Konferenswebb för Framtidens lärande

Välj kategori: Bortom läroboken, Digital kompetens och lärarutbildning, E-strategi – vad händer i klassrummen, Ett vidgat textbegrepp, IT i öppna landskap, It ur ett ledningsperspektiv, Kommunal e-strategi, Krönika, Övrigt, PIM, Skriva, läsa och kommunicera, Sociala medier som kunskapsverktyg, Unga nätkulturer och medievanor

Studiebesök Rösjöskolan, Sollentuna

Inlagd den 24 maj 2010 kl 13:47 i Ett vidgat textbegrepp, Skriva, läsa och kommunicera, Sociala medier som kunskapsverktyg, Övrigt

Skolbesök på Rösjöskolan, Sollentuna

Roger Carter lärare i åk 6 (ma /no) tog emot sex förväntansfulla besökare (från Göteborg, Borlänge och Piteå) Roger berättade att de i 7 års tid jobbat aktivt med interaktiva tavlor.ActivBoard är på skolan ett verktyg som är elevnära och elevaktivt. Vi fick prova på responssystemet Active Expression. (Jättekul! – fullt av möjligheter) I hans klassrum fick vi möjlighet att  bekanta oss med Dinolight – ett mikroskop som man kan se tillsammans “live” i på tavlan, men man kan  även att fota och filma med den och därefter spara ner filerna. Mycket användbart i många sammanhang.

Besöket på träningsskolan imponerade. Även där jobbas det aktivt med Activboardtavlan tillsammans med en programvara som heter Espresso, ett program som Liber Utbildning har tagit fram. Det som fascinerade mig var, trots elevernas svåra handikapp, att eleverna fängslades i varandras lärande när de använde tavlan. Andra reflektioner från skolan, De var duktiga på att publicera elevarbeten snyggt i fotoramar och på tavellister, känns att de vill ”märkvärdiggöra” elevernas produktioner så att det blir Viktigt och på Riktigt!

Från att ha varit tveksam till interaktiva tavlors pedagogiska nytta, förut så kände jag, -vaddå? läroboken har bara hamnat på storbild.  Det kan jag använda kanon, dator och internet till, men
nu inser jag att det finns många samarbetslärande vinster när elever ges möjlighet att aktivt delta vid tavlan och gemensamt hitta olika lösningar.Med hjälp av Active Inspire ges möjlighet till anpassning av undervisningen och på så sätt göra den elevnära genom att utgå ifrån elevernas erfarenheter,foton mm.

Tack för ett fint studiebesök!

Ann-Christin Forsberg
CMiT

Lärare som lär - varsin i Stenungsund

Inlagd den 22 maj 2010 kl 06:48 i Bortom läroboken, IT i öppna landskap, Kommunal e-strategi, Skriva, läsa och kommunicera, Sociala medier som kunskapsverktyg

Dagens snabba förändringar kräver nya kunskaper och färdigheter, sa professor Tomas Kroksmark under konferensen sista dag.

Framtidsanalytikern Troed Troedsson var inne på samma spår: “I ett samhälle där förändringarna går snabbare än någonsin, har de allra flesta kunskaper kort livslängd. Det viktigaste är alltså inte att besitta en stor mängd kunskaper, utan att ha förmågan att följa med i flödet, uppdatera sina kunskaper och anpassa sig efter omständigheternas villkor och krav.” (Citat från Omvärldsbloggen)

Hur gör man detta i praktiken då? Hur får vi lärare som kan hantera förändringshastigheten?

Stenungsunds kommun kommer i höst att starta upp sin satsning Varsin, dvs. en dator per elev i åk 6-9. Men redan under våren har lärarna fått möjlighet att kompetensutvecklas, där inriktningen är att lärarna ska lära sig själva.

Stenungsund är en medelstor kommun (24000 invånare), men har 4(!) centrala it-pedagoger, som arbetar tillsammans. Maria Abrahamsson och Christina Löfving är två av dem och de berättade om hur de lagt upp de kompetensutvecklande insatser som behövs för ett nytt lärande.

I grupper och nätverk tipsar om bra webbplatser och digitala verktyg. Alla lärare får starta upp bloggar gemensamt i arbetslaget och dela med sig tankara om vad man provat, vad man lyckats med och misslyckats med. IT-pedagogerna, rektorer och grundskolechefen läser och kommenterar. Vissa av lärarna har även har startat upp bloggar med elever.

Christina: “Vi är alltså redan igång, trots att vi inte fått datorerna än”.

Nätverk är ledordet. Först tittade man på de befintliga nätverk som fanns i kommunen: genusnätverk, modermålsnätverk, specialpedagogiska nätverket och dessa engagerade man sig i för att hjälpa dem få in IT-perspektiv i deras arbete.

Förutom detta startade man upp nya nätverk, bl.a. Nätets möjligheter där man testat wikis, bloggar, twitter, ning, interaktiva plascher i Glogster. I Filmnätverket har man bland annat besökt skolbiodagar och filmfestivaler tillsammans.

Det enda kravet på deltagarna var att de skulle vara intresserade, eller som Maria uttryckte det: “Man kan vara kunnig, men inte intresserad, och då blir det inte så mycket verkstad.” Tillsammans i nätverket är man enorm resurs för varandra.

Nätverksdeltagarna är spjutspetsar som kunskapsbärare och inspiratörer ute på skolorna, men också på kommunal nivå. Uppdraget är att samla, utveckla och sprida. Deltagarna har har träffats under tretimmarspass, ca tre tillfällen per termin och däremellan på ningen. Båda nätverken har även varit på varsin heldagsutbildning.

Hela tiden ligger fokus på att fundera över hur måluppfyllelsen kan öka med hjälp av tekniken.

Man har även en ordnat en eftermiddagsträff dit alla lärare och skolledare var inbjudna. Goda exempel visades upp, bland annat en film. Besökarna konstaterade: “Att vi inte vet det här om varandra!”. Man får insyn i varandras klassrum, vilket ger att fler och fler blir intresserade kring hur man man kan arbeta med digitala verktyg.

Jante är den svåraste nöten att knäcka. Väldigt få lärare visar upp vad de gör på eget bevåg, men kommer uppdraget från rektor och man ordnar ett forum för det, blir det legitimt för lärare att visa upp sig/publicera.

En mycket bra effekt av arbetet är att lärarna börjar samtala kring lärande. Feedback mellan lärarna i form av kommentarer i bloggar har bidragit till en diskussion kring vad som är viktigt i elevernas lärande, kring bedömning och måluppfyllelse. Väldigt spännande spin off-effekt!

Christina: “Vi har ett samtal kring lärande samtidigt som vi gör saker.”

Det är sällan it-pedagogerna visar “hur man gör” på workshops. De vill komma ifrån inställningen att läraren först måste veta exakt hur allt fungerar, innan de släpper på eleverna. Nätet är så stort, de digitala verktygen så många, att man måste våga prova tillsammans med eleverna. Man behöver inte manualer till allting, man kan fråga varandra. Vi kan inte behärska allt, men vi kan våga vara nyfikna.

IT-pedagogerna har även ordnat tillfällen som de kallar “Gett och fått”, där lärare visar varandra vad de gör i sina klassrum, enligt devisen: “Ensam är aldrig stark”. Mycket uppskattade tillfällen! Detta har skett på studiedagar och hittills har man hunnit med två tillfällen.

När ska man hinna med allt detta så? Tiden!? I Stenungsund sker nätverkandet och workshops på den arbetsplatsförlagda tiden. Skolledarna har en nyckelroll, som vanligt. Rektorerna ser till att detta prioriteras. Samtidigt måste lärarna börja hantera sin förtroendetid/planeringstid så att den blir mer kvalitativ. Att arbeta med de digitala verktygen, kommunikation och webb 2.0 ger vinster i form av mer aktiva och intresserade elever, vilket ger stora vinster i lärandet, enligt it-pedagogerna.

Alla bloggar och övrig info finns på Delicious: http://delicious.com/varsin