Faktakoll och fejksajter

Inlagd den 4 maj 2018 kl 07:28 i Övrigt

Fem svenska medieföretag har lanserat sajten Faktiskt, där de faktakollar påståenden i valrörelsen. I anslutning till detta sjösattes en sajt med samma namn av nätaktivister som vill distansera sig från de etablerade medierna. För skolan erbjuds ett tillfälle att utforska vad som är falskt och sant på nätet.

Onsdagen den 25 april 2018 lanserades sajten faktiskt.se, där fem svenska nyhetsföretag samverkar kring att faktakolla nyheter och delningar i sociala medier. Bakom initiativet finns Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sveriges Television, Sveriges Radio och Bonnierägda Kit (som erbjuder nyheter i sociala medier).

Utifrån gemensamma metoder och en gemensam betygsskala granskas uttalanden och påståenden som berör samhällsdebatten och det offentliga samtalet i Sverige. Den femgradiga betygsskalan omfattar betygen: ”faktiskt helt sant”, ”delvis sant” ”oklart”, ”mestadels fel” och ”faktiskt helt fel”.

Tanken är att under valåret granska påståenden i sociala medier, där många falska eller förvanskade nyheter emellanåt får stor spridning, men också valbevakningen i traditionella medier, där politiker och allmänhet uttalar sig. Samarbetet kring sajten faktiskt.se syftar till att motverka desinformation och öka medvetenheten om källkritik. Inspirationen har hämtats från den norska motsvarigheten faktisk.no och det franska initiativet Cross.check.

De fem medieföretagen som står bakom faktiskt.se samverkar i första hand om tre saker. De gör gemensamma utbildningsinsatser för journalister, de tillämpar en gemensam metodik i granskningarna och de driver tillsammans sajten faktiskt.se där de gemensamt publicerar sina texter. Själva granskningarna gör redaktionerna självständigt och oberoende av varandra genom att kolla fakta med inblandade parter, kontakta experter och genom att undersöka och offentliggöra källor.

Samarbetet kring sajten faktiskt.se har uppmärksammats i medierna under hela våren. Många har välkomnat satsningen, men initiativet har också mött kritik. Den kritik som framförts har handlat om att de etablerade medieföretagen riskerar att anklagas för att på detta sätt bilda en elitistisk pakt mot oliktänkande och meningsmotståndare. Det har handlat om att nyhetsvärderingen riskerar att likriktas, när några av de största och viktigaste redaktionerna i Sverige antar ett antal gemensamma regler för sitt arbete. Kritiken har också handlat om att det kan vara en missgärning att på detta sätt punktmarkera allt skräp som flyter runt i sociala medier.

Efter att sajten lanserades uppstod snabbt en diskussion om möjligheterna att sätta tvärsäkra etiketter på vad som är ”sant” och ”falskt” i olika uttalanden som kanske lyfts ur ett större sammanhang. En rimlig hållning är att själva granskningen och resonemanget kring granskningen är det mest väsentliga. Samtidigt blir kravet att ange betyg ett sätt att skärpa till granskningen. Men det innebär också att det kan uppstå ett hårklyveri om ordval och definitioner och det kan även uppstå svårigheter när man ska granska någon som inom ramen för den politiska retoriken på ett tillspetsats sätt försökt sammanfatta innehållet i ett komplext politiskt utspel.

Samma namn – annan toppdomän
Den 10 april 2018, två veckor innan de fem medieföretagen lanserade sin sajt, öppnades den snarlika sajten faktiskt.eu. Namnet är detsamma. Det som skiljer är toppdomänen ”.se” respektive ”.eu”. Grafiken gör att de båda sajterna är lätta att förväxla. Logotypen består i båda fallen av ordet ”faktiskt” med gemena bokstäver invid ett antal röda, gula och gröna fyrkanter.

Som besökare är det svårt att avgöra om den alternativa sajten är satir, desinformation, plagiat eller renommésnyltning. Texterna på den alternativa sajten är knapphändiga och svävande. I den text som presenterar den alternativa sajten anges att ”Faktiskt är ett branschsamarbete mellan medier och sakkunniga experter”, men när den alternativa sajten lanserades gick det inte från början att se vilka medieföretag eller experter som ingick i denna samverkan.

För en oinitierad person väcker de båda sajterna förvirring. Vem är det egentligen som kan anses imitera vem, när den alternativa sajten lanserades fjorton dagar innan originalet? Men sanningen är att de fem medieföretagen presenterade logotypen och programförklaringen för faktiskt.se redan fösta veckan i mars 2018.

Båda sajterna har samma upplägg och använder likartade formuleringar när de ber om tips från allmänheten och när de hänvisar till att felaktigheter rättas omedelbart. ”Syftet är att minska spridningen av falska nyheter och desinformation”, skriver den alternativa sajten i sin programförklaring. Samtidigt tycks den alternativa sajten vara ett exempel på hur någon försöker underminera sajten faktiskt.se, som de fem etablerade medieföretagen driver, genom att göra en kopia i syfte att skapa förvirring.

Precis som sajten faktiskt.se, hänvisar den alternativa sajten till de principer för faktagranskning som tagits fram av International Fact Checking Network (IFCN). Utgångspunkten för dessa principer är att en opartisk och transparent faktakoll kan vara ett kraftfullt verktyg inom journalistiken. Det rör sig om fem principer som tagits fram av journalister som arbetar med faktagranskning runt om i världen. De fem principerna handlar om neutralitet och rättvisa, öppenhet kring källor, öppenhet om den egna redaktionens finansiering och organisation, öppenhet kring de metoder som styr arbetet och ett löfte om öppna och ärliga rättelser. Det är svårt att se hur dessa principer skulle kunna medföra en negativ likriktning av journalistiken.

Bakom den alternativa sajten faktiskt.eu finns Newsvoice, en nyhetssajt som ofta ställer sig i opposition till etablissemanget och som gärna lyfter fram olika typer av konspirationsteorier. Samma dag som de fem svenska medieföretagen lanserade sin sajt skriver Newsvoice: ”Statens trollfabrik Faktiskt.se är idag lanserad”. Bakgrunden till rubriken är att samarbetet kring faktiskt.se fått 1,9 miljoner kronor av den svenska innovationsmyndigheten Vinnova. Newsvoice misstänker att aktörerna bakom mediesatsningen faktiskt.se ligger bakom en manipulation av Googles sökträffar, så att den alternativa sajten faktiskt.eu ”ska begravas längre ned i sökmotorns träfflista”.

Kritik mot skolans granskning
I artikeln på Newsvoice kritiseras mediepedagogen Ola Nilsson i Trelleborgs kommun för att han på kommunens webbplats, i en blogg för pedagoger, publicerat ett pedagogiskt material där han uppmanat kommunens lärare att låta eleverna undersöka den alternativa sajten faktiskt.eu. Newsvoce skriver:

”Flera av de frågor som Ola Nilsson uppmanar elever i Trelleborg att ställa är relevanta, men han har helt fel ingångsattityd. Han utgår från att Faktiskt.eu är fejk, men bortser att ingen kan äga ordet ’faktiskt’ och ingen kan sitta inne på absolut sanning.”

Trelleborgs kommun har tagit bort Ola Nilssons artikel från webbplatsen för att justera vissa formuleringar i texten. Mediepedagogen Ola Nilsson har dock fortsatt att publicera andra texter med tips och råd för den som vill arbeta med mediekritiska frågor kring valåret i skolan.

Fejkmyndigheter och egna fejksajter
Tidigare har till exempel Forum för levande historia haft konkurrens från en fejkad sajt med falsk information om Förintelsen på webbadressen levandehistoria.com. Då den tidigare ägaren av adressen inte förnyade sitt tillstånd, lyckades Forum för levande historia år 2015 ta över domänen. Den adressen levandehistoria.com pekar nu vidare till levandehistoria.se som drivs av Forum för levande historia. Det har gjort många lärare som arbetar med källkritik besvikna, eftersom den falska sajten gav bra underlag för att göra jämförande studier och diskutera frågor om historieförfalskning.

Tidningsutgivarnas pedagogiska webbplats, mediekompass.se, har uppmärksammat hur olika sajter, mot betalning, erbjuder tjänster som egentligen är gratis – och hur skolan kan använda dessa sajter i ett pedagogiskt arbete med källkritik. Det handlar om sajter som i vissa fall ger sken av att komma från en myndighet, och som tar betalt för något som den riktiga myndigheten sedan ska utföra.

På webbplatsen Mediekompass finns länkar till en artikel från TT och ett pressmeddelande från Konsumentombudsmannen, som ger en bakgrund till frågan om de myndighetsliknande fejksajterna, samt länkar till några av de tvivelaktiga sajterna: trafikenheten.se, konsumentenheten.se och kyrkskatt.se.

På webbplatsen erbjuds en enkel övning där eleverna får pröva sin förmåga att kritiskt söka information på nätet och lära sig om olika myndigheter. Eleverna ombeds jämföra de tvivelaktiga sajterna med motsvarande myndighetssidor där samma ärenden kan utföras kostnadsfritt. Övningen svarar mot skolans uppdrag om digital kompetens och källkritik, och kan vara utgångspunkt för diskussioner kring såväl konsumenträtt som förtroendet för demokratin och dess myndigheter.

Det väckte stor uppmärksamhet när läraren Josef Sahlin, och hans elever i årskurs 6 på Årstaskolan i Stockholm, presenterade ett pedagogiskt arbete där eleverna hade fått i uppdrag att skapa falska webbsidor för påhittade städer och kommuner. Genom att tänka efter vilka uttryck som ger en webbsida trovärdighet lärde sig eleverna vad de bör vara vaksamma inför när de själva surfar på nätet i jakt på information. Den som googlar på ”Fockenfors” kan ta del av en fejkad sajt för ”Sveriges minsta kommun”, skapad av Josef Sahlins elever. Längre ned i Googles lista över sökträffar kan man läsa en förklarande artikel: ”Hans elever skapar fejkade sajter – för att lära sig om källkritik.” För sitt arbete belönades Josef Sahlin med tidningen Metros och Internetstiftelsens pris Det gyllene förstoringsglaset år 2017.

Utforska nätet
Bara för att något står i tidningen behöver det inte vara sant. Och än svårare är det att förhålla sig till den information vi möter på nätet, där det kan vara knepigt att skilja mellan journalistik, reklam, satir och falska budskap. Det kan vara besvärligt att identifiera avsändare och belägga källor, eftersom information på nätet kan ändras, uppdateras eller tas bort när som helst.

Men nätet erbjuder också många möjligheter för den som vill vara källkritisk. På nätet går det att ta del av olika sorters information, jämföra källor, söka ursprung till bilder och spåra vem som står bakom en viss webbplats. Om detta kan man läsa i ett häfte med titeln ”Källkritik på nätet” av Kristina Alexanderson, publicerad av Internetstiftelsen i Sverige. Häftet går att ladda ned i pdf-format från sajten internetguider.se.

Materialet riktar sig i första hand till elever (och lärare) som vill utforska nätet och utveckla sitt eget användande och kunnande. I ett förord presenteras källkritik som något roligt och utmanande som elever kan närma sig på ett lekfullt och tankeväckande sätt tillsammans med sina uppkopplade kompisar:

”I en vardag där alla kan publicera information via internet behöver du ställa dig frågor som: Är källan det den utger sig för att vara? Vad vill avsändaren? Vad är syftet med den här webbplatsen? Du behöver med andra ord träna på att förhålla dig till hur rimlig informationen är i förhållande till den som har skapat den. Att utveckla en källkritisk medvetenhet gör din vardag på nätet mer spännande och rolig, för genom de metoder som källkritiken använder blir du snart en detektiv som kommer att försöka ta reda på om informationen du möter är korrekt eller inte. Dessutom erbjuder internet många möjlighet att tillsammans med andra söka efter svar.”

 

Text Klas Viklund

 

Läs mer

Läs mer om principerna för de fem nyhetsföretagens samverkan kring sajten faktiskt.se. Här finns också en utvecklad beskrivning av de regler för faktakoll som tagits fram av International Fact Checking Network (IFCN). https://www.faktiskt.se/sa-jobbar-vi/

Webbsajten Newsvoice har kritiserat initiativet faktiskt.se i en artikel med rubriken ”Statens trollfabrik Faktiskt.se är idag lanserad”, publicerad den 25 april 2018. https://newsvoice.se/2018/04/25/faktiskt-se-trollfabrik/

Besök bloggen Pedagog Trelleborg på Trelleborgs kommuns webbplats där mediepedagogen Ola Nilsson och hans kollegor med sig av tips och idéer för att utveckla arbetet med medier, it och källkritik i skolan. http://pedagog.trelleborg.se

Forum för levande historia har tagit fram ett digitalt klassrumsmaterial för högstadiet och gymnasiet som syftar till att utveckla elevernas kritiska tänkande genom övningar i källkritik och historiebruk. Materialet ingår i en större utbildningsinsats om synen på rasism och intolerans i historien och idag. I en användbar kortfilm på tre minuter presenteras begreppet ”historiebruk”. https://www.levandehistoria.se/klassrummet

Besök webbplatsen för Fockenfors – Sveriges minsta kommun, en fejkad sajt som skapats av elever i årskurs 6 på Årstaskolan i Stockholm. http://sverigesminstakommun.riktigtsant.se

Läs Metros artikel ”Hans elever skapar fejkade sajter – för att läsa sig om källkritik”, där läraren Josef Sahlin på Årstaskolan porträtteras av Aron Andersson, publicerad den 9 mars 2017. https://www.metro.se/artikel/hans-elever-skapar-fejkade-sajter-för-att-lära-sig-om-källkritik

På den pedagogiska webbplatsen mediekompass.se finns en övning där eleverna kan få stöd för att undersöka fejkmyndigheter och onödiga tjänster, publicerad den 18 april 2018. http://www.mediekompass.se/lektionstips/fejkmyndigheter-och-onodiga-tjanster/

 

Ladda ned handledningsmaterialet ”Källkritik på internet”, av Kristina Alexanderson,

utgivet av Internetstiftelsen i Sverige (2016). https://www.iis.se/docs/Kallkritik-pa-Internet.pdf

 

./.

Kommentarer

  • Torbjörn Sassersson: 5 maj 2018

    Tiden lär utvisa vilken av sajterna Faktiskt.se och Faktiskt.eu respektive mediehusen bakom den första och tex NewsVoice bakom den andra som kommer att innehålla mest korrekt information. Inget är hugget i sten.

    Det viktiga är att det får existera en mångfald av faktakollar med olika grundperspektiv samt medier, gamla som nya, också de med olika bedömningsgrunder.

    Det är helt klart att vi lever i en tid av konkurrerande narrativ (berättande) och inget säger att etablerade medier och deras egna faktakollar sitter inne med bäst nyhetsjournalistik och mest sanningsenlig information i övrigt.

    Tvärtom. Det har det visat sig att före internet ägde i princip de etablerade medierna alla narrativ. Tack vare ett fritt internet har nya perspektiv och tidigare ej kända källor kunna komma ut.

    Ska vi tillåta de etablerade medierna stoppa denna konkurrens och denna nya kompetens? Faktiskt.eu kan i sammanhanget betraktas som civil olydnad inom mediasfären. Värre än så är det inte. Tål inte samhället det är vi illa ute.

  • Torbjörn Sassersson: 5 maj 2018

    Det framgår inte vem som är ansvarig utgivare för er sajt www2.diu.se. Det borde vara tydligt. Känns lite “knapphändigt och svävande”. ;)

  • Peter Becker: 8 maj 2018

    Tack för kommentarer.
    Som framgår är DIU arrangör, dvs ansvarig för sidan. På länkade sidan http://www.diu.se finner man ansvarig utgivare mm
    mvh
    Peter Becker

Skriv kommentar


Get the Flash Player to see the slideshow.

Framtidens lärande


Tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev från DIU

Håll dig uppdaterad – prenumerera på DIUs nyhetsbrev! Vi bevakar frågor som rör skolutveckling och lärande med it.

Vi vänder oss till dig som är intresserade av frågor som rör digitalisering, innovation och utbildning. Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka under terminstid.

Namn


E-post
Lämna följande fält tomt


Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer