Konferenswebb för Framtidens lärande

Välj kategori: Bortom läroboken, Digital kompetens och lärarutbildning, E-strategi – vad händer i klassrummen, Ett vidgat textbegrepp, IT i öppna landskap, It ur ett ledningsperspektiv, Kommunal e-strategi, Krönika, Övrigt, PIM, Skriva, läsa och kommunicera, Sociala medier som kunskapsverktyg, Unga nätkulturer och medievanor

Lärare experter på lärande – men hur är det med egenlärandet?

Inlagd den 23 maj 2010 kl 00:01 i Digital kompetens och lärarutbildning, It ur ett ledningsperspektiv, PIM, Övrigt

En sak som jag tar med mig från “Framtidens lärande 2010″ är Tomas Kroksmarks föreläsning om lärande - och då särskilt den del som handlade om lärares kompetensutveckling. Kroksmark menade att den stora utmaningen för kommuner är att lärare måste bli bättre på den egna kompetensutvecklingen. Just kring detta fastnade mina tankar för resten av dagen och jag gjorde associationer till mitt och mina kollegors arbete på Pedagogiska centralen i Malmö stad.

En förutsättning för lärande är den egna viljan och det egna intresset. När jag och mina kollegor arrangerar kurser inom Media/IT kommer de lärare som själva är intresserade och motiverade och som har en idé om vad de vill. Så långt är allt väl. Oftast är det dock enskilda lärare från spridda skolor som kommer på dessa kurser. Nackdelen med denna form är att när de är tillbaka på skolan är det slut med interaktionen med andra som har samma referensramar. Det blir i bästa fall bara ett personligt pedagogiskt utvecklingsarbete som inte får någon större spridning på den egna skolan och därmed genererar det inte någon skolutveckling.

Vi kan leda hästen till vattnet …
Jag och mina kollegor har även uppdrag ute på skolor där vi möter hela arbetslag. Det borde vara en bättre förutsättning för lärande och utveckling.  Men även om fortbildningen är på skolledningens initiativ är det inte säkert att alla lärare är intresserade och motiverade.  De deltar i fortbildningen vid flera tillfällen under den tid som är avsatt, men där emellan är det, (med några få undantag), sällan som de funderar eller provar något av det som har kommit upp under fortbildningstillfället.

… men den måste själva dricka vattnet.
Det kanske handlar om tidsbrist, att man som lärare redan har många bollar i luften. Men här tycker jag ändå att lärares profession som “experter på lärande” borde kopplas in. Hur organiserar jag mitt eget lärande så att jag får in det i min skolvardag så att jag tillsammans med mina kollegor kan utveckla skolan? Själv tycker jag det är oerhört slöseri på dyrbar tid om man inte förankrar och förvaltar det fortbildning man får möjlighet till. Som motivation för det egna lärandet och den egna utvecklingen borde det räcka med vetskapen om vad som främjar barn och ungdomars utveckling och lärande. Annars är det kanske dags att byta yrke.

PIM 3 - ett bevis på förmåga till egen kompetensutveckling.
Som PIM-samordnare i Malmö stad har vi också kunnat konstatera att alldeles för många lärare inte når PIM3 som är kommunmålet. Trots att de har en viss datorvana, trots att de har fått en del tid till sitt förfogande för just detta .  Omvänt finns det lärare med mycket lite datorvana som har klarat PIM3. Det måste bero på att de har haft en vilja, ett intresse och en förmåga till egen kompetensutveckling. (Även om det säkert finns  fler faktorer, såsom gott stöd av kollegor och skolledare.)

En lärande organisation = skolutveckling.
Efter Kroksmark lyssnade jag på IT-pedagogerna i Stenungssund i montern “Lärare som lär …” .  Deras motto är att få till samtal och utbyte lärare emellan.  De skapar nätverksgrupper för lärare inom olika intresseområden. Lärarna får undersöka, prova och träffas för att dela upplevelser och erfarenheter, s.k. lärande samtal. IT-pedagogerna försöker också förmå skolledarna att uppmärksamma det lärarna gör, t.ex. genom att kommentera lärare och elever i de bloggar som skapas.  De ordnar även forum där arbetssätt, projekt och goda exempel visas upp.

Ett annat exempel på det är E-smartmässan i Nacka där de pedagoger som genomgått E-smartutbildning visar upp vad de i praktiken har gjort med sina elever och delar med sig av erfarenheterna kring det.

Målet för varje lärare borde vara att alltid har ett fördjupningsområde på gång inom vilket man försöker utveckla sig som lärare. Efter .t.ex. ett år väljer man nytt fördjupningsområde, i samråd med sitt arbetslag och sin skolledare. Att ingå i ett nätverk med kollegor som vill fördjupa sig inom samma intresseområde, som i Stenungssund, är då ingen dum idé.

Fokus på Framtidens lärande 2011 - Lärares kompetensutveckling!
Jag tror att Kroksmark har rätt. Lärarna behöver kompetensutveckling om den egna kompetensutvecklingen.  Kanske ska just det vara fokus på nästa upplaga av “Framtidens lärande” Hur skapar vi de bästa förutsättningarna för lärares kompetensutveckling och för skolutveckling? Hur skapar vi en skola som är en lärande organisation? Vad kan politiker och tjänstemän i kommunen göra? Vad kan skolledarna göra? Vad kan vi IT-pedagoger och andra resurspedagoger göra? Dela gärna med er av era tankar här och nu.

 

Tack alla ni som har arrangerat Framtidens lärande 2010. Det har varit givande och stimulerande dagar. Tjuvstarten om kommunala strategier var mycket intressant och TeachMeet på kvällen var roligt och inspirerande. Jag önskar jag hade hunnit ta del av fler inspirationsseminarier på själva konferensen . Storföreläsningarna var också kanon, för att inte tala om alla kollegor man träffar. Om det går bra anmäler jag mig redan nu till nästa års konferens.

 ;-)

Charlotte Christoffersen
@lottech
grundskollärare & IT-pedagog
Pedagogiska centralen, Malmö stad

www.pedc.se

http://mediait.wordpress.com

Kommunala strategier för skolutveckling med IT

Inlagd den 19 maj 2010 kl 15:34 i It ur ett ledningsperspektiv, Kommunal e-strategi

Här följer en rapport från seminariet Kommunala strategier för skolutveckling med IT.

Peter Becker inledde med att berätta att processen kring seminariet startade på BETT i London, där framförallt olika beslutsfattare deltog. Man såg att det fanns ett behov att skapa möten mellan praktikerna (lärarna, eleverna) och forskare och beslutsfattare.

Rektorn på Globala gymnasiet, Lars Benon, och Marie, en elev i första ring, redogjorde kort för skolans mål och inriktning. Skolans devis är ”Utbildning för en hållbar utveckling” och Marie poängterade att detta genomsyrar skolan.

Marie berättade att hon under högstadiet var trött på skolan, men att hon hade fått en nytändning i och med Globala gymnasiet.

“Jag var trött på att förbereda mig inför livet. Jag ville leva livet nu.”

Det första projektarbetet hette Påverkansprojektet och byggde på att det skulle vara mer verklighetsförankrat. Eleverna ringde och mejlade till politiker och skrev debattartiklar. “Inte för att lära oss skriva debattartiklar för framtiden utan för att skriva till DN Debatt NU”.

Kristina Björn, IT-ledare i Falkenbergs kommun, talade om arbetet med en-till-en i Falkenbergs kommun. Deras vision var att alla ska lyckas. IT är inte målet utan medlet. De arbetar fortfarande efter de riktlinjer de tog fram 2006.

Fyra områden har mejslats ut.

• Ökad tillgänglighet till IT

• Förståelse för verktygets betydelse (även bland politiker och föräldrar)

• Kompetens att använda verktyget för egna syften

• Kompetens för verktyget i lärprocessen

Behövs en it-strategi då? Kristina menar att processen medan man tar fram en strategi är det viktigaste. I Falkenberg hade man flera olika roller från hela verksamheten representerade medan man tog fram den och därför är den väl implementerad på alla nivåer.

Kristina citerade Darwin, dvs. de som bäst anpassar sig till förändring klarar sig bäst. Frågan är bara hur man formulerar en strategi och skapar en organisation som främjar förändring.

Martin Tallvid, forskare som följt Falkenbergs arbete, flikade kort in att utvärderingarna varit mycket positiva.

Därefter följde Mats Östling, IT-strateg på utbildningsförvaltningen i Stockholm. Han resonerade kring “När alla är många”, med hänvisning till 170 skolor, 12000 lärare och 85000 elever. Stockholm är mitt uppe i en outsourcingprocess där Volvo IT tar över IT-stödet till Stockholms skolor.

Mats: “Alla” är ett ord som man har försökt undvika. Man har hellre velat prata om “många” eller “flera”. “Alla” är väldigt utmanande.

Mats talade även om valfrihet, troligen med bakgrund om alla synpunkter som kommit från Stockholm skolor i den stora förändring som sker. Vad är det man får välja, egentligen. Om alla ska med, minskar då inte valfriheten?

Detta minskar inte valfriheten, enligt Mats. Han tror tvärtom att valfriheten ökar inom den pedagogiska sfären. Mats uppfattar även att valfriheten ofta handlar om att välja bort. I detta fall IT.

Till sist talade han om “det självklara”. Självklarheter är inte är så självklart i alla sammanhang. Så länge vi fortsätter att argumentera för en dator per elev och andra IT-satsningar blir IT valbart.

Mats menar att vi borde betrakta IT som självklart. “Det är så vi gör.” Det måste även tydligt synas i det vi gör.

Stockholm håller på att ta fram ett dokument för IT-utveckling. Men vad ska det heta? Strategi? Handlingsplan? Strategisk handlingsplan? Mats konstaterar: “Det får heta precis vad det vill, men vi måste framåt.”

Seminariet fortsatte med Henrik Karlsson, grundskolechef i Stenungsund. Henrik menar att deras kommun inte är tungt politiskt styrd och att det finns ett stort förtroende för tjänstemännen.

Stenungsund står inför 1-1 satsning som de kallar “varsin” för alla elever i åk 6-9. Man gör detta utan att först köra pilot. “Varför ska vi köra en pilot, vad ska vi testa? Internet? Ström? Trådlöst nät?”. Det är inget projekt, ingen pilot, utan en satsning för framtiden.

Det finns en bred politisk enighet i Stenungsund och fokus ligger på likvärdighets- och demokratiperspektiv.

“Vi beväpnar våra elever, ger dem makt över sin utbildning. Framtiden är redan här och tåget går hela tiden. Vi har inte tid med strategier. Vi kör på passion och mod istället.”

Henrik fortsatte: “IT-avdelningen har teknikfokus på IT. Vi i skolan ser det som ett verktyg, tekniken är helt oviktig.” Man är inte överens med IT-avdelningen om trådlöst nät och öppenhet. Man har nu valt att bygga trådlöst i egen regi.

Den viktigaste frågan just nu är hur man förbereder lärarna för en-till-en. Det finns en stor rädsla, framförallt för att tappa kontrollen. Fyra IT-samordnare/IT-pedagoger håller seminarier, workshops, film, bloggar.

Anna Cederblad, utvecklingsledare i Umeå, berättade om satsningar på en-till-en på gymnasieskolor i Umeå. För några månader sedan följde en del av grundskolorna. I Umeås skolor har man en inställelsetid på 15 minuter när tekniken strular. Hur många kommuner/skolor har det så?

Anna poängterade vikten av att se varje individ, samt att lärarna måste få hjälp att lära nytt, lära om och lära av.

Man kan ha en strategi, men allt kanske inte är dokumenterat.

Lena Dahlstedt, biträdande stadsdirektör i Nacka, berättade om utvecklingen i deras kommun de senaste åren. I Nacka finns en tydlig vision för skolan och för it. man har en väl utbyggd organisation kring detta. Nyligen är en upphandling gjord som gör det möjligt för skolorna att välja vilken datormodell de vill.

Strategier är viktigt, men samtidigt citerade hon eleven Katja på den kommunala gymnasieskolan YBC: “Hur svårt kan det vara? Det är bara att köra igång!”

Torbjörn Skarin och Jan Hylén från Metamatrix har gjort en analys från en inventering av kommunala strategier.

Det pågår flera it-satsningar runt om i Sverige. 1-1, kompetensutveckling som PIM, IT-klassrum osv.

Flera av kommunerna som undersökts har valt att välja bort de kommunala it-systemen styrda av it-avdelningen. För många har det varit enda chansen att driva sina projekt. IT-avdelningarna sitter fortfarande med en administrativ uppfattning trots att kanske 70% av datorparken tillhör skolan.

Viktiga faktorer för att lyckas:

• Vision och ledarskap, att ha ett tydligt mandat, någon som pekar med hela handen. Det behövs från kommunalt håll eftersom det finns en avsaknad av detsamma från regering och riksdag.
• Lärarna har en nyckelroll. Deras inställning är av avgörande betydelse.
• Faktorer på varje skola är betydligt viktigare än ämne och ålder på elever.

Amerikanska studier av 1-1 visar mätbara skillnader i elevernas resultat och engagemang i skolan när eleverna har varsin dator. Man menar även att 1-1 har den största potentialen att förändra hela skolan. Risken är dock att tekniken hamnar i fokus. Forskarna påpekar att det är viktigt att vi främst ser på elevernas lärande när vi talar om 1-1, inte om hur mycket teknik det finns i skolan.

Öystein Johannessen från Kunnskapsdepartementet berättade om hur man arbetat med strategier nationellt i Norge. I Norge kan man inte välja bort IT i undervisningen eftersom det är integrerat i alla ämnen. Datortätheten är idag ca 3,7 elever per dator i grundskolan, jämfört med ca 6 st/elev i Sverige. Stora statliga satsningar har gjorts.

Han nämnde att man börjat se lärarnas utveckling och kreativa förmåga. Delningsarenan Del og Bruk är ett bra exempel där man delar kunskap och erfarenheter med varandra.

Tills sist visade han den uppskattade “What digital natives want from their library”.

Film