Konferenswebb för Framtidens lärande
Välj kategori: Bortom läroboken, Digital kompetens och lärarutbildning, E-strategi – vad händer i klassrummen, Ett vidgat textbegrepp, IT i öppna landskap, It ur ett ledningsperspektiv, Kommunal e-strategi, Krönika, Övrigt, PIM, Skriva, läsa och kommunicera, Sociala medier som kunskapsverktyg, Unga nätkulturer och medievanorStudiebesök Rösjöskolan, Sollentuna
Inlagd den 24 maj 2010 kl 13:47 i Ett vidgat textbegrepp, Skriva, läsa och kommunicera, Sociala medier som kunskapsverktyg, ÖvrigtSkolbesök på Rösjöskolan, Sollentuna
Roger Carter lärare i åk 6 (ma /no) tog emot sex förväntansfulla besökare (från Göteborg, Borlänge och Piteå) Roger berättade att de i 7 års tid jobbat aktivt med interaktiva tavlor.ActivBoard är på skolan ett verktyg som är elevnära och elevaktivt. Vi fick prova på responssystemet Active Expression. (Jättekul! – fullt av möjligheter) I hans klassrum fick vi möjlighet att bekanta oss med Dinolight – ett mikroskop som man kan se tillsammans “live” i på tavlan, men man kan även att fota och filma med den och därefter spara ner filerna. Mycket användbart i många sammanhang.
Besöket på träningsskolan imponerade. Även där jobbas det aktivt med Activboardtavlan tillsammans med en programvara som heter Espresso, ett program som Liber Utbildning har tagit fram. Det som fascinerade mig var, trots elevernas svåra handikapp, att eleverna fängslades i varandras lärande när de använde tavlan. Andra reflektioner från skolan, De var duktiga på att publicera elevarbeten snyggt i fotoramar och på tavellister, känns att de vill ”märkvärdiggöra” elevernas produktioner så att det blir Viktigt och på Riktigt!
Från att ha varit tveksam till interaktiva tavlors pedagogiska nytta, förut så kände jag, -vaddå? läroboken har bara hamnat på storbild. Det kan jag använda kanon, dator och internet till, men
nu inser jag att det finns många samarbetslärande vinster när elever ges möjlighet att aktivt delta vid tavlan och gemensamt hitta olika lösningar.Med hjälp av Active Inspire ges möjlighet till anpassning av undervisningen och på så sätt göra den elevnära genom att utgå ifrån elevernas erfarenheter,foton mm.
Tack för ett fint studiebesök!
Tomas Kroksmark om lärare, undervisning och skolans uppdrag
Inlagd den 23 maj 2010 kl 20:42 i E-strategi – vad händer i klassrummen, Ett vidgat textbegrepp, IT i öppna landskapTomas Kroksmark är professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping. Han är retoriskt mycket skicklig och tog i sin föreläsning på Framtidens Lärande utgångspunkt i pedagogisk historia för att synliggöra dagens frågor. Han vill utifrån ett vetenskapligt perspektiv undersöka hur skolan når måluppfyllelse. Det som gör honom intressant är att han kopplar samman detta med den digitala utvecklingen i samhället. Han kräver, och det med rätta, att vi börjar fundera över skolans uppdrag och vilka kunskaper som är relevanta för morgondagens samhälle. Med exempel från datorspelens värld radade han upp mängder med förmågor som stöds och utvecklas när man spelar datorspel. Men här uppstod ett problem i föreläsningen. Det fanns egentligen ingen koppling till vetenskapliga fakta. Referenser saknades.
Vid två tillfällen under föreläsningen sa han att forskningen nu vet hur barn och ungdomar gör när de lär sig. Men han utvecklade inte detta och tog inte heller upp på vilket sätt detta är vetenskapligt bevisat. Så vi vet inte riktigt vad Kroksmark egentligen menande. Om man vet hur barn och ungdomar gör när de lär sig, innebär det också att man vet att de lär sig och vad de lär sig? Detta hade varit väldigt intressant att få ta del av eftersom det finns många olika uppfattningar om lärande, beroende på vilken vetenskaplig disciplin man utgår ifrån. Läs exempelvis Peter Gärdenfors artikel i Sydsvenskan från i april i år där han bl.a. säger följande.
”Begreppet förståelse nämns i den nuvarande läroplanen, men det finns ingen diskussion om hur man får elever att förstå. I den svenska pedagogiska forskningen har denna fråga kommit i skymundan”.
Tomas Kroksmark tog också upp frågan om lärares kompetensutveckling och att den tydligare borde kopplas till ökad måluppfyllelse. Lärarna måste lära sig att ta makten och själva formulera sitt kompetensutvecklingsbehov:
”För det första måste man (som lärare) göra en identifikation av vad det är som behöver utvecklas för typ av kunskap i skolan och det är en lokal fråga.”…..”Detta måste vara relaterat till måluppfyllelsefrågan. Att barn och ungdomar ska utveckla bättre kunskaper och en mer socialt utvecklad medvetenhet än vad de har idag. Och det är det som är det stora språnget när det gäller utvecklingen av skolan.”
Han knyter an till de didaktiska frågeställningarna:
”Lärandefrågan handlar alltid om en vad-fråga ,vad vi ska lära oss och detta är relaterat till kursplaner eller läroplansrelaterat. Det här ska gå till på något sätt. Varje lärare väljer en metod för hur det här lärandet ska gå till”….. “Och så har vi legitimeringsfrågan. Varför ska vi lära oss detta? Denna fråga blir väldigt akut när vi går in i digitala tider.”
Det är väl egentligen här vi hittar en av de stora utmaningar vi måste brottas med. Metoder bör ändras när ny teknik ger oss möjligheter att planera, organisera och genomföra undervisning på radikalt andra sätt än tidigare. Det blir viktigt att öka kunskapen om hur vi med ny design kan förstärka lärprocesser för fördjupad ämnes- och omvärldsförståelse. Här behövs forskning, fantasi, nyfikenhet och beprövad erfarenhet.
Men frågan om kvalitet i skolan handlar inte bara om att skapa metoder för dagens kurs- och läroplaner. Utmaningen ligger också i att verka för omskrivningar av kurs- och läroplaner som är bättre anpassade till dagens samhälle.
Blogginlägg
