Kollegial granskning ett verktyg för skolutveckling i Linköpings grundskolor

Inlagd den 6 september 2018 kl 10:41 i Övrigt

Kollegial granskning är en avgörande länk i kvalitetsarbetet i Linköpings grundskolor. Ett team av observatörer, som består av förstelärare från kommunens skolor, granskar skolorna för att lyfta fram goda exempel och ge lärare och rektorer återkoppling på sitt arbete. Och intresset från skolorna är stort.

I snart fem år har modellen med insynsbesök på skolorna pågått i Linköping och hittills har ett fyrtiotal skolor fått besök. Syftet är att utveckla undervisningen, lyfta fram goda exempel och ge rektorer och lärare en återkoppling på sitt arbete.

- Fokus i granskningarna är undervisning och förutsättningarna för god undervisning. Vi har tagit fram en definition kring vad vi menar med god undervisning med utgångspunkt i forskning och vi använder oss också av Skolverkets BRUK-material för självskattning i granskningarna, säger Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen i Linköping som tillsammans med kollegan Kathrin Hansson samordnar verksamheten.

Intensiv återkoppling
Insynsbesöken är intensiva. Skolorna förbereder sig genom att bland annat göra en självvärdering som sedan stäms av mot det observatörerna uppmärksammar under sitt besök.

- Vi är ett stöd för utvecklingen på skolan och ofta har rektor inför besöket bett oss att titta på något speciellt område, som man jobbar med på den aktuella skolan, till exempel att särskilt titta på hur väl ett speciellt arbetssätt är förankrat på skolan, säger Elisabeth Stärner.

Under en dag besöker gruppen med sex observatörer skolan. De är med på 10-15 lektioner och intervjuar rektor, lärare och elever. Dagen efter besöket samlas observatörsgruppen för att stämma av intrycken från sina observationer och på eftermiddagen träffar man rektor och lärare för återkoppling. Observatörsgruppen lyfter fram styrkor och identifierar utvecklingsområden.

- Vi lämnar mycket tid till samtal under återkopplingen. Och diskuterar kring det vi har sett och om det stämmer med rektorns och lärarnas egen bild. Men det handlar också om återkoppling till observatörsteamet, där rektor och lärare berättar om hur de har lyckats genomföra saker vi sett under observationen.

Kollegialt lärande
Observatörsteamen i Linköping består dels av förstelärare från skolor i kommunen som fått särskild utbildning kring bland annat lektionsobservationer, dels av koordinatorer för specialpedagogiskt stöd och representanter från förvaltningen.

- Att det är yrkesverksamma lärare som jobbar i skolan som är med i teamen skapar tillit och legitimitet. Det är en kollega som kommer in i klassrummet och observerar lektionen, säger Elisabeth Stärner.

Man är också noga med att insynsbesöket ska spegla en vanlig dag på skolan, med de lektioner och den undervisning som normalt pågår.

Efter insynsbesöket är det den aktuella skolans uppgift att internt ta vara på de synpunkter som kommit fram under insynsbesöket och gå vidare med sitt utvecklingsarbete. Men också för de förstelärare som medverkar som observatörer fungerar insynsbesöken som en kompetensutveckling.

- Alla observatörer säger samfällt att de har tagit med sig något som de använt i sin egen undervisning, men också till den egna skolan. Det är en del av spridningseffekten, säger Elisabeth Stärner.

Uppföljning och utveckling
En dag kan verka som en kort tid för att utvärdera en verksamhet, men efter snart fem år och besök på ett fyrtiotal skolor har det visat sig att modellen fungerar. Rektorer och lärare på de skolor som fått besök upplever att observatörsteamet fångat de frågor skolan arbetar med, men också upptäckt nya utvecklingsområden.

- Den värdering vi gör är kvalitativ, vi rankar inte skolor. Det handlar om att stärka professionen och att lärare och rektorer ska kunna känna stolthet över det egna arbetet.

Ett år efter observatörsteamets besök gör Elisabeth Stärner och Kathrin Hansson ett uppföljningsbesök på skolorna.

- Rektorerna är eniga om att insynsbesöken är bra för att komma vidare i utvecklingsarbetet och flera rektorer skulle vilja kunna boka in två insynsbesök samtidigt, med det andra besöket ett år efter det första, säger Elisabeth Stärner.

Insynsbesöken är en del av stödet för det kvalitativa utvecklingsarbetet i Linköpings skolor och modellen för besöken utvecklas kontinuerligt. Och till skillnad från Skolinspektionens besök handlar insynsbesöken om att fokusera på det som är bra i undervisningen med utgångspunkt i forskning, identifiera utvecklingsområden och sprida goda exempel.

 

Text: Carina Näslundh
Foto: Lasse Hejdenberg

 

Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg, Kathrin Hansson, sakkunnig och Jenny Linde, rektor på Harvestadsskolan, i Linköping kommun, medverkar på Framtidens lärandes i tema Skolutveckling steg för steg – med fokus på klassrummet. Med röster och dialog kring vetenskap och beprövad erfarenhet. Perfekt för team med ledare, rektor, lärare på Framtidens lärande 29-30 oktober, Stockholmsmässan.

Skriv kommentar


Get the Flash Player to see the slideshow.

Framtidens lärande


Tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev från DIU

Håll dig uppdaterad – prenumerera på DIUs nyhetsbrev! Vi bevakar frågor som rör skolutveckling och lärande med it.

Vi vänder oss till dig som är intresserade av frågor som rör digitalisering, innovation och utbildning. Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka under terminstid.

Namn


E-post
Lämna följande fält tomt


Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer