Krönika: En strategi för framtidens lärande, här och nu!
Inlagd den 20 april 2009 kl 07:00 i DebattAv Torbjörn Skarin, utredare, Metamatrix
Skolans roll är att förbereda eleverna för fortsatta studier och ett yrkesliv, skolan behöver därför en strategi för att utvecklas i takt med samhällets utveckling. Dagens skola är traditionellt uppbyggd kring utveckling i kärnämnena, trots att arbetsmarknaden har behov av individer med specifika egenskaper och kompetenser. Utmaningen för samhället är att utveckla en skola som matchar arbetsmarknadens behov.
Användningen av teknik i skolan utvecklas och förändras kontinuerligt. Det finns lärare som använder teknik som ett presentationsverktyg och ett komplement till det en traditionell undervisning. Det finns även lärare som ser tekniken som en brygga till ett mer flexibelt lärande, där lärarens roll utmanas och förändras.
Dagens skola behöver stöd för att fortsätta utvecklas. Rektorn behöver kontinuerligt stöd för att utvecklas som pedagogisk ledare och nytänkare. Läraren behöver en långsiktig plan för sin kompetensutveckling för att kunna integrera IKT i det pedagogiska arbetet. Läraren behöver både en grundläggande IKT-kompetens samt en god förståelse för användningen av digital kommunikation och digitalt innehåll.
Nationell strategi
Viktiga saker kan hända på kommunal nivå utan en nationell IT-strategi. Men utan den ledning som en nationell politik ger är det mindre troligt att utvecklingsinsatser i enskilda skolor och klassrum kommer att bestå. Denna slutsats drar den amerikanske forskaren Robert Kozma i en rapport från 2008 där han analyserar olika länders strategier för IKT i skolan.
Kozma menar att en utveckling och en ökning av användningen av ny teknik i undervisningen kan ske utan att det finns tydliga krav på nationell nivå. Däremot drar han slutsatsen att sannolikheten att erfarenheterna och lärdomarna från olika projekt blir bestående är relativt låg.
Han menar att effekterna av enskilda projekt är svåra att sprida och det behövs nationella krav som styr för att projekten efter dess avslut skall få önskad effekt inom hela utbildningssystemet.
Kommunal strategi för IKT
Min egen bedömning är att det även är lika viktigt att ha en kommunal strategi för IKT i skolan. Närvaron av en kommunal strategi tydliggör att IT är ett strategiskt verktyg för att främja utbildning och lärande. En strategi sätter upp ramarna och är ett styrmedel för hur skolan ska utvecklas med hjälp av IKT. En strategi är ett stöd för beslutsfattare på olika nivåer samt för enskilda pedagoger när det gäller prioriterade områden och möjliga vägval kopplat till IT-användningen i skolan.
För att en IKT-strategi skall bli ett praktiskt verktyg för förändringsarbetet i skolan behövs en helhetssyn för de olika utvecklingsområdena. Den holländska modellen ”fyra i balans” ger ett stöd till denna helhetssyn.
Enligt denna modell så behöver fyra huvudsakliga komponenter behöver vara i balans – som benen på ett bord. Dessa komponenter är teknikinvesteringar, satsningar på kompetensutveckling, tillgängliggörande av digitalt innehåll, samt en tydlig pedagogisk idé om när och hur man ska använda IT i lärandet. Om man saknar fokus på en av dessa komponenter riskerar man en obalans som minskar värdet av satsningarna på de andra områdena.
Formulera målen
När en kommun ska påbörja sitt strategiarbete är det viktigt att ha en bild av vilka mål man har och vilka insatser som krävs. Man behöver även slå fast i vilken ordning olika insatser och investeringar skall göras, inom vilken tidsrymd detta ska ske och vilka resurser detta kommer att kräva.
Det första steget inför framtagandet av en strategi är att förstå vilket nuläge som kommunen har. När man förstår sitt nuläge, kan man sedan bestämma sig för vad man vill uppnå och hur detta skall ske. Genom en nulägesanalys tar man sig en titt på sin egen verksamhet, dess möjligheter och utmaningar. En sådan nulägesanalys eller förstudie bör titta på ett antal frågeställningar som påverkar kommunens utveckling och framgång inom området:
- Finns det en insikt om nyttan av IKT inom utbildningsförvaltningen eller kommunen?
- Hur ser samarbetet ut mellan utbildningsförvaltningen och IT-avdelningen inom kommunen? Utgår IT-stödet från utbildningsförvaltningens behov och verksamhet?
- Finns det några utpekade resurser för IKT i skolan, för investeringar i infrastruktur eller stöd i form av IT-pedagoger och IT-strateger inom kommunen?
- Finns det tillgång till teknologi i skolan, i form av datorer, trådlösa nätverk, digitala skrivtavlor och projektorer?
- Finns det god tillgång till färdigpaketerade eller vidareutvecklade digitala lärresurser inom kommunen? Hur används dessa lärresurser?
- Finns det en god grundläggande kompetensnivå kring IKT hos skolledare och lärare?
- Finns det en kompetens och en förståelse för hur och när man kan använda IKT i klassrummet? Är detta ett flexibelt lärande, där lärarens roll utmanas och förändras?
När man har svaret på dessa frågor och förstår vilket nuläge man har, så kan man gå vidare med att ta fram en strategi för ett utvecklat lärande i skolan. Då har man chansen att dra nytta av kommunens styrkor och att försöka minska effekten av kommunens eventuella svagheter inom olika områden.
Med ett framåtriktat och strategiskt arbete skapar vi förutsättningar till framtidens lärande, här och nu!
Torbjörn Skarin
utredare, Metamatrix
Blogginlägg
Hejsan Torbjörn.
Detta var svart på vitt. Håller med dig helt och hållet. Tyvärr brukar det för det mesta bli en obalans i ett av de fyra benen, teknikinvesteringsbenet. De flesta pedagoger är väl medvetna om att digitaliseringen är här för att stanna men när de inte finns tillräckligt med stöd för teknikinvestering stannar digitaliserandet i lärandet upp. Skulle de kunna gå att styra upp detta på något nationellt sätt? Är modellen att köra Falkenbergsmodellen 1-1?
Bra text Torbjörn!
Tittar man på de fyra benen tycker jag att huvudansvaret och initiativet ska ligga hos skolverksamheten i tre av dem. Kompetensutvecklingen måste skolan ta ansvar för. Det digitala innehållet är också skolans ansvar ur ett pedagogiskt perspektiv och självklart den tydliga pedagogiska idén om när och hur man ska använda IT i lärandet. Då lämnas bara en fjärdedel över till tekniksidan att lösa. Naturligtvis med intresserat skolfolk hängande över deras axlar
Svar till Rickard Eriksson
Hej Rickard!
Tack för din kommentar kring krönikan. Det är viktigt att kommunerna (och deras utb-förvaltning) är framsynt och förstår värdet av en ökad tillgång och användning av IKT i skolan. Falkenberg och bla Nacka kommun har en sådan insikt, och ger ett ekonomiskt centralt igångsättningsstöd för en satsning på 1-1. Men tekniken är bara en del av lösningen, sedan behöver pedagogerna rätt kompetens och rätt stöd. Stödet är både i form av teknisk support, och i form av IT-pedagogiskt stöd. Många skolor fastnar i ett traditionellt lärande, trots att de har rätt teknik. Man måste ha en uttalad strategi och en vision inom kommunen, annars är det svårt att komma ända fram. Man måste göra investeringen i datorer och kompetens av rätt orsaker, dvs att det skall främja ett kreativt arbetssätt för lärare och skolledare. Svår fråga, hur kan man styra upp detta på nationell nivå? Visst vore det bra om det fanns en nationell plan för detta, och som komplettera det lokala arbetet. Men som det är nu får man göra det bästa man kan inom respektive kommun.
Svar till Erik Holmsqvist
Hej Erik!
Jag håller med om att huvudansvaret för infrastrukturen ligger hos IT-avdelningen inom kommunen. Dvs som intern leverantör av “tjänsten” IKT. En utmaning som många kommuner har är konflikten mellan en standardiserad central plattform och de behov som finns inom olika kommunala verksamheter. Min bild är att skolan ofta får stå tillbaka med sina behov och krav beroende på att kommunens centrala policy inte är så flexibel. Ibland är det svårt att effektivisera (standardisera) IKT-tillgången utan att förlora när det gäller det kreativa användandet.
Jag ser inte att kostnader, tillgång och system är huvudproblemet, det ligger istället i avsaknad av aktuell kompetens hos de som ska lära ut. Det behövs en naturlig förståelse för dagens digitala teknik, och framför allt för hur den används i vardagen, för att kunna se möjligheterna som den erbjuder.
Hej Torbjörn
Tack för senast!
Det var mycket intressant att läsa din krönika. Håller verkligen med om att det behövs IKT-strategier -både kommunala och nationella – för att få fart på utvecklingen i skolan. Vikten av kommunala strategier såg man inte minst när kommuner som Nacka, Falkenberg, Ystad och Falkenberg visade upp sina projekt i arbetsmötena. Det hade allihopa klara tankar om vad de ville och hur de skulle nå målet.
Det gläder mig att se att det i den holländska modellen finns ett ben som handlar om “tillgängliggörande av digitalt innehåll”. Det är just det som jag arbetar med! Diskussionerna på konferensen Framtidens lärande handlade mest om de andra benen. Men det kanske är naturligt då idén och tekniken är förutsättningar för innehållet.
Har en stund till på tåget så jag ska gå vidare nu till Skolverkets sida och kolla in dina alster där.
/ Jill
Med tanke på att det inte finns någon IT-strategi på kommunal- eller förvaltningsnivå i Ystad är jag glad att det uppfattas som att vi har det.
Tack för en bra artikel. Den påvisade nyttan av samtidighet i kommunens IT-satsningar och nödvändigheten av en genomtänkt styrning.
Framför mig ser jag bilden av bordet med “fyra i balans” med de fyra benen teknikinvesteringar, satsningar på kompetensutveckling, tillgängliggörande av digitalt innehåll, samt en tydlig pedagogisk idé om när och hur man ska använda IT i lärandet.
När jag ser bordet tänker jag på hur viktigt underlaget är. Om bordet står på ett dåligt underlag kan det sjunka eller välta, även om benen är stadiga och lika långa.
En god värdegrund är det underlag bordet behöver. Den värdegrunden innebär att vissa måste få mer för att det ska bli rättvist.
Jag önskar att barns olika förutsättningar och behov alltid skulle finnas med vid samtal om IT i skolan och i kommunernas IT-planer.
Därför vill jag föreslå en kompletterande fråga till i den i övrigt utmärkta nulägesanalysen.
- Det finns en funktion i organisationen som har kontinuerlig koll på nyheter inom området “alternativa verktyg i lärandet” för elever i behov av särskilt stöd?