Mikael Parknäs rektor, Smedingeskolan, Kungsbacka:
Hur bygger vi en skola för framtidens lärande?

Inlagd den 17 december 2011 kl 13:57 i Övrigt

Rubriken är lite dubbel, men jag menar verkligen byggnaden och lärmiljöerna. Då och då får skolledare chansen att bygga en ny skola. Det brukar vara en dubbel upplevelse. Å ena sidan intressant förarbete där man får möjlighet till kreativa möten. Å andra sidan oändliga byggmöten under själva byggprocessen.

I Fjärås i Kungsbacka kommer vi att få bygga nya skolor om 2-3 år. Den nya skolan (eller skolorna) skall ersätta en typisk högstadieskola från 1970-talet, byggd för sex parallellklasser samt en låg- och mellanstadieskola med anor från 1900-talats början och utökad med baracker allt eftersom.

Vi skall alltså ersätta skolbyggnader som har fungerat mellan 40 och 100 år! Och vi fyra rektorer på de två skolorna vill bygga en gemensam stor skola. Låt oss säga att skolan som vi skall bygga skall kunna motsvara de krav som ställs på en skola under de kommande 50 åren…

Hur skall vi tänka?
Här handlar det inte om att titta på hur stora klassrummen skall vara, om det skall finnas grupprum, aulor etcetera. Inte heller om det ska vara höj och sänkbara bänkar eller skall det vara bord? Man hamnar lätt där. Vi sitter fast i tänkande från folkskolans införande 1842. Nu handlar det om ett tänka nytt. Vaddå klass, klassrum, klasskamrat, och så vidare.

Vad är det som säger att lärande sker bäst när man tränger ihop 25-30 personer i en lokal där deras enda gemensamma nämnare är att de är födda samma år? Och så ”utsätter” vi dem för samma undervisning! De här strukturerna sitter så djupt i oss att det är väldigt svårt att verkligen tänka nytt.

Men vi måste tänka nytt om vi skall få en samklang mellan det nya sättet att lära som vi har påbörjat och framtidens lärmiljöer. Om vi säger att lärande sker oberoende av tid och rum vad får det för konsekvenser? Om vi tror att lärande sker bäst i samarbete med andra hur ser skolan ut då? Om vi säger att lärandet skall vara ”på riktigt” med verkliga projekt, hur påverkar det byggnaden? Om vi vill utveckla det entreprenöriella lärandet och stimulera kreativitet och divergent tänkande hur påverkar det arkitekturen?

Vad vet vi om framtiden?
Det enda vi vet om framtiden är att den inte ser ut som idag! Jaha, det är ju ingen tröst! Men vi kan inte förutspå teknikutvecklingen som går i en allt snabbare takt och informationshanteringen blir allt mer komplex och viktig. Vi kan inte veta vilken kunskap som är viktig. Vi kan inte veta hur samhällsutvecklingen och den politiska utvecklingen kommer att se ut. Vi kan inte veta hur arbetsmarknaden ser ut? Och så vidare. Men vi kan gissa att:
• Jordens resurser kommer att bli allt knappare
• Konkurrensen på världsmarknaden kommer att öka och nya ekonomiska stormakter väver fram.
• Teknikutvecklingen kommer antagligen att göra att utbildningssystemen kommer att förändras snabbare än idag
• Och så vidare

Och vi vet att barn och ungdomar kommer att behöva:
• trygghet
• glädje
• social gemenskap
• möjlighet att lyckas
• kultur och skapande, kreativa uttryckssätt.
• vuxna förebilder

Fyra scenarier mot framtiden
Kairos Future har i sin rapport IT och digital kompetens i skolan beskrivit fyra scenarier mot framtiden. Där säger de bland annat ”Det finns även betydande osäkerheter på vägen framåt. En osäkerhet är om skolan kommer att vara mer eller mindre platsbunden på 10 års sikt. På expertseminariet framkom både hur en möjlighet finns till en platsoberoende skola som följd av IT-utvecklingen, men även att skolans viktigaste roll imorgon skulle vara en plats för fostran där det sociala får ökad betydelse.”
Hur hanterar vi det i förhållande till vårt nya skolbygge?

Skolan och hållbar utveckling
Vår skola; Smedingeskolan som är en 6-9 skola med 350 elever har idag cirka 2.000 kvm uppvärmd yta. Den används i genomsnitt åtta timmar perdag, fem dagar i veckan under 40 veckor. Det blir 1.600 timmar på ett år och ett år är 8.760 timmar. Det innebär att skolbyggnaden står uppvärmd och outnyttjad mer än 80 procent av året. Det är inte ett rimligt perspektiv de närmaste 50 åren. Om man tillämpar begreppet ”hållbar utveckling” på en framtida skolbyggnad, hur blir det då? Hållbar utveckling består av tre delar:
• Ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad de ”klarar av”.
• Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
• Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Hållbar utveckling kommer då åtminstone att betyda att vi måste ta hänsyn till:
Flexibilitet: Inom skolbyggnaden skall det finnas möjligheter till flexibla rum för lärande både vad gäller storlek och lärmiljöer anpassade till olika åldrar. Byggnaden skall också kunna användas för många verksamheter och kunna anpassas allt efter samhällets behov (elevkullar etc). Kan man ha äldreboende, företagshotell, kulturcentrum, gemensamma lunchrestauranger, idrottsanläggningar, bibliotek mm inom samma byggnad?
Effektivitet: Gemensam fastighetsförvaltning, gemensamma restauranger, gemensam kommunikationsstruktur och IT-struktur. Energisnåla byggnader och kanske till och med passivhus.
Tekniken: Vi behöver en mycket snabb IT-infrastruktur för att kunna utnyttja ”molntjänster” och olika former av strömmande media och utrustning för broadcasting och visning. Däremot kommer bärbara datorer (en-till-en datorer) säkert att försvinna inom fem åroch ersättas med surfplattor och/eller smarta telefoner. Och på sikt tror jag inte att skolsystemet kommer att tillhandahålla IT-verktygen utan dessa kommer att ersättas av personliga, privata verktyg som alla kommer att ha.

Vad skall vi bygga?

Om vi skall kalla platsen ”skola” vet jag inte men vi måste bygga en plats:
• För mänskliga möten där vi växer och utvecklas tillsammans i en stimulerande miljö
• I samklang med närsamhälle och miljö, men också i världens (digitala) centrum.
• Där vi kan lyckas och där vi får lära oss ta ansvar för vårt lärande.
• Där vi lär att våra val och beslut påverkar oss själva och andra. Det vill säga verklig demokrati.

Självklart har den här frågan rådbråkat många hjärnor inom och utom skolan. Några av de intressantaste på senare tid har man kunnat läsa om på bloggen The Daily Riff, där de två kanadensiska lärarna Jonathan Bergmann och Aaron Sams beskrivit “The Flipped Classroom”. Det är ett klassrum som vänder på den traditionella undervisningen och ger instruktioner och uppgifter ”online” utanför klassen och flyttar ”homework”/läxan in i klassrummet.

Om man tänker i de termerna ger det nya möjligheter att bygga ”lärplatser” som går att samutnyttja med andra verksamheter. På The Daily Riff kunde man för ett tag sedan också läsa om 21 saker som kommer att bli föråldrade i utbildningen år 2020. En av de företeelser som stod på listan var skolbyggnader: School buildings are going to become ’homebases’ of learning, not the institutions where all learning happens. Buildings will get smaller and greener, student and teacher schedules will change to allow less people on campus at any one time, and more teachers and students will be going out into their communities to engage in experiential learning.

Eller för att uttrycka det på ett annat sätt så vill jag avsluta med en uppmaning som jag fångade upp på Twitter där Frida Wall skrev: Bygg inte skolor. Bygg mötesplatser där vi samarbetar över generationer, klasser och branscher i samhället!

Mikael Parknäs rektor, Smedingeskolan, Kungsbacka

Kommentarer

  • Susanne: 18 december 2011

    Tack, vad intressant läsning. Kan du utveckla det jag har klippt ut (se nedan). Blir nyfiken på hur du tänker kring detta.

    Susanne

    “Och på sikt tror jag inte att skolsystemet kommer att tillhandahålla IT-verktygen utan dessa kommer att ersättas av personliga, privata verktyg som alla kommer att ha.”

  • Ingmari: 18 december 2011

    Tack! Många intressanta tankar… som vänder upp och ner på vad skola är… Viktiga tankar!
    …och vilka möjligheter det ger…. :)

    Ingmari

  • Daniela: 18 december 2011

    Vilken möjlighet och utmaning att få vara med om ett så spännande projekt. Det kräver verkligen tankar utanför boxen. Det är på tiden av våra skolor ändras, jag är så nyfiken på denna utveckling som väntar. Enligt mig så finns det en hel del problem med att sätta alla barn som är födda under ett år i samma klass. Men det är tyvärr inte många som ifrågasätter dessa djupt rotade strukturer som sitter kvar i skolans väggar. Det är inte någonstans i samhället där människorna organiseras utifrån årtalet de är födda. Varför är det så i skolan? Tänk om någon sa, när du fyller 70 skall du vara på avdelning 1 på äldreboende.

    Om målstyrning skall vara ett instrument för att styra skolan, borde inte då målen styra organisationen i större utsträckning? (inte för att jag säger att målstyrning är bra, det kan man också diskutera). Eller varför borde inte indelningen ske utifrån lärstilar? Vi vet att alla inte lär på samma sätt. Varför ska vi mäta kunskaper utifrån mallar? Är det inte tanke att eleverna ska kunna använda kunskaper som de införskaffar i skolan, och i så fall borde vi väl mäta ”kunskaper i handling”.

    Vidare är ungdomar och barn så upptagna av olika aktiviteter på sin fritid. Finns det inte en möjlighet att utnyttja skolans lokaler till aktiviteter efter skolan? Skulle inte detta minska stress även för föräldrarna? Är det möjligt? Jag vet inte, men det är värt att diskutera!

    Lycka till!
    Daniela

  • Mikael Parknäs: 18 december 2011

    @Susanne. Jag tror att laptops är borta inom 3-5 år. Redan nu ser man iPads/surfplattor ersätta dessa. Mitt perspektiv är ju uppemot 50 år och då tror jag att det finns något annat. Teknikutvecklingen går ju väldigt snabbt och vad kan komma? Inte vet jag men för 3 år sedan visste vi inte vad en iPad var för något. Nu klarar man sig inte utan dem :)
    Kanske att dessa tekniska prylar är integrerade i människors liv så att man inte har särskilda “apparater” i det som vi kallar skola.
    Vad tror du?
    Hälsningar!
    Mikael

  • Stefan Larsson: 31 december 2011

    Delar dina tankar fullt ut.

    1842 skedde nog en stor del av lärandet i klassrummet. Det var ett tag sedan och generaliserar jag lite slarvigt och grovt är det länge sedan kunskapsbyggandet ägde rum där.

    Infrastruktur ger förutsättning till fördjupning- Det ger även förutsättning för skapande av möten, relationer som genererar nytt…, vilket i sin tur ställer andra krav på skolbyggnad.

    Mitt inspel blir. Varför skolbyggnad? Idag utgör rektors budget 50 % hyra 50% lokalkostnad lite överdrivet. Vore det inte ganska klokt att stryka lokalen helt? Då talar jag om alla de skolor som idag sitter med internprissättning som saknar alternativanvändning och som endast undergräver den kommunala skolans förutsättningar.

    De som bygger nytt kan enkelt skapa intäkter genom att använda de 80% du nämner.

    En välbehövlig och skarp artikel!

    I all hast nedtecknad 31/12 2011
    Stefan Larsson
    Gymnasielärare ekonomiska ämnen och lite annat

  • Stefan Larsson: 31 december 2011

    50 %lokalkostnad 50% personalkostnad ska det vara så klart, men som sagt i all hast…

    Stefan Larsson

  • Carl Eberhardt: 30 april 2012

    @Mikael För tre år sedan visste vi inte vad en Ipad…
    Snälla Mikael, det har funnits “pads” ca 15 år, beroende på hur du definierar “plattor”. Det gemensamma problemet är bristande processorkraft och drifttid kombinerat med bristande ergonomi för arbete. Ekvationen är densamma idag.
    Oavsett vad du kallar datorn så kommer du under lång tid framöver ha behov av IT-verktyg som tillhandahålles av skolan. Särskilt i mindre bemedlade områden.

  • Mikael Parknäs: 17 maj 2012

    Här kan du läsa i Marie Linders blog “I´m All for IT” om hur de gör:
    http://marielinder.wordpress.com/2012/02/05/ett-anspraksfullt-forslag/

  • Studio Lärmiljö | IKT-pedagoger Kungsbacka: 17 maj 2012

    [...] Hur kan man bygga miljöer för modernt lärande och framtida skolor så att de är anpassade till nutida och framtida undervisningsmetoder? Hur kan vi tänka ur ett hållbarhetsperspektiv, på 5 års och 25 års sikt? Det är frågeställningar som man brottades med på Studio Lärmiljö. Ett av casen var ett Kungsbackacase och i det deltog bland andra Udo Weis, Sture Hedelin och Mikael Parknäs. Mikaels presentation kan du ta del av här. Läs även Mikaels artikel [...]

  • Christina Forsberg: 2 december 2012

    Hej Mikael!
    Jag arbetar med barn i åldern 1-3 år.
    De digitala vektygen når även på oss. Men det blir inte bra! Många pedagoger använder den viktiga barntiden som ska präglas av samtal, samkväm, skapande, musik, dans och positiva relationer mellan människor till att utforska den digitala världen. Då råder djungelns lag bland barnen!!!
    För att fungera optimalt i klasser som beskrivs krävs en trygg, närvarande ,samtalande förskola.
    M.V.H. TINA

  • Mikael Parknäs: 17 december 2012

    Hej, Tina!
    Det var tråkigt att höra dina negativa erfarenheter. Jag håller helt med dig om vad som krävs. Jag arbetar inte i förskolan men har förmånen att känna både förskollärare och förskolechefer som lyckas med det arbetet.
    Om du går med i Facebook-gruppen “iPads i förskola och skola” http://www.facebook.com/groups/paddagogik/ så får du kontakt med 5647 entusiastiska medlemmar som arbetar med att integrera digitala verktyg på ett kreativt sätt i förskolan.

    Hälsningar!

    Mikael Parknäs

  • Thordeus Plikt: 26 oktober 2014

    “Jag tror att laptops är borta inom 3-5 år. Redan nu ser man iPads/surfplattor ersätta dessa.” – Mikael Parknäs

    Hej, Du skrev det några inlägg upp för närmare 3 år sedan. Får nog konstatera att laptops är kvar och ser inte ut att försvinna i första taget ;) Men det är inte lätt att sia om framtiden, det ska sägas. Jag själv kör faktiskt bara på smartphone och laptop, ingen surfplatta. Jag skriver en hel del och då är inte platta så bra.

    Lycka till med intressanta skolplaner!

Skriv kommentar


Get the Flash Player to see the slideshow.

Välkommen till Framtidens lärande - nästa steg


Framtidens lärande – tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Namn

E-postadress

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU i tryck eller i urval på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer