Guldtrappan besöker Kunskapsskolan i Sverige: 

Kunskapsporten som ett gemensamt digitalt nav

Inlagd den 22 mars 2017 kl 18:34 i Övrigt

Guldtrappans jury besöker Kunskapsskolan, under sin spaning över landet kring framgångsrik digital skolutveckling. Här möter vi en skola som ställer oss inför viktiga frågor kring hur lärmiljöer kan utformas, både de fysiska rummen och de digitala – och kring arbetets organisation.


Kunskapsskolan driver 28 grundskolor, en särskola och sju gymnasieskolor runt om i landet. Den pedagogiska grundidén sätter varje elev i centrum. Eleven arbetar utifrån ett personligt schema och ämnesinnehållet – som redan från starten år 2000 samlades digitalt i Kunskapsporten – är strukturerat i steg och teman.

Möjligheterna som digitaliseringen ger till att dela material mellan lärare fanns med som en bärande tanke när Kunskapsskolan startade år 2000. I stället för att varje lärare skapar eget material för att använda med sina elever byggde lärarna upp ett gemensamt material, som alla använder – Kunskapsporten. Det skapar en tydlig struktur – intellektuella rum – för elever och lärare, ger en hemkänsla och gör att alla arbetar på samma sätt inom Kunskapsskolan.

Kunskapsporten blir på så vis ett gemensamt digitalt nav för elever och lärare. Här finns allt material samlat, kurs- och stegmaterial och målbilder för vad som krävs i varje del. För varje ämne finns förslag på arbetssätt, uppgifter och läromedel. På Kunskapsporten finns också uppslagsverk, studietips, filmer, interaktiva övningar, dagsfärska nyheter – med mera. Här hittar också elever och målsmän elevernas resultat, elevdokumentationssystemet (EDS).

– Kunskapsporten är vårt viktigaste digitala verktyg och fungerar som ett nav för vår utveckling av undervisningen och för samarbete. Den är elevernas arbetsverktyg och något lärarna förväntas arbeta med, säger Pernilla Brorsson, pedagogik- och utvecklingschef på Kunskapsskolan.

I gymnasieskolan används Kunskapsporten mindre än i grundskolan och det pågår projekt för att öka användningen:

– Vi ser en vinst i att ha Kunskapsporten som ett nav, den blir en gemensam grund, säger Pernilla Brorsson. Utvecklingen pågår ständigt och vi ska för gymnasiet prova att ha en flexibel portal där läraren kan skapa sina egna kurser utifrån en meny av uppgifter och resurser. En viktig funktion är att underlätta för lärarna att dela uppgifter med varandra, säger hon.

Ytterligare ett steg i utvecklingen är att ta in externa leverantörer av läromedel i Kunskapsportens utbud. För gymnasieskolan ingår idag digitala läromedel från Liber och Gleerups.

Lärmiljö och undervisning
Det pedagogiska upplägget i Kunskapsskolans grundskola byggs kring ett individuellt framtaget schema för varje elev. Det kan typiskt vara ett tiotal lektioner i veckan, därtill workshops i grupp med handledare och träffar med handledaren i den egna basgruppen varje morgon och eftermiddag. Eleverna sätter egna mål för sitt arbete och skriver loggbok för att synliggöra och reflektera över sin utveckling. I ämnena matematik, svenska, engelska och moderna språk är undervisningen strukturerad i ett antal kurssteg med utgångspunkt i läroplanen, SO och NO-ämnena är i stället samlade i tematiska och ämnesövergripande kurser.

Den pedagogiska grundidén återspeglas i den fysiska utformningen av skolans lokaler. Lokalerna är utformade med olika typer av rum för de olika arbetsformerna. Interiörerna kännetecknas av mycket färg och glasväggar för att skapa en miljö som främjar lärande, med hemkänsla och variation, transparens och insyn.

– Den idé som jag ville föra in var att göra rummen olika för att få arkitekturen att samspela med minnet. Och på det sättet skapa en mycket mer stimulerande miljö som gör att man lär sig mer, men också trivs bättre i skolan, säger Kenneth Gärdestad, arkitekten bakom Kunskapsskolans lokaler.

Digitaliseringen tas vidare
Kunskapsporten var ett tidigt insteg som tog vara på digitaliseringens möjligheter och länge räckte det gott och väl. Som en del av det genomtänkta lokalkonceptet satsade man på tunna klienter och nådde en god tillgänglighet på så sätt. Det omgivande samhället och framförallt teknikutvecklingen stod dock inte stilla och i dag har gymnasiet 1-1 och på högstadiet är man klar med 1-1 hösten 2017, liksom på mellanstadiet, där eleverna dock inte får ta med datorn hem.

Av de svar lärare och elever ger i enkäter framgår att satsningarna lett till tidsbesparingar och lärarna anser att de digitala läromedlen underlättar undervisningen och bidrar till ett ökat lärande.

– Rektorerna säger att de, när 1-1 infördes, ser en förbättrad studiemiljö med ökad arbetsro och att kommunikationen lärare-elev blir effektivare. De upplever också att det finns förutsättningar för eleverna att få full utväxling av lärandet säger Fredrik Lindgren, vd på Kunskapsskolan.

På Kunskapsskolan i Spånga möter Guldtrappans jury flera lärare som beskriver hur de utvecklar sin undervisning med digitala verktyg.
– Eleverna är mer multimodala numera och det är bra om de kan visa sina kunskaper på andra sätt i stället för enbart i text. De elever som inte vill hålla föredrag inför andra kan få alternativ. De kan spela in sig själva och lämna in en film eller ljudfil via Google Classroom. Det är inte alltid det blir så lättbedömt men det underlättar för eleverna vilket är det viktigaste, säger Eje Nordensvärd, lärare i engelska.

Esbjörn Marteliusson, bildlärare, samverkar med lärare i musik, engelska och svenska, i ett projekt där niorna skapar spel. Redovisningen sker för ett tänkt spelföretag och under arbetets gång ger och får eleverna kamratrespons.

– Traditionellt är bildämnet ofta fokuserat på penna och blyerts, vi vill också lyfta det digitala hantverket, eleverna fungerar här som art director (AD), producent, de skapar text och utvecklar en spelidé, säger Esbjörn Marteliusson. Med papper, penna och lera, de traditionella verktygen i bild, stannar utvecklingen efter att eleven är klar med sitt alster men genom att skapa ett spel får de möjlighet att ta sitt arbete ett steg längre, till en publik för användning.

Eleverna sparar successivt sina skärmbilder och på så sätt kan Esbjörn följa deras arbete steg för steg och i efterhand reflektera tillsammans med dem om vilka val de gjort.

Kunskapsskolan ställer oss inför en spännande miljö med stöd för elevers eget arbete, med ansvar, planering och återkoppling, i samspel med lärare och handledare och med stöd av fysiska och digitala rum.

————————–
Guldtrappans jury besöker under februari och mars årets nominerade, på spaning efter framgångsrik digital utveckling i skolor över hela landet. Erfarenheter och strategier, lärare och ledare möter du vid konferensen Framtidens lärande, 23-24 maj på Münchenbryggeriet i Stockholm.

(Texten är delvis baserad på utdrag ur Monica Esborns sammanfattning av Guldtrappans hearing på Kunskapsskolan i Sverige)

Skriv kommentar


Get the Flash Player to see the slideshow.

Välkommen till Framtidens lärande - nästa steg


Framtidens lärande – tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Namn

E-postadress

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU i tryck eller i urval på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer