Kommunala strategier för skolutveckling med IT

Inlagd den 19 maj 2010 kl 15:34 i It ur ett ledningsperspektiv, Kommunal e-strategi

Här följer en rapport från seminariet Kommunala strategier för skolutveckling med IT.

Peter Becker inledde med att berätta att processen kring seminariet startade på BETT i London, där framförallt olika beslutsfattare deltog. Man såg att det fanns ett behov att skapa möten mellan praktikerna (lärarna, eleverna) och forskare och beslutsfattare.

Rektorn på Globala gymnasiet, Lars Benon, och Marie, en elev i första ring, redogjorde kort för skolans mål och inriktning. Skolans devis är ”Utbildning för en hållbar utveckling” och Marie poängterade att detta genomsyrar skolan.

Marie berättade att hon under högstadiet var trött på skolan, men att hon hade fått en nytändning i och med Globala gymnasiet.

“Jag var trött på att förbereda mig inför livet. Jag ville leva livet nu.”

Det första projektarbetet hette Påverkansprojektet och byggde på att det skulle vara mer verklighetsförankrat. Eleverna ringde och mejlade till politiker och skrev debattartiklar. “Inte för att lära oss skriva debattartiklar för framtiden utan för att skriva till DN Debatt NU”.

Kristina Björn, IT-ledare i Falkenbergs kommun, talade om arbetet med en-till-en i Falkenbergs kommun. Deras vision var att alla ska lyckas. IT är inte målet utan medlet. De arbetar fortfarande efter de riktlinjer de tog fram 2006.

Fyra områden har mejslats ut.

• Ökad tillgänglighet till IT

• Förståelse för verktygets betydelse (även bland politiker och föräldrar)

• Kompetens att använda verktyget för egna syften

• Kompetens för verktyget i lärprocessen

Behövs en it-strategi då? Kristina menar att processen medan man tar fram en strategi är det viktigaste. I Falkenberg hade man flera olika roller från hela verksamheten representerade medan man tog fram den och därför är den väl implementerad på alla nivåer.

Kristina citerade Darwin, dvs. de som bäst anpassar sig till förändring klarar sig bäst. Frågan är bara hur man formulerar en strategi och skapar en organisation som främjar förändring.

Martin Tallvid, forskare som följt Falkenbergs arbete, flikade kort in att utvärderingarna varit mycket positiva.

Därefter följde Mats Östling, IT-strateg på utbildningsförvaltningen i Stockholm. Han resonerade kring “När alla är många”, med hänvisning till 170 skolor, 12000 lärare och 85000 elever. Stockholm är mitt uppe i en outsourcingprocess där Volvo IT tar över IT-stödet till Stockholms skolor.

Mats: “Alla” är ett ord som man har försökt undvika. Man har hellre velat prata om “många” eller “flera”. “Alla” är väldigt utmanande.

Mats talade även om valfrihet, troligen med bakgrund om alla synpunkter som kommit från Stockholm skolor i den stora förändring som sker. Vad är det man får välja, egentligen. Om alla ska med, minskar då inte valfriheten?

Detta minskar inte valfriheten, enligt Mats. Han tror tvärtom att valfriheten ökar inom den pedagogiska sfären. Mats uppfattar även att valfriheten ofta handlar om att välja bort. I detta fall IT.

Till sist talade han om “det självklara”. Självklarheter är inte är så självklart i alla sammanhang. Så länge vi fortsätter att argumentera för en dator per elev och andra IT-satsningar blir IT valbart.

Mats menar att vi borde betrakta IT som självklart. “Det är så vi gör.” Det måste även tydligt synas i det vi gör.

Stockholm håller på att ta fram ett dokument för IT-utveckling. Men vad ska det heta? Strategi? Handlingsplan? Strategisk handlingsplan? Mats konstaterar: “Det får heta precis vad det vill, men vi måste framåt.”

Seminariet fortsatte med Henrik Karlsson, grundskolechef i Stenungsund. Henrik menar att deras kommun inte är tungt politiskt styrd och att det finns ett stort förtroende för tjänstemännen.

Stenungsund står inför 1-1 satsning som de kallar “varsin” för alla elever i åk 6-9. Man gör detta utan att först köra pilot. “Varför ska vi köra en pilot, vad ska vi testa? Internet? Ström? Trådlöst nät?”. Det är inget projekt, ingen pilot, utan en satsning för framtiden.

Det finns en bred politisk enighet i Stenungsund och fokus ligger på likvärdighets- och demokratiperspektiv.

“Vi beväpnar våra elever, ger dem makt över sin utbildning. Framtiden är redan här och tåget går hela tiden. Vi har inte tid med strategier. Vi kör på passion och mod istället.”

Henrik fortsatte: “IT-avdelningen har teknikfokus på IT. Vi i skolan ser det som ett verktyg, tekniken är helt oviktig.” Man är inte överens med IT-avdelningen om trådlöst nät och öppenhet. Man har nu valt att bygga trådlöst i egen regi.

Den viktigaste frågan just nu är hur man förbereder lärarna för en-till-en. Det finns en stor rädsla, framförallt för att tappa kontrollen. Fyra IT-samordnare/IT-pedagoger håller seminarier, workshops, film, bloggar.

Anna Cederblad, utvecklingsledare i Umeå, berättade om satsningar på en-till-en på gymnasieskolor i Umeå. För några månader sedan följde en del av grundskolorna. I Umeås skolor har man en inställelsetid på 15 minuter när tekniken strular. Hur många kommuner/skolor har det så?

Anna poängterade vikten av att se varje individ, samt att lärarna måste få hjälp att lära nytt, lära om och lära av.

Man kan ha en strategi, men allt kanske inte är dokumenterat.

Lena Dahlstedt, biträdande stadsdirektör i Nacka, berättade om utvecklingen i deras kommun de senaste åren. I Nacka finns en tydlig vision för skolan och för it. man har en väl utbyggd organisation kring detta. Nyligen är en upphandling gjord som gör det möjligt för skolorna att välja vilken datormodell de vill.

Strategier är viktigt, men samtidigt citerade hon eleven Katja på den kommunala gymnasieskolan YBC: “Hur svårt kan det vara? Det är bara att köra igång!”

Torbjörn Skarin och Jan Hylén från Metamatrix har gjort en analys från en inventering av kommunala strategier.

Det pågår flera it-satsningar runt om i Sverige. 1-1, kompetensutveckling som PIM, IT-klassrum osv.

Flera av kommunerna som undersökts har valt att välja bort de kommunala it-systemen styrda av it-avdelningen. För många har det varit enda chansen att driva sina projekt. IT-avdelningarna sitter fortfarande med en administrativ uppfattning trots att kanske 70% av datorparken tillhör skolan.

Viktiga faktorer för att lyckas:

• Vision och ledarskap, att ha ett tydligt mandat, någon som pekar med hela handen. Det behövs från kommunalt håll eftersom det finns en avsaknad av detsamma från regering och riksdag.
• Lärarna har en nyckelroll. Deras inställning är av avgörande betydelse.
• Faktorer på varje skola är betydligt viktigare än ämne och ålder på elever.

Amerikanska studier av 1-1 visar mätbara skillnader i elevernas resultat och engagemang i skolan när eleverna har varsin dator. Man menar även att 1-1 har den största potentialen att förändra hela skolan. Risken är dock att tekniken hamnar i fokus. Forskarna påpekar att det är viktigt att vi främst ser på elevernas lärande när vi talar om 1-1, inte om hur mycket teknik det finns i skolan.

Öystein Johannessen från Kunnskapsdepartementet berättade om hur man arbetat med strategier nationellt i Norge. I Norge kan man inte välja bort IT i undervisningen eftersom det är integrerat i alla ämnen. Datortätheten är idag ca 3,7 elever per dator i grundskolan, jämfört med ca 6 st/elev i Sverige. Stora statliga satsningar har gjorts.

Han nämnde att man börjat se lärarnas utveckling och kreativa förmåga. Delningsarenan Del og Bruk är ett bra exempel där man delar kunskap och erfarenheter med varandra.

Tills sist visade han den uppskattade “What digital natives want from their library”.

Film

Kommentarer

• Ulf Sandström: 19 maj 2010

  What digital natives wants ?

  Jag tror vi behöver starta många pilotprojekt för att testa och främja användning av digitala lärresurser inom utbildningen. Utvärderingar får sen visa om kursdeltagarna tycker det är bra. Mer kunskap behövs om hur man skapar intresse, lust och behov av att lokalisera och utbyta digitala lärresurser. Hur kan man få till ett samarbete kring webbaserade arkiv, där pedagoger kan marknadsföra och beskriva sina kursmaterial ? Hur bygger man upp en kunskap om modeller för organisering och hantering av digitala lärresurser och hur kan vi komma överens om och utarbeta riktlinjer för framtiden ? Det behövs pilotprojekt även för att väcka frågan om kvalitetsbedömning av digitala läromedel och undervisningsmaterial.

  Det ligger många spännande utmaningar framför oss när har den nya tekniken och de nya metoderna för att stimulera lärande. Låt oss köra igång en rad pilotprojekt att bygga vidare från.

  Ulf Sandström eAkademin
  Härnösands kommun

Skriv kommentar

NAMN (OBLIGATORISKT)

E-POST (OBLIGATORISKT, SKRIVS EJ UT)