Förväntningar på en ny-gammal skolminister

Inlagd den 18 oktober 2010 kl 16:24 i Debatt

Av Stig Roland Rask

Hej Skolministern

Först vill jag gratulera till att du fick behålla jobbet. Det kommer säkert att bli bra. Jag vill också passa på att berömma dig för att du satt skolfrågorna på den politiska agendan. Ingen politiker i modern tid har lyckats med detta som du. Det ska du ha all respekt för.

Samtidigt finns det ett bekymmer med att du blivit så dominerande i skoldebatten. Din bild av den svenska skolan har fått stå så oemotsagd att den etablerats som sanning. Men det är naturligtvis inte ditt fel. Det är alla andras tystnad som skapat denna situation. Och eftersom det tidigare lyfts fram så många bra saker i önskelistorna på detta forum, så väljer jag att låta min önskan handla om att skoldebatten ska befrias från myter och bli mer relevant och framtidsinriktad de kommande åren.

Jag tänker till exempel på den missuppfattningen att dagens skola är produkten av vårt mångåriga socialdemokratiska styre. Det är inte sant. Tvärtom är skolan ett område där de två borgerliga regeringsperioderna sent 1970-tal och tidigt 1990-tal satt stora avtryck. De två läroplaner som styrt den svenska skolan de senaste tre decennierna är produkter av dessa två borgerliga avbrott i det socialdemokratiska regerandet. Lgr 1980 utvecklades under regeringen Fälldin med Britt Mogård (M) i rollen som skolminister och nästa läroplan, Lpo 1994, formulerades under regeringen Bildt med Beatrice Ask (M) som skolminister.

Hur du har lyckats med konststycket att få dessa styrdokument att framstå som socialdemokratisk flumlitteratur är en gåta. Möjligen kan man tycka att det är retoriskt skickligt, men det förändrar inte att det är falsk historieskrivning. Det bidrar också till att den politiska debatten om skolan blir märklig och baserad på fel premisser. Vår skola har i trettio år styrts av läroplaner som antagits i blocköverskridande enighet med borgerliga regeringar vid rodret. Den insikten borde stimulera till ett ödmjukare och mindre polariserat samtal.

Du har också lyckats etablera bilden att dagens skola brottas med stora problem. Känslan av att svensk skola är i djup kris har satt sig djupt i svenskarnas medvetande. Samtidigt kan man konstatera att mycket av denna krisstämpel härrör från en och samma källa. Och det är klart; Den som ställt diagnosen har ju lättare att få legitimitet att ordinera medicinen.

Samtidigt visar till exempel den undersökning som Sifo genomförde 2006, på uppdrag av Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, att 81 procent av alla föräldrar anser att deras egna barns skolor fungerar bra. Stora delar av föräldrarna går alltså omkring i tron att deras egna barns skolor är positiva undantag, oaser i öknen och ljus i det mörker som i övrigt sluter sig kompakt kring svensk skola.

Bilden av en skola i fritt fall beror möjligen också på vårt betygsystem som är skoningslöst och saknar nåd. Med glasklar exakthet talar det varje år om att c:a 10% av eleverna i årskurs 9 misslyckats med att klara betygsbehörigheten till gymnasiet, dvs saknar godkända betyg i Svenska, Engelska eller Matematik. I det gamla relativa betygsystemet (1-5) hade dessa elever förmodligen fått 1:or. Då angavs det t o m i riktlinjerna att det var rimligt att 7% skulle ha detta betyg, eftersom det motsvarade den normerande rikskurvan. Dessa betyg sattes utan någon större diskussion. Vi är nog alla överens om att dagens och det kommande betygssystemet är bättre för det förtydligar och stimulerar till större ansvar. Samtidigt har det bidragit till att skapa bilden av en skola som misslyckas. Inte många tänker på att 7% med 1:or i betyg i vart och ett av dessa tre ämnen mycket väl leder till betydligt högre siffror än 10% om man slår samman dem. Och samma elevkategorier finns ju fortfarande kvar för skolan att hantera. Och de är fortfarande lika svårutbildade. Det är ett faktum som inte förändras av politiska beslut om nya betygssystem och är viktigt att ha med när man drar slutsatser kring långsiktig resultatutveckling.

Under dina första fyra år som minister förbättrades inte dessa siffror. Det förklarade du med att en skola som varit på fel kurs i flera decennier tar lång tid att vända. De reformer som du nu genomför ska vända denna kurs. Du beskriver dem som den största förändringen av svensk skola sen folkskolestadgan infördes 1842.

Tänk om du har fel! Tänk om skolan har rört sig i rätt riktning och att problemet inte är att den förändrats för snabbt, utan att den förändrats för långsamt! Tänk om svaren inte finns att söka i det förflutna, utan i en aktiv omvärlds- och framtidsanalys!

Samtidigt är det så att skolan inte är dess styrdokument. Den är mötet mellan lärare och elev. Där hittar vi skolans själ och väsen. Den finns i det praktiska vardagsarbetet och här har styrdokumenten kanske inte så stor betydelse som de ansvariga hoppas och tror.

Den period som du varit skolminister kommer ändå att gå till historien som en mycket dynamisk tid. Kanske har du också rätt i att skolan just nu genomgår sin största förändring sedan 1842. Jag tänker på att olika digitala lärplattformar etableras i kommun efter kommun, att skolor installerar öppna nätverk, att klassrum utrustas med interaktiva skrivtavlor eller att det skruvas fast projektorer i taken i klassrum efter klassrum – och framför allt på det mycket snabba införandet av en dator till varje elev som nu genomförs runt om i landet. Det kommer på sikt att förändra arbetet i klassrummet mer än vad nya skollagar, läroplaner och kursplaner kan åstadkomma.

Ironiskt nog sker detta helt utan någon uppmuntran från staten. Sverige är ett av de få länder i världen där detta förändringstryck inte finns. Det sker ändå eftersom kommuner och andra utbildningsarrangörer tar saken i egna händer.

Din tid som skolminister blir därmed mycket dynamisk. Det sorglustiga är att detta sker trots – och inte på grund av – ditt regerande.

Medan du funderar över hur nya elever ska kunna anpassas till en gammal skola, funderar den gamla skolan över hur den ska kunna anpassas till en ny tid och till en ny generation elever.

Den svenska skolan genomgår sin största förvandling sedan 1842.

Och du står vid sidan och pratar om annat.

Därför önskar jag mig ett nytt sorts samtal om skolans framtid.

Ett utvecklingssamtal, helt enkelt ;-)

Stig Roland Rask

Nyckelord: ,

Kommentarer

  • Anna S: 18 oktober 2010

    Oj vad jag hoppas att vår skolminister läser detta och bjuder in till utvecklingssamtal!
    Mycket bra skrivet!

  • Linda: 18 oktober 2010

    Bravo!

  • Jonas Hällebrand: 18 oktober 2010

    Än en gång bravo! Ett utvecklingsamtal med Utvecklingsprogram och inte åtgärdsprogram. Mer Vygotiskij-anda som A-M Körling hade sagt!

  • Bertil: 18 oktober 2010

    Det här var roligt att läsa, och jag hoppas att skolministern tar sig en funderare. Skolan utvecklas trots inte tack vare honom.

  • Sara: 19 oktober 2010

    Bra skrivet!

  • Ann-Catrin Brockman: 19 oktober 2010

    Det här var sannerligen härligt att läsa! Bara att önska att det når adressaten och att han tar till sig det du skriver. Ett utvecklingssamtal skulle nog sitta riktigt bra!

  • Helena Fredriksson: 19 oktober 2010

    Bra skrivet och jag hoppas verkligen att denna text sprids runt om i landet så vi får igång en debatt runt skolfrågan, som inte bara är enahanda.

  • Janet Ericsson: 19 oktober 2010

    en fantastisk artikel, så klockren. Detta behöver man tala mer om. Skoldebatten behöver bli mer relevant, inte bakåtsträvande utan framtidsinriktad

  • Christer Setterholm: 19 oktober 2010

    Klockren artikel! Du sätter ord på det många som jobbar med skolutveckling går runt och tänker. Din artikel ger stridslysta och hopp om framtiden. Hoppas verkligen att JB läser och tar till sig det som du för fram. Tack!

  • Erik Holmqvist: 19 oktober 2010

    Och du står vid sidan och pratar om annat.

    Tragikomiskt!

  • Lite nytt på nätet… | Utvecklingsenhetens blogg: 19 oktober 2010

    [...] http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/forvantningar-pa-en-ny-gammal-skolminister/ This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink. ← Andra bloggar: Blogopederna [...]

  • Alma Taawo: 19 oktober 2010

    Jag håller på att sammanställa en karta över alla kommuner som har skolor som satsar på en dator till varje elev. Se här: http://maps.google.com/maps/user?uid=102355013048059937703&hl=sv

  • Stackars Jan « Tysta tankar: 19 oktober 2010

    [...] utmärkta hemsidan Framtidens lärande skriver Peter Gärdenfors och Stig Roland Rask personliga brev till vår [...]

  • Karin Johansson: 19 oktober 2010

    Så bra, mitt i prick. Hoppas verkligen att herr Björklund läser och begrundar. Tyvärr verkar han inte särskilt påverkbar, eftersom han tror sig ha funnit alla svaren:

  • Lärare: 19 oktober 2010

    Fantastiskt bra skrivet. Jag har delat med mig till alla mina kollegor och de tyckte detsamma. Tack för att du sätter ord på vad vi känner!

  • Lisbeth: 19 oktober 2010

    Klockren! Du har satt ord på vad många tänker. Tack!

  • Vill Janne låna Stickan ett öra om IKT? | iPedagogen: 19 oktober 2010

    [...] Läs hela brevet här: http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/forvantningar-pa-en-ny-gammal-skolminister/ [...]

  • Classe: 19 oktober 2010

    Faller in i övriga kommentatorers applåder! Gillar speciellt …
    – Medan du funderar över hur nya elever ska kunna anpassas till en gammal skola, funderar den gamla skolan över hur den ska kunna anpassas till en ny tid och till en ny generation elever

    Heja!

  • Perra: 20 oktober 2010

    Hm
    Först tycker jag att Rask har vissa poänger i detaljer.
    Men sen tycker jag att det skrivna blir retoriskt krångligt. “Det kommer säkert att bli bra…” även om siffrorna försämrats etc. Vad tycker karln egentligen?
    Jag som jobbat under både Lgr-80 och Lpo-94 tycker å ena sidan att Lpo-94 är bättre. Å andra sidan hände något 2005 när den nya “borgerliga” läroplanen skulle sjösättas i kommunerna av socialdemokrater. Detta något gjorde att vi på skolorna inte begrep intentionerna.
    Dels sägs det att det skedde besparingar även om jag aldrig riktigt fattade hur.
    Men det som jag märkte var att föräldrarna abdikerade i tonårsrummen. In flyttade istället datorer och TV. Jag som lärare behövde lära mig vad lustbarn är och försöka bedriva undervisning med ännu kortare muntliga genomgångar.
    Nu flyttar datorerna in klassrummet och jag behöver anpassa mig till det. Jag försöker verkligen hänga med genom att göra nya sorters datorbaserade lektioner på kvällarna.
    Jag hade inte fattat att Janne B inte är med på det.
    Däremot förstår jag att om jag ska orka ett tag till så behöver jag ha en tydlig struktur i skolan. Jag behöver märka att barnen är trygga och att de lär sig något. Det är väl det enda som politikerna – oavsett färg – kan bidra med till skolan.
    Och här tror jag mer på Janne än på någon röd-grön.

  • Heléne: 22 oktober 2010

    Härlig läsning en fredag em.:) Visst ska vi i skolan möta dagens elever och utbilda för morgondagen. Allt annat är väl omöjligt, eller?

  • Artikel: Förväntningar på en ny-gammal skolminisiter. | Digital portfolio, bedömning och bedömningsprocesser.: 27 oktober 2010

    [...] mer hela artikeln på  http://www2.diu.se/framlar/2010/10/18/forvantningar-pa-en-ny-gammal-skolminister/ This entry was posted in – Rask, debatt & press. Bookmark the permalink. ← Dysthe: [...]

  • Cecilia von Schedvin: 7 december 2010

    Mitt i prick! :)

  • Det går att vända en negativ trend i skolan på mindre än tre år | nyabrittas: 3 januari 2014

    [...] Hittade en intressant gammal artikel som beskriver Björklunds tillkortakommanden på ett intressant sätt. Det verkar inte som om han har läst detta och tagit till sig. [...]

Skriv kommentar


Get the Flash Player to see the slideshow.

Välkommen till Framtidens lärande - nästa steg


Framtidens lärande – tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Framtidens lärande – nästa steg! 2016

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Namn

E-postadress

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

Nätverk kring skriv- och läs med dator


Under Framtidens lärande 2010 startades ett nationellt nätverk kring skriv- och läsintroduktion med datorn som pedagogiskt verktyg. Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU i tryck eller i urval på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer