Framtidens lärande 23-24 maj 2017 – ur programmet

Nu pågår slutjusteringar av programmet för Framtidens lärande. I det konfernsens valbara program möter du representanter från flera av de skolhuvudmän som är nominerade till kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2017. Det är skolhuvudmän som arbetar långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digitala lärresurser och nätbaserat samarbete. Här delar de med sig kring vad det innebär i praktiken.

Boka din plats på konferensen: klicka här

Program Framtidens lärande 2017
– det valbara programmet med tider
i pdf-format
Klicka här för pdf

 

 

 

 

 

Valbara seminarier (45 minuter) på Framtidens lärande:

Från projekt till skolvardag – att etablera nya former och fortsatt utveckling
Projekt kan vara enkla att starta, men vad händer när projektet tar slut. Hur gå från projekt till förvaltning, det vill säga verksamhet integrerad i vardagen, med etablerade rutiner och organisation.
Medverkande: Gunilla Larsson, biträdande gymnasiedirektör, Stockholm, Annika Gry, verksamhetschef för Utveckling, fritid och folkhälsa, Härryda, Anna-Karin Björckebaum, chef it-enheten Barn- och utbildningsförvaltningen, Västerås
Moderator: Arja Holmstedt Svensson, sakkunnig i förändringsarbete, tidigare förvaltningschef

Fjärrundervisning i skarpt läge
Lapplands gymnasium är Sveriges största gymnasieskola – till ytan. Man finns på fyra orter Pajala, Jokkmokk, Kiruna och Gällivare. Sedan 2010 har man arbetat med olika former av fjärrundervisning som gör det möjligt att dela lärarresurser mellan skolorna. I dag ingår Lapplands gymnasium i ett forskningsprojekt med Vinnova för att skapa en testmiljö för fjärrundervisning med utveckling av standarder för utrustning och metoder – man skapar hela Sveriges fjärrundervisning. På seminariet visas fjärrundervisning i skarpt läge och deltagarna får ta del av reflektioner och erfarenheter.

I Vellinge är distansundervisning ett viktigt inslag i samhällsorientering för nyanlända där distansundervisningen i kombination med lokala inslag ska ge kommunens nyanlända bästa möjliga start.
Medverkande: Magnus Johansson, projektledare Lapplands Gymnasium, Jonas Wiandt, fjärrlärare i Jokkmokk,Mattias Nylander, samordnare Välkomsten och Samhällsorienteringen i Vellinge kommun
Moderator: Mats Östling

Hur leda och styra digital skolutveckling?
Digitaliseringen ställer nya krav på skolan. Hur skapa förutsättningar för en digital skolutveckling som bidrar till goda resultat och garanterar likvärdighet för eleverna. Hur gå från politik och vision till skolledare, lärare och elever? Hur styr man mot skolans digitalisering?
Medverkande: Marie Spetz, pedagogisk utvecklingskonsult, projektledare, Helsingborg, Christopher Nottberg, gymnasiechef, Täby , Pernilla Brorsson, pedagogik- och utvecklingschef – Pedagogiska System/Fredrik Lindgren, vd, Kunskapsskolan iSverige
Moderator: Johanna Karlén, projektledare, Skolans digitalisering, SKL

Systematiskt kvalitetsarbete – hur svårt kan det vara!
Det systematiska kvalitetsarbetet kan upplevas som en utmaning för oss pedagoger, men behöver det vara så svårt!? Följ med på vår resa, där barnen dokumenterar sitt lärande tillsammans med oss pedagoger och där den pedagogiska dokumentationen förenas med vår lärplattform Pluttra och G suite
Medverkande: Erika Larsson samordnare och Anna Wesslau Förskolelärare Mysten, Härryda

Verktyg för digitalt förändringsarbete
Vilka verktyg, såsom systematiskt kvalitetsarbete och användning av självskattning, ingår i verktygslådan för ett digitalt förändringsarbete. Och hur ska de användas på bästa sätt?
Medverkande: Maria Assarsson, skolutvecklare/rektor, Täby , Claes Johannesson, projektledare, utbildningsförvaltningen, Stockholm, Martin Persson, chef för utbildningsavdelningen, Vellinge
Moderator: Mats Östling

Programmering i förskolan – Går det att programmera en människa?
Följ med oss i vårt programmeringsprojekt tillsammans med barnen där de startar med att utforska programmeringsbegreppet och deras process fram till mötet med roboten Bee-bot!
Medverkande: Erika Larsson samordnare och Anna Wesslau Förskolelärare Mysten, Härryda kommun

Digitala nationella prov – vad händer?
Skolverket har i uppdrag att förbereda för digitala nationella prov utifrån förslag i Utredningen om nationella prov (SOU 2016:25). På seminariet presenteras fördelar och utmaningar som Skolverkets förstudie identifierat och hur långt arbetet med att skapa digitala provuppgifter tillsammans med universiteten kommit.
Medverkande: Beatrice Ciolek Laerum och Elin Wallgren, undervisningsråd, Skolverket
Moderator: Stig Roland Rask

Lärares lärande – hur blir vi gemensamt klokare? Systematiskt gemensamt utvecklande av lärandet
Digitaliseringen och den beprövade erfarenheten. Hur går det ihop. Hur blir vi gemensamt klokare och hur kan vi systematisk använda detta i undervisningen och i lärarnas egen utvecklingsresa.
Medverkande: Maj-Britt Neverland, utvecklingsledare förskoleverksamheten, Västerås stad, Karin Ollinen, kommunlicentiand och strategisk utvecklare, Helsingborg, Eva Svensson, kommunlicentiand och lärare, Helsingborg, Jörgen Florheden, ikt-pedagog och samordnare, Kalmarsunds gymnasieförbund
Moderator:Arja Holmstedt Svensson, sakkunnig i förändringsarbete, tidigare förvaltningschef i Falkenberg.

Digitala lärresurser – den saknade länken i digital skolutveckling
Digitala läromedel och lärresurser är en nödvändig del den digitala strategin, men en underskattad faktor. Elever – och lärare – behöver kvalitativa lärresurser. Det är en självklar del av de stödjande resurser som måste finnas kring elever och lärare. I året nomineringsomgång av Guldtrappan har juryn studerat och besökt nio skolhuvudmän. Frågan om digitala läromedel har ständigt varit aktuell vid dessa besök. Täby kommun, en av de nio, är en av de kommuner som utarbetat en genomtänkt strategi, medverkar vid seminariet. Ett skifte är tydligt bland leverantörerna av professionella läromedel, vid detta seminarium medverkar en av dessa aktörer, NE.se.
Medverkande: Markus Landin, affärsområdeschef NE SkolaChristopher Nottberg, Täby kommun, Åke Grönlund, professor Örebro universitet
Moderator: Jan Hylén

Effektiv undervisning – från vetenskap till meningsfullt lärande
Fokus på verkningsfulla undervisningsmetoder samt på hur elever lär i en digitaliserad skola. Ledande forskning kombinerat med konkreta exempel, undervisningstekniker och vinnande förhållningssätt.
Simon arbetar som lektor på Didaktikcenter i Linköpings kommun. Han arbetar med att stödja, handleda och inspirera lärare och rektorer i skolutvecklingsfrågor.
Medverkande Simon Hjort, lektor , Linköpings kommun

Valbara inspirationsmöten (20 minuter) på Framtidens lärande:

Pedagogiskt utveckling och kollegialt lärande

Digitala verktyg inkluderar nyanlända elever!
I Helsingborg har man skapat större möjligheter för inkludering av nyanlända elever genom digitala verktyg från dag ett. De digitala verktygen stärker den kommunikativa förmågan och utvecklar elevens digitala kompetens genom språkutvecklande appar, stumfilm och 3D-visualisering.
Maria Lundquist, lärare i Matematik, Välkomsten och Ola Sandén, mediepedagog

Femmorna undervisar tvåorna i programmering
Morgan och Elias går i 5:an och undervisar som elevens val de yngre eleverna i programmering. De håller en Scratch-kurs för 2-3or.
Vi lärde oss mycket. Bland annat att de behövde fler utmaningar, berättar Morgan och Elias. De ger en väl strukturerad och koncis snabbkurs i Scratch-programmering. Det blir tydligt att de både kan sitt ämne och lärt sig mycket om hur man presenterar detta.

Morgan och Elias, elever i årskurs 5, Brinkskolan Täby

 

Att arbeta mot personliga mål – elever från Kunskapsskolan Tyresö berättar
På Kunskapsskolan sätter vi eleven i centrum. Det betyder att vi organiserar verksamheten i tid och rum efter elevernas behov. I det personliga handledarsamtalet sätter eleven mål och planerar sin tid och sina lärandeplatser tillsammans med sin lärare. I loggboken dokumenteras elevens mål, planering och utveckling. I detta samtal möter vi två elever i år 9 som beskriver sin skolgång och sina erfarenheter av en personligt utformad undervisning. Hur är det att ha en personlig handledare och hur fungerar det när eleven själv är aktiv i planeringen av sin undervisning?
Anton och Minou, årskurs 9, Kunskapsskolan Tyresö

 

Konsten att digitalisera en Modersmålsenhet

Digital kompetens är viktigt i vårt arbete med att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Genom ett digitalt arbetssätt skapar vi motivation, intresse, nyfikenhet och kreativitet bland våra elever samt att vi får möjlighet att anpassat vårt undervisningsmaterial och uppgifter utifrån varje elevs behov.
Antje Berggren, modersmålslärare och Jessica Persson, utvecklingsledare från Modersmålsenheten i Helsingborg delar med sig av den digitala utvecklingsresan och ger praktiska exempel på hur olika digitala arbetssätt utvecklat undervisningen och lärandet.

 

Eleverna byggde ny stad i Minecraft
Härryda kommun planerar en helt ny stad, Landvetter södra, för 25 000 invånare. För att få veta vad barn och unga tycker är viktigt när en ny stad ska planeras, bjöds grundskoleelever in att bygga staden i Minecraft. För både elever och pedagoger har det varit ett kreativt sätt att arbeta som har krävt både samarbete och motiverat till att söka ny kunskap om hur ett samhälle är uppbyggt. Träffa elever från klass 5A på Furuhällskolan som berättar om sitt arbete.
Ebba Yngve, Thea Sandvoll, Emilia Lundstedt, Annie Ahlgren, elever i klass 5 på Furuhällsskolan i Härryda

 

 

Makerspace och programmering på Solens fritidshem
Katrin Forsgren berättar om sitt arbete med yngre barn i grundskolan i lärmiljöer som främjar samarbete och kreativitet.
Katrin Forsgren, fritidspedagog på Vällsjöskolan F-5, Härryda kommun

 

 

 

 

 

Robotar i undervisningen ur ett sociokulturellt perspektiv
Eva Svensson är en av Helsingborgs stads kommunlicentiater i utbildningsvetenskap. Hennes forskning har fokus på digitala resurser i undervisningen. Hon kommer att berätta om sin studie kring hur en robot kan användas för att stödja lärande och deltagande för elever som inte kan vara i skolan. Roboten används av en elev med ett fysiskt funktionshinder som påverkar elevens möjlighet att delta i undervisningen fullt ut.

 

 

 

 

 

Tillgängligt lärande med stöd av ipad
Verktygen ska användas när de förstärker lärandet, inte annars. Eleverna ska veta varför de använder just detta verktyg just nu. De ska säga: ”jag arbetar med subtraktion”, inte ”jag jobbar med paddan”.
Resultat är ökad inkludering och lust att lära. Lärarna ser ett förlängt lärande – eleverna blir så engagerade att de vill fortsätta hemma och vill visa föräldrar och kompisar.
Sofie Nyholm och Karin Brånebäck, lärare och it-pedagoger, Brinkskolan, Täby kommun

 

Digitalt innehåll – exempel i praktiken

Ellaporten i Google Drive är skolans ramverk internt för personalen med snabblänkar, bokningssystem, kalendrar. Man skrotade gemensamma mappar och kör nu allt i Molnet. Allt detta började under hösten med 1:1-satsningen. Tillgängligt lärande betyder bland annat enkel tillgång till digitala läromedel. Att kunna individanpassa undervisningen bättre är något lärarna lyfter fram, liksom att göra undervisningen tillgänglig på så vis att eleverna kan arbeta oberoende av tid och rum.

Gabriel Wallén, Ellagårdsskolan Täby

 

 

Matematik/andra kurser på elevernas villkor …

Eleverna behöver hjälp med matematiken utanför lektionerna. Hur kan vi lärare hjälpa eleverna med detta? Daniel Nilsson har hittat en väg via sin hemsida och Facebook för att hjälpa eleverna med matte och hjälpa eleverna att hitta en studieteknik. Daniel ger inspirerande tips på hur lärare kan befinna sig där eleverna befinner sig i sociala medier!

Daniel Nilsson, speciallärare med inriktning matematik på Stagneliusskolan

 


 

 

Blommande IKT på Rönnowska skolan

Floristeleverna på Rönnowska skolan i Helsingborg dokumenterar sitt arbete digitalt med bilder, filmer och text. Under elevernas praktik kommunicerar läraren med handledarna digitalt och eleverna visar löpande upp sina alster och sin utvecklingsprocess genom egna bloggar. Tack vare elevernas bloggade kan Katarina lämna respons på elevernas arbeten på samma smidiga sätt oavsett om eleverna är på praktik eller i florist-klassrummet.

Petronella Tholander, elev på floristprogrammet, Katarina Sunvén, floristlärare och Jörgen Carlsson,  IKT-ansvarig på Rönnowska skolan delar med sig av sina erfarenheter,

 

 

Det omvända klassrummet vändes till något bättre
Hur får man elever att titta på undervisningsfilmer, utan att göra det till ett obligatoriskt moment? Filmer, liknande de som används vid det “omvända klassrummet”, utnyttjas parallellt med traditionell undervisning. Eleverna kan använda filmerna som kompletterande studiemateriel, både vid frånvaro och inför prov.
Jimmy Gustafsson, Lärare. Matematik, fysik, kemi, Lars Kaggskolan i Kalmar.


 

 

 

 

 

Dela erfarenheter genom nätverk
På Stockholm stads kommunala gymnasieskolor är datorn en självklarhet, men hur arbetar pedagogerna för att använda tekniken i undervisningen? Hur delad kunskap kommer att lyfta det digitala arbetet stadens skolor.
Victoria Naverfeldt, IKT-pedagog, Stockholm

 

 

 

 

 

 

 

Synligt lärande för inkludering i grundsärskolan
Martina Almén och Linda Karlsson Davidsson pratar om elevernas möjlighet att bli delaktiga i sitt lärande och deras möjlighet att påverka sin utbildning. Hur kan digitala verktyg öka graden av inkludering i särskolan?
Martina Almén och Linda Karlsson Davidsson, Linköping

 

 

Tellus resurscenter för en hållbar framtid
Tellus stimulerar barns, elevers och pedagogers intresse och kunskaper inom matematik, teknik och naturvetenskap. Vi strävar efter att väcka tankar, vidga vyer samt inspirera till kreativitet och skapande. Det är en plats för experiment, kreativitet och lärande.
Cecilia Bajic förskollärare/verksamhetsutvecklare Hulelyckan och Tellus samt Katrin Forsgren fritidspedagog på Vällsjö tidigaredelen, Härryda kommun

 

 

QR med film
Det finns alltid ett antal frågor från elever som ställs frekvent och tenderar att vrida fokus från undervisning till upprepade instruktioner. Genom att bygga upp ett arkiv av kortfilmer om dessa FAQ:s och vänja eleverna vid att nyttja dem genom att enkelt scanna av en QR-kod eller se en film i lärportalen har Ljungenskolan vänt upprepade frågor för pedagogen till eget ansvarstagande och tid för arbete för eleven.
Marie Lundh och Karin Ulesköld, leg. lärarare och IKT-pedagoger, Ljungenskolan, Vellinge

 


Vaddå IKT-pedagog?
Framgångsfaktorer för ett lyckat arbete som IKT-pedagog – Kalmarsunds gymnasieförbunds IKT-pedagoger berättar om strategier och praktiskt genomförande kopplat till digitalisering av undervisningen.
Dominika Svensson och Jörgen Florheden, IKT-pedagoger, Kalmarsunds gymnasieförbund

 

 

3 digitala verktyg inom Välkomsten SFI
Med hjälp av tre olika digitala verktyg kan SFI-undervisningen individualiseras. Appar, hemsidan och Unis används genom hela SFI-tiden

Lina Bårdbäck Barba och Mattias Nylander, Välkomsten i Vellinge

 

 

 

 

 

 

 

Förstelärarnätverk som utvecklar undervisningen

På Kunskapsskolan har förstelärarna en viktig roll i den pedagogiska utvecklingen. I förstelärarnätverk får våra förstelärare möjlighet att utvecklas genom att tillsammans med andra reflektera, utveckla och utmana sin egen praktik. Med stöd i forskning utvecklar, prövar och utvärderar förstelärarna och nätverken metoder, förhållningssätt och verktyg, samt de effekter dessa har på undervisningen och på elevens lärande.
Petter Enlund, Projekt- och utvecklingsledare, Kunskapsskolan

 

Digitala Coacher – elevinflytande
Kalmarsunds gymnasieförbunds Digitala Coacher berättar om hur de som elever är delaktiga i det digitala utvecklingsarbetet.
Molly Fagergren & Oliver Bergendorff, Digitala Coacher samt IKT-pedagog Jörgen Florheden

 

 

Digital verktyg kan gynna alla elever på SFI
Digitala verktyg kan och ska gynna alla elever på SFI oavsett studiebakgrund och förkunskaper. SFI i Kalmar har genom kollegialt lärande, stöd av IKT-pedagoger och en delningskultur utvecklat metoder för att nå alla våra elever. Anna-Karin Almswik delar med sig av de idéer och metoder SfI i Kalmar har arbetat fram och fortfarande utvecklar.
Anna-Karin Almswik, lärare SFI, Axel Weüdelskolan

 

 

 

 

 

Individualiserad samhällsinfo på eget språk med hjälp av digitala medel

Med hjälp av onedrive och Vellinge kommuns intranät kan deltagarna i Välkomsten ta till sig grundläggande information om skolan och kommunen på sitt modersmål. Med åtkomst till onedrive har deltagarna kvar informationen så länge man går kvar på SFI

Mattias Nylander och Lina Bårdskär Barba, Välkomsten, Vellinge

 

 

 

 

 

iTunes U som bärande verktyg för pedagogiska koncept
Maria, Peter och Niklas från Folkungaskolans grundskola om hur skolan genom kollegialt lärande skapat ett pedagogiskt koncept, samt hur iTunes U används för att på ett digitalt sätt få konceptet att göra genomslag i elevernas lärande.
Maria Todea, Peter Åkesson och Niklas Åkesson Almén, Folkungskolan, Linköping

 

 Strategi och ledning

Fjärrundervisning – varför behövs det och hur kan det gå till?

Vid Lapplands Gymnasium ca 25 lärare under några år bedrivit fjärrundervisning i sina kurser. Lapplands Gymnasium kan ha fler gymnasieprogram på flera orter med hjälp av fjärrundervisning – program som annars hade lagts ner. Samverkan med moderna metoder ger ökat utbud för eleverna.
Susanne Niemi, specialpedagog/vårdlärare i Pajala, Hugo Wikström, språklärare i Jokkmokk, Lena Elsasdotter-Niska, vårdlärare i Pajala

 

 

 

 

 

 

Tydlig styrning och stöd
Mål för digitalisering i lärandet utifrån det politiska beslutet att alla elever på gymnasieskolan ska ha tillgång till en egen dator. Projekt för genomförande, där styrning och stöd i alla led varit bärande delar. Erfarenheter och framgångsfaktorer inför utvecklingen framåt.
Gunilla Larsson, biträdande gymnasiedirektör, Stockholms stad

 

 

 

Ett digitalt system för undervisning, lärande och kollegialt samarbete
Kan man effektivisera och förbättra medarbetarnas vardag, lärarnas planering, elevernas lärande och föräldrars insyn med hjälp av ett digitalt system? Ja, det är Kunskapsskolans erfarenhet. På Kunskapsskolan är Kunskapsporten navet i verksamheten som samlar alla de verktyg och funktioner som lärare, elever och föräldrar behöver. Genom att lektionsplanering och undervisningsmaterial finns tillgängligt för alla förenklas den dagliga verksamheten samtidigt som lärarna har en gemensam utgångspunkt för ämnesdiskussioner och kontinuerlig utveckling av undervisningen.
Pernilla Brorsson, pedagogik- och utvecklingschef, Kunskapsskolan

 

 

 

 

Ellagårdsskolan – från analog till digital
– IKT är ingen pålaga utan ger oss möjligheter att göra saker annorlunda och bättre. Det handlar om att föregå med gott exempel och använda tekniken, säger Magnus.
- Det är lätt att gå vilse bland alla prylar men det tillgängliga lärandet, som är Täby kommuns fokus, genomsyrar allt vi gör, säger Gabriel.
Magnus Johansson, rektor och Gabriel Wallén, it-pedagog, Ellagårdsskolan, Täby kommun

 


Vad gör en fjärrhandledare vid fjärrundervisning och varför behövs en handledare för mottagande elever?
Lapplands Gymnasium med gymnasieskolor i Sveriges fyra nordligaste kommuner bedriver fjärrundervisning inom Skolverkets försöksverksamhet. Utöver försöksverksamheten sker fjärrundervisning i språkkurser (som skollagen medger). Lärare som sänder sina lektioner gör detta i realtid och mottagande elever behöver en handledare på plats både som en vuxen och som hjälp när något inte fungerar precis som det är tänkt.
Helena Karlsson, fjärrhandledare i Jokkmokk, Merja-Liisa Seppälä, fjärrhandledare i Pajala, Mats Eriksson, fjärrhandledare i Gällivare

 

 

Digitalisering på gymnasiet ur ett styrnings- och ledningsperspektiv
Erfarenheter från Stockholm Science and Innovation Schools digitaliseringsresa. Hur skolan jobbar med IT, hur en skola/verksamhet bör tänka, vad passar bra för just din verksamhet.
Deltagarna får med sig best practice och idéer om vad som kan göras där just de befinner sig.
Patrick Vestberg, rektor, Stockholm

 

 

 

 

Ledarskap i en digitaliserad skola – utmaningar och möjligheter
Rektors uppgift är att leda skolan i en riktning som i sig baserar sig på tanke och vision som ska syfta till högre måluppfyllelse för elever. Att datorer och IT naturligt ska integreras i skolans verksamhet är något som vi ska enligt nationella styrdokument, så här har vi organiserat det på Stagneliusskolan i Kalmar.
Stefan Regebro, rektor, Stagneliusskolan, Kalmar

 

 

 

 

 

 

 1:1 satsning – Men hur skapar vi ökad effekt för eleven?
Hur 1:1 satsningen i Stockholms gymnasieskolor gick från att vara ett logistik projekt till att bli ett pedagogiskt  projekt.
Alexander Köhn, processledare, Stockholm

 

 

 

 

 

Skola som ger förmågor för framtiden

Kunskapsskolan har sedan starten år 2000 arbetat med eleven i centrum. Genom att eleverna arbetar i sin egen takt har de nått mycket goda kunskapsresultat, samtidigt som de utvecklat förmågor som de kommer att ha stor nytta av i framtiden. Exempelvis att kunna sätta mål, prioritera, planera och genomföra.
De senaste två åren har Kunskapsskolan utvecklat en metod för att systematiskt stötta elevernas utveckling i sex olika förmågor som vi har identifierat som viktiga för framtiden. Vilka förmågor ska eleverna få i skolan? Varför har vi valt att fokusera på dem? Och hur gör vi rent praktiskt för att stötta elevers utveckling av förmågor?

Roger Thuring, Talent Manager, Kunskapsskolan

 

 

 

Att rigga eleverna för framtiden –  eller lust att lära och kraft att källkritiskt granska
När lärare och bibliotekarie samarbetar kring lärandet i klassrummet skapas bedömningskapabla elever med lust att lära och förmåga att kritiskt granska. Harvestadsskolans rektor och fokusbibliotekarie som skolans organisation av skolbiblioteket för ett lyckat samarbete på skolan och goda resultat hos eleven. Vad krävs av en organisation för att förbereda eleverna för framtiden och hur nyttjar vi allas olika kompetenser för att effektivt nå goda resultat? Hur organiseras arbetet på skolan för att både skolutveckling och styrning ska få plats?
Magnus Bromö, fokusbibliotekarie, Jenny Linde, rektor, Harvestadsskolan Linköping

 

 

 

 

Lärarutveckling på ett analyserande och reflekterande sätt i praktiken
Att analysera och reflektera över sin egen lärarroll och utifrån detta förändra sina undervisningsstrategier är viktig för samspelet mellan mig och mina elever i klassrummet. Hur når jag mina elever på bästa sätt? Och hur ökar detta måluppfyllelsen?
Agneta ger inspirerande tips hur man kan prova sig fram för att lyckas med detta i praktiken.
Agneta Everbrand, Lärare Hotell- och turismämnen, Jenny Nyströmsskolan, Kalmar

 

 

 

 

 

Nytt lärande med digitala metoder – projekt, delandekultur och helt nya tillämpningar inom Lapplands Gymnasium
Att dela med sig till andra har blivit en viktig del för att sprida nya erfarenheter inom och utanför Lapplands gymnasium. Jan-Erik Kuoljok, lärare i slöjd, rennäring och samiska i Jokkmokk visar och berättar om inspelade inslag direkt från elevernas och renskötarens vardag. Stina Björnström och Helena Nilsson delar med sig av erfarenheterna kring Lapplands gymnasiums digitala lärprojekt, ”Nytt lärande”.
Stina Björnström, lärare och projektledare i Kiruna, Helena Nilsson, lärare och projektledare i Kiruna och Jan-Erik Kuoljok, lärare i slöjd, rennäring och samiska i Jokkmokk

 

 

 

Ett kvalitetsarbete som alla medarbetare är delaktiga i

Medarbetarnas delaktighet är en nyckel till ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Genom en systematisk och transparent kvalitetsprocess arbetar Kunskapsskolans alla medarbetare mot gemensamma mål, vilket leder till att kvaliteten i verksamheten hela tiden kan förbättras.
Med gemensamma principer som ramverk, tillsammans med tydliga målsättningar, resultatuppföljning och analys ges en riktning för de aktiviteter och processer som planeras gemensamt. Kvalitetsprocessen genomsyras av att alla yrkesgrupper görs delaktiga utifrån sin profession – men också i helheten.
Christian Wetell, biträdande grundskolechef, Kunskapsskolan

 

 

 

 

Utveckling av digitala former för lärande görs inte på ett år!
Erfarenheter av ledarskap för att skapa förutsättningar för ett digitalt lärande med moderna metoder. I en organisation med fyra kommunala gymnasieskolor, som 2010 gick ihop i ett kommunalförbund till Lapplands Gymnasium, har det funnits många utmaningar att arbeta med. Hur kan en situation med stora avstånd och förändrade förutsättningar utnyttjas till att bli fördelar istället för nackdelar.
Per Wennebjörk, bitr. gymnasiechef för Lapplands Gymnasium, Hans Björnström, rektor i Lapplands Gymnasium Kiruna

Öppna din dörr! Hur får man en mycket traditionell F-6 skola att ta steg i sin digitaliseringsresa?

Hur de första stegen har tagits, praktiska tips kring resan som påbörjats, samt vad som måste till rent organisatoriskt.  Hur kan vi tänka om när det gäller organisationsutveckling och kompetensutveckling, där vi skapar strukturer som utgår från verksamhetens möjligheter och behov? Projekt Modern Skola på Viggbyskolan och Drakskeppsskolan bygger på att samordna kompetensutveckling på ett innovativt sätt.
Kristin Peterson, Viggbyskolan, Täby

 

Studiehandledning online i regional samverkan
Studiehandledning på modersmålet har alltid varit en akilleshäl för skolorna. Det är svårt att hitta studiehandledare på alla språk och med studiehandledning online är alla bekymmer lösta. Via Adobe Connect loggar eleverna i Kalmar in sig mot Ronneby där studiehandledarna sitter online och sköter sina uppdrag.
Ann-Katrin Wijk, specialpedagog, Stagneliusskolan, Kalmar

 

 

 

 

 

FÖRSKOLA:

Styrning och ledning för en digital förskola
Betydelsen av styrning och ledning på förvaltningsnivå. Om modet att prioritera och skapa rätt förutsättningar för en hållbar utveckling.
Yvonne Carehag Gustafsson, verksamhetschef och Anna-Karin Björkebaum, chef IT-enheten, Västerås

 

 

Viktiga roller i förändringsarbetet – inspiration nära verksamheten
Hur vi arbetar för att möjliggöra digitalisering med hjälp av utvecklare och lärcoacher i arbetet, effekter av arbetet och spridning i verksamheten.
Fredrik Söderlund, utvecklare, Sara Bergström och Linda Bjällerstedt, förskollärare och lärcoacher, Västerås

 

 

 

Barns möjlighet att utforska och utveckla sin digitalitet i förskolan, som ett av barns hundra språk
Var med i ett samtal kring digitaliseringsprocessen i förskolan, med fokus på hur vi kan skapa förutsättningar för barn att möta sin digitalitet och utveckla digital kompetens. Vi tittar närmare på hur barns utveckling och lärande står i fokus i relation till mötet med digitala verktyg, som en del av deras lärmiljö, som en möjlighetsskapare för det kooperativa lärandet och som ett naturligt inslag i deras olika projekt. Samtidigt vävs detta ihop med tankar kring framgångsfaktorer för digitaliseringen av förskolan och hur det pågår parallella processer i utforskandet och implementerandet.
Simon Melin, Brunnsberga förskola, Helsingborg

 

Filmskapande i förskola
Cecilia berättar om barns utforskande och undersökande med hjälp av film som uttryckssätt.
Cecilia Bajic förskollärare/verksamhetsutvecklare Hulelyckan och Tellus, Härryda

 

 

 

 

 

 

 


Kollegialt lärande – Så bygger vi gemensam kunskap
Så här får man utveckling med digitala verktyg att ske på förskolan.
Anne Persson, förskolechef och Mona Vikström, förskollärare, Västerås

 

 

 

Förskolepedagogisk undervisning på vetenskaplig grund  
Hur vi arbetar för att åstadkomma en förskola på vetenskaplig grund.
Att leda och organisera tid och människor för förändring och utveckling
Majja Neverland, utvecklingsledare och Åsa Fredriksson, förskolechef, Västerås

 

 

Programmering i förskolan – Går det att programmera en människa?
Följ med oss i vårt programmeringsprojekt tillsammans med barnen där de startar med att utforska programmeringsbegreppet och deras process fram till mötet med roboten Bee-bot!

Systematiskt kvalitetsarbete – hur svårt kan det vara!
Det systematiska kvalitetsarbetet kan upplevas som en utmaning för oss pedagoger, men behöver det vara så svårt!? Följ med på vår resa, där barnen dokumenterar sitt lärande tillsammans med oss pedagoger och där den pedagogiska dokumentationen förenas med vår lärplattform Pluttra och G suite

Erika Larsson samordnare och Anna Wesslau Förskolelärare Mysten

 

Från planeringskultur till reflektionskultur  
Hur vi arbetar med pedagogisk dokumentation för professionellt kunskapsbyggande och kollegialt lärande
Medverkande: Marie Kvarnryd och Emma Cederlöf, pedagogistor, Västerås

 

 

 

Tema: Digitala läromedel

Lärande för integration och integration för lärande
Hur kan vi använda studiestöd på modersmålet för att hjälpa nyanlända elever att utveckla ämneskunskaper, språkkunskaper och förståelse för den svenska skolkulturen?
Föreläsningen sätter studiehandledningen på modersmålet i en teoretisk och didaktisk ram och ger en konkret modell för hur studiestödet på modersmålet kan användas i praktiken för att stödja elevernas lärande och integration.
Saima Glogic, ILT Inläsningstjänst

 

 

 

 

Digitala läromedel som inspirerar och underlättar! (F-6)
Inspirationspass med Sara Sandberg, legitimerad lärare, för dig som är lärare i F-6. Vi tittar på läromedel i svenska, engelska och matematik. I våra digitala delar finns stora möjligheter för både dig och dina elever. Fokus kommer att ligga på hur du som lärare kan använda våra digitala verktyg för att underlätta din vardag.
Sara Sandberg, Studentlitteratur

Digitala läromedel som inspirerar och underlättar! (ÅK 7-9)
Inspirationspass med Sara Sandberg, legitimerad lärare, för dig som är lärare i 7-9 och gymnasiet. Vi tittar på läromedel i svenska, engelska och samhällskunskap samt hur du kan använda dessa för en mer individanpassad undervisning. Fokus kommer också ligga på hur du som lärare kan använda våra digitala verktyg för att underlätta din vardag.
Sara Sandberg, Studentlitteratur

 

Introduktion till NE:s digitala läromedel och kunskapstjänster
Nyfiken på NE:s digitala läromedel? Följ med på en 20-minuters resa bland kompletta digitala läromedel med rikt bildspråk, unika illustrationer, lockande grafik, interaktiva kartor , filmer, TV- och radioprogram, simuleringar, interaktiva övningar och quiz. Alla digitala läromedel är interaktiva och flexibla, och ger såväl läraren som eleven möjlighet till att anpassa undervisningen till varje klass och elevs individuella förutsättningar och behov.
Markus Landin, Affärsområdeschef NE Skola

 

Få eleverna att prata matte – med hjälp av digital teknik och undervisningsmetoder
När datorer och surfplattor kommer in i våra klassrum uppstår frågan hur och varför tekniken ska användas i undervisningen. Här ger vi en guidad tur i NOKflex, ett digitalt läromedel i matematik för högstadiet och gymnasiet som ger stöd för undervisning, lärande och bedömning.
Anders Brick, Natur & Kultur

Äntligen programmering på schemat!
Programmering som del av undervisningen ger inte bara digital kompetens utan även tydlig koppling till olika användningsområden. Vi går igenom hur du kan lära ut textbaserad programmering där eleverna skriver riktig kod, utvecklar kunskaper i problemlösning, får stegvisa instruktioner och förståelse för hur datorer styrs.
Inga förkunskaper behövs. CodeMonkey gör undervisningen i programmering enkel och rolig, vare sig du är nybörjare eller har tidigare erfarenhet. Passar för Grundskolan åk 3–9
Anders Brick, Natur & Kultur

 

Fokus på det som lärare älskar – att undervisa
Skapa systematik och en dela kultur för bättre och bättre undervisning
Nya möjligheter med app, webb och video för lektionsobservationer och kollegialt lärande
Enbart 11 procent av Sveriges lärare får feedback på sin undervisning (källa: Novus/Successful Schools) trots att bättre undervisning är kärnan i skolans systematiska förbättringsarbete. Det här passet handlar om utvecklingen på det här området. Hur tänker man och hur gör man på skolor/i kommuner i Sverige och i andra länder? Vilka dimensioner utgör god undervisning? Video-observationer och dela best practice.
Mats Rosenkvist, vd och grundare, BRAVOLesson från Successful Schools

 


Get the Flash Player to see the slideshow.

Välkommen till Framtidens lärande - nästa steg


Framtidens lärande – tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Framtidens lärande – nästa steg! 2016

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg