Skola, IT och nationell ledning

Sveriges behöver en skola i tiden, som arbetar med moderna digitala hjälpmedel och moderna arbetsformer där alla elever och lärare har tillgång till egna verktyg.

Vad behövs för att förverkliga detta idag? Här behövs ledarskap – lokalt, kommunalt och nationellt. Särskilt nationellt krävs ledarskap, visioner och styrning. Ett ledarskap som
1. m̴lar upp visionen (den finns redan i praktiken p̴ m̴nga h̴ll Рta vara p̴ den!)
2. använder styrinstrument och
3. uppmuntrar till modernisering av skolan Рoch g̦r att denna kan bli en skola f̦r det 21a ̴rhundradet.

Regering och riksdag har för sin styrning av skolan fyra viktiga instrument

1 Styrdokument
Här måste finnas digital kompetens inskriven som en övergripande kompetens i läroplanen
Liksom konkret i varje enskilt ämne.
Digital kompetens refererar då till EU-kommisionens åtta nyckelkompetenser. Där beskrivs digital kompetens som den fjärde nyckelkompetensen, vilken handlar om konkret handhavande av digital teknik. Till det måste läggas de fyra sista nyckelkompetenserna som handlar om moderna nätbaserade former för lärande och erfarenhetsutbyte. Alla dessa måste föras samman till ett bredare digitalt kompetensbegrepp .

2 Lärarutbildning
Här är en av flaskhalsarna för utvecklingen – att nyutbildade lärare lÃ¥ngt ifrÃ¥n är vägröjare för moderna arbetsformer – i sin yrkesutövning.
Nu ligger en proposition om ny lärarutbildning där i bilagan anges att “digital kompetens” är ett av fyra övergripande perspektiv för undervisningen. Alla utbildningar mÃ¥ste söka examenstillstÃ¥nd hos Högskoleverket (start 2011). Här mÃ¥ste kravet vara att för bevillningsbeslut krävs gedigna planer för en integrerad satsning pÃ¥ digital kompetens och digitalt genomslag i hela utbildningen.

3 Inspektionen
Denna pÃ¥verkar indirekt varje skolas arbete, genom att sätta en ribba. Inget krav finns här idag pÃ¥ digital kompetens men myndigheten mÃ¥ste i sina egna tillägg – och givetvis framöver i föreskrivna mÃ¥l – ha med skolans förmÃ¥ga att använda och lära ut moderna arbetsformer. Inspektionen mÃ¥ste titta pÃ¥ skolornas förmÃ¥ga att integrera det digitala i hela arbetet.
(Det finns ett förslag från skolverkets arbete med inspektionen under 2008)

4 Rektorsutbildningen
Vi behöver gå från enstaka eldsjälar till digitalt genomslag Ledarskapet i skolan är då avgörande. Den obligatoriska rektorsutbildningen blir en nyckelfaktor. Den anordnas sedan 2009 av vissa universitet (Sthlm, Karlstad, Umeå..) med mål och kursplaner angivna av regeringen. Här finns idag inte inskrivet digital kompetens och arbetsformer, för arbetsledning, för skolans arbete eller för kontakter mellan hem o skola. Detta måste skrivas in i och genomsyra hela rektorsutbildningen.

Om inte det nationella ledarskapet antar utmaningen, om inte kommer naturligtvis vissa skolor och vissa kommuner att ändå skapa en skola med relevans för dagens samhälle. Vissa skolor kommer att ge, nej utmana elever att erövra den kompetens som krävs för dagens och morgondagens arbets- och samhällsliv. Och andra skolor inte. Vi får inte en likvärdig skola. Detta ser vi redan ske.

Det är inte en ny vision som behövs. Den växer fram idag, på ett antal skolor, den är på väg i åtskilliga kommuner. Visionen behöver synliggöras, formuleras och omformuleras, stödas och spridas.

Föreningen DIU verkar för att visa upp och stöda de skolor och kommuner som är pÃ¥ väg. Sveriges skolor behöver scener – fysiska och virtuella – för att synliggöra visionen och dela erfarenheter. Föreningen DIU understödjer det med seminarier (senast i London), med tidskiften DIU och med den nationella konferensen Framtidens lärande.

Rörelsen för den digitala skolan med moderna arbetsformer växer. Det är en av de verkligt positiva tendenserna i landet. Det handlar om lÃ¥ngt mer än dator till alla. Det handlar om moderna sätt att arbeta. Som att lära sig skriva och läsa – där datorskrivande förlöser mÃ¥nga 7-Ã¥ringar som krampar i greppet om pennan. Lyckliga föräldrar ser sina barn klara mÃ¥len, övervinna hinder, växa och fÃ¥ självförtroende och läsglädje. Det ger oss kraft. Vi arbetar lÃ¥ngsiktigt och vi ger oss inte!

Sverige behöver ett ledarskap för den digitala vändningen i skolan, för en skola i tiden.

Peter Becker
ordförande Föreningen DIU

Nyckelord: moderna arbetsformer

Kommentarer

• Lars-Erik Nilsson: 27 februari 2010

  Hej,
  Jag tog omvägen över folkpartiets utspel till ditt inlägg och kan konstatera att folkpartiet menar att IKT borde vara ett eget skolämne. Det är ett sådant utspel som gör att man blir medveten om att det inte handlar om förekomsten av styrning utan vilken styrning vi får. Men ditt inlägg tar i första hand sikte på styrningens kontrollerande aspekter.

  Visst är styrning och kontroll ett problem. Idag står det förhållandevis lite om IKT i våra styrdokument, även de som finns för vår lärarutbildning. Lärarutbildningen har sedan länge en examensordning som kräver att studenterna har kunskaper om användning av IKT för att de skall kunna ta sin examen. Enligt en studentuppsats från Göteborg skall styrningen via examensordningen inte ens ha inneburit att mål för digital kompetens blivit synliga i utbildningsplaner och kursplaners examinationsmål i någon större omfattning.

  Problemet tycks vara att den nuvarande styrningen inte leder till att studenters digitala kompetens examineras. När den nya lärarutbildningspropositionen satsar på att IKT skall vara ett av fyra övergripande perspektiv som skall genomsyra hela utbildningen blir frågan om kontroll därför intressant. Lagstiftarna väljer en modell som pekar på att IKT skall vara närvarande i all utbildning. Men hur kommer digital kompetens att gestaltas och examineras.

  Du pekar i första hand ut fyra kontrollperspektiv där lärarutbildning blir ett medel för kontroll men också något som bör styras. Du tar upp läroplanerna som hittills har haft en svag styrning med få konkreta punkter kring IKT, lärarutbildningen, inspektionen och rektorsutbildningen. Vi kan vara överens om att ingen av dessa institutioner har fungerat som särskilt starka drivande krafter för en utveckling, men som kontrollinstrument kan de inte åstadkomma mer än de har resurser till i form av kunskap, kompetens, ekonomi och politiskt stöd.

  Men är vi överrens om hur de skall styra? Ett examensarbete frÃ¥n lärarutbildningen i Kristianstad pekar pÃ¥ problemet med styrning. Det tar upp spridningen av mobil teknik i skolan och pekar pÃ¥ att lärarna genomgÃ¥ende hänvisar till rektor som skäl till att de inte vill använda den mobila tekniken. Styrningen blir i det här fallet begränsande. Det finns inget som är givet i att skolan via styrning och inspektion ovanifrÃ¥n kommer att bejaka teknik och de arbetsformer som ofta förknippas med ett “nytt kunskapssamhälle”. Det kan lika väl komma att handla om en styrning som har sina rötter i det industrisamhälle som vi pÃ¥stÃ¥s vara pÃ¥ väg bort ifrÃ¥n.

  Du har ett femte perspektiv. Där pekar du på att vissa skolor går framåt och att mycket händer där medan andra står stilla. Din bild är att det handlar om en rörelse som växer. Den rörelsen bygger som jag förstår det i första hand på professionella lärares och IT-pedagogers verksamhet, lärare med tillgång till teknik som ser potentialen av digitala verktyg i olika former av lärande. Om jag skall utmana dig tror jag att lärares deltagande i skolutveckling, i spridning av resultat av egen skolutveckling via konferenser och bloggar och lärares deltagande i konferenser som till exempel Framtidens Lärande på sikt kommer att innebära mer för styrdokumentens utformning, för innehållet i inspektioner och för vad som händer i lärar- och rektorsutbildningar än vad dessa styrdokument kommer att innebära för lärares professionella arbete.

  Styrning är enbart ett medel men för tillfället tycker jag lärares professionsstyrning får för liten betydelse i debatten. Styrningsdebatten är inte så enkel att man enbart kan applådera mer kontroll. Skolinspektionen har aviserat färre utvecklingsinriktade inspektioner i skolan och fler blanketter att rapportera utifrån. Kommer den ge ett stöd till den digitalt kompetenta skolan? Departementet har deklarerat en syn på kvalitetskontroll som präglas av en starkare koppling till output än process. Kommer det ge en god grund för utveckling av digitalt kompetenta lärare? Folkpartiet deklarerar att IKT skall bli ett ämne som därmed kursplanestyrs. Därmed kommer skolan och lärarutbildningen stå med olika modeller. Frågan är vilken styrning vill vi ha och vad som bäst gynnar en god användning av IKT i skolan.

• Peter Becker: 4 mars 2010

  Tack för intressant kommentar, Lars-Erik!

  Jag tror vi är överens om behovet av en vision kring en skola som bejakar innovation, kreativitet, skapande och moderna arbetssätt med stöd av digitala verktyg för var och en.

  Denna vision drivs framÃ¥t av verksamma lärare och elever(oerhört viktig kraft!) och ledare och forskare – liksom av samhÃ¥llsutvecklingen. Och ja, det glädjande nu är att denna utveckling börjar ta lite mer fart i skolan. PÃ¥ sina hÃ¥ll. Det kändes tydligt pÃ¥ förra Ã¥rets konferens. Kraften kommer därifrÃ¥n. Detta jobbar vi med hela tiden.

  NÃ¥got som hejdar utvecklingen är bristen pÃ¥ nationellt stöd för denna vision. Forskarstödet finns där. OECD talar om 21 century skills. Nu väntar vi pÃ¥ politiker och beslutsfattare – kommunalt och nationellt. Här har inletts en intressant dialog. Det mötte vi bland annat pÃ¥ vÃ¥rt seminarium i London. Se ocksÃ¥ krönikor i denna blogg av Mikael Damberg (S) och Mats Gerdau (M).

  Vad jag ville peka på är de möjligheter som finns nationellt.
  Vision, vision, vision – dvs inte skapa men väl uppmuntra den vision som växer ‘där ute’ – och sedan fyra styrmedel.
  Som en av gymnasisterna sa i London: – Till sist är det vad som stÃ¥r i styrdokumenten som bestämmer vad jag fÃ¥r betyg pÃ¥. Ändra dem!

  Låt oss fortsätta utveckla skolpraktiken, men vi vill ha stöd i styrdokumenten!
  mvh
  Peter

Skriv kommentar