Presentation av Mikaela Karimi

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag heter Mikaela Karimi och är lärare i slöjd vid Ekens skola. I nuläget undervisar jag
textilslöjd och 3D-modellering i åk 7 – 9.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I min undervisning använder vi ett flertal digitala verktyg som fördjupar och breddar elevernas möjlighet till att lära sig på olika sätt, bland annat med hjälp av Ipads, instruktionsfilmer, projektor, 3D-skrivare, digital broderimaskin med mera. Där man i slöjdundervisningen tidigare visade upp ett arbetsmoment i taget kan man med hjälp av digitala verktyg be eleverna följa en instruktionsfilm via en lärskärm, skissa i ett digitalt ritprogram eller skriva ut en slöjdprodukt med en 3D-skrivare. Med en differentierad undervisning når man mängden elever vilket digitala verktyg verkligen har hjälpt mig med. Jag har numera tid över att hjälpa alla elever och slipper släcka bränder. Flera av mina instruktionsfilmer används av andra slöjdlärare vilket känns roligt!

– Eleverna kan också på egen hand hitta inspiration och lära sig nya hantverkstekniker genom instruktionsfilmer och sociala medier. Som slöjdlärare kan jag fördjupa och bredda elevernas kunskap och lärande om andra kulturers hantverk och design genom att visa bilder och filmer om olika hantverkare och designers.

– Med hjälp av olika digitala verktyg kan man dessutom möjliggöra nya designuttryck i sin undervisning och lära eleverna hur hantverkare och designers arbetar på en professionell nivå. Slöjdämnet ska ge en förståelse för hantverk och design i dåtid, nutid och framtid och då behöver man visa hur hantverk och design utvecklats, formgivits och producerats både på hobbynivå och professionell nivå genom historien.

– Utanför min undervisning har jag skrivit artiklar om slöjd och digitala verktyg för Skolporten och Slöjdlärarportalen som ett sätt att sprida kunskap och bredda kunskapsfältet. Skolverket har också intervjuat mig om mitt arbetssätt som en del av deras lärportal.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På Ekens skola har vi regelbundna ämnesträffar men också den digitala utvecklingsgruppen som jag ingår i. Jag håller också regelbundna workshops för andra lärare om digitala verktyg, främst i ämnena bild, slöjd och teknik. Vi har redan en välfungerande it-miljö med Ipads, macdatorer, Apple projektorer och it-tekniker och då är det lätt att sprida sin kunskap om slöjd och digitala verktyg.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– I åk 7 skapar eleverna ett broderat tygmärke samt en egen vald förvaring med screentryck. I båda uppgifterna får eleverna se filmer om hantverk, design och arbetsmiljö vid fabriksproduktion. Eleverna följer digitala instruktionsfilmer i båda uppgifterna och dokumenterar sina arbeten i en digital slöjdlogg i form av en presentation. Elever som har svårt med skrivandet eller stavning kan redovisa sin arbetsprocess i ett ljudspår eller inspelad

– I åk 8 gör eleverna en hatt med återbrukad detalj samt ett 3D-modellerat hänge. När de arbetar med hatten följer de en digital instruktionsfilm och när de 3D-modellerar arbetar de i ett 3D-modelleringsprogram på deras lässkärm. Arbetet dokumenteras i en digital slöjdlogg i form av en presentation. Eleverna får också lära sig om materiallära genom att se olika filmer om hur olika material produceras.

– I åk 9 arbetar vi med mode och skapar egna överdelar med valfri applikation. Eleverna följer digitala instruktionsfilmer för sömnad och applikationstekniker och dokumenterar arbetet i en digital slöjdlogg i form av en presentation. Eleverna får också se filmer om modeproduktion och trender under historien.

–  Vi använder också olika typer av digitala quizprogram som ett sätt att synliggöra elevernas kunskap och lärande istället för skriftliga prov.

– Mitt fokus har aldrig varit på digitala verktyg utan jag har i min undervisning försökt hitta sätt att utveckla och modernisera slöjdämnet med hjälp av de digitala verktyg som varit tillgängliga. Kraven på digitalisering finns i samhället i stort och det är självklart att slöjdämnet också följer med i den utvecklingen. Vår styrka som slöjdlärare är vår kunskap om hantverkstekniker och skapande och vi behöver varken bli programmerare, 3D-modellerare eller it-tekniker. Digitala verktyg ska användas där de behövs som ett sätt underlätta och bredda undervisningen och elevernas lärande.

Mikaelas artiklar och filmen för Skolverket finns på hennes hemsida www.mikaelakarimi.com > Craft & digital tools.

Presentation av Mirjam Facchini Jacobsson

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är en grundskolelärare som jobbar på mellanstadiet i årskurs 5 som mentor och undervisar i engelska, teknik och svenska. Jag är även förstelärare i digitalisering och hållbarhet samt Globala målen-ambassadör.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag jobbar mycket projektbaserat och ämnesöverskridande där jag kopplar en stor del av min undervisning till de globala målen på olika sätt. Genom att skapa meningsfullhet och autenticitet i skolarbetet upplever jag att eleverna blir mer engagerade och förstår syftet (varför) på ett tydligare sätt. Min undervisning har stor variation där digitala arbetssätt möter analoga. Vi jobbar individuellt ibland men också mycket i kollaborationer av olika slag. I grupparbeten strävar vi alltid efter att alla ska bidra och då genom att kunna få fokusera på sina styrkor, på det sättet får alla en naturlig och viktig plats i gruppen. Utgångsläget är alltid att alla elever är bra på något oavsett kunskapsnivå det gäller bara att få möjlighet att visa det och det är något som vi jobbar med mycket i klassrummet.

– För mig är digitala lärverktyg en självklarhet, men utgångsläget är alltid att det ska gynna lärandet. Frågan jag alltid ställer mig är om de digitala verktygen som används bidrar till ett djupare, mer inkluderande och bättre lärande. Om svaret blir ja då används det digitala, men ibland är en bok det absolut bästa alternativet, och då väljer jag självklart boken.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har alla blivit Apple teachers på vår skola då vi jobbar med iPads. Vi satsar på att ha fortbildningstillfällen där hela kollegiet ska både inspireras och även förstå när och varför man jobbar digitalt. Vi har en öppen delakultur på vår skola och har även inlagda tillfällen under terminen där vi har vad vi kallar för Show&Tell. Det är tillfällen där olika arbetslag får visa både bra och även ibland misslyckade arbeten med digitala lärverktyg. Jag har även extra tid varje vecka där jag ibland jobbar en-till-en med kollegor som behöver extra stöd, inspiration eller hjälp. Detta gäller både skola och fritidsverksamhet. Nu i år har vi även månatliga inspirationsträffar där kollegorna får tips och inblick i olika appar och verktyg som både är roliga och gynnar lärandet.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Då jag oftast jobbar projektbaserat finns en tydlig start och ett slut på elevernas arbete. Att eleverna förstår varför vi jobbar med det vi jobbar med, att vi kopplar det till deras verklighet, jobbar med autentiska frågeställningar och har en tydlig mottagare skapar meningsfullhet för eleverna som i sin tur skapar ett engagemang hos eleverna. I det snabba och föränderliga digitala samhälle som är elevernas verklighet är fokus alltid på hur vi jobbar med olika verktyg och inte vilka verktyg vi jobbar med. Att lära eleverna att förstå att vi alla är i ett livslångt lärande (jag inkluderat) gör att vi närmar oss olika digitala verktyg och arbetssätt med nyfikenhet men också med vaksamhet.

– Vi lär oss tillsammans och i mitt klassrum får alla elever möjlighet att dela med sig av vad de kan. Ofta lär de mig lika mycket som jag lär dem. Genom att jobbar ämnesintegrerat får eleverna en djupare förståelse i de ämnena som vi jobbar med. Utgångsläget är alltid att vi kopplar det till de Globala målen. Vi kan till exempel lära oss om hållbara städer i teknik, i NO jobbar de samtidigt med ekosystem, i engelskan kopplar jag det till cities and towns och sedan blir slutresultatet att de ska bygga en hållbar stad i Minecraft Education som sedan presenteras i en film i iMovie. Samma koncept med lite olika ämnen har resulterat i projekt där eleverna har programmerat samhällsnyttiga robotar för de Globala målen i Scratch, Globala målen hjältar ritade i Keynote och sedan presenterade i iMovie, samarbeten med andra länder via Climate Action Project där vi genom film, sång och samtal med andra klasser runt om i världen via Skype berättat om Sveriges väg mot hållbarhet och fått höra om andra länders arbeten. Projekten varierar otroligt mycket i tillvägagångssätt och vilka digitala verktyg som används men det som alltid är konstant är syftet – att skapa hopp, tro och en vilja hos alla elever att förstå deras viktiga roll i världen och göra världen bättre.

Presentation av Mundhir Hajir

Nominerad tillsammans med Linnéa Bergfalk Erkmar

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag arbetar som lärare på Enheten för flerspråkighet i Partille kommun. På enheten får alla nyanlända grundskoleelever i kommunen gå på en introduktion i cirka fyra veckor för att förbereda sig inför sin skolstart.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– I vår klass har vi elever i olika åldrar med olika språk och skolbakgrund. Detta ställer krav på oss att differentiera i vår undervisning och implementera de digitala resurserna som en naturlig del i lärandet. Med hjälp av de digitala resurserna får eleverna möjlighet att utveckla både ämnes- och språkkunskaper i egen takt och med utgång från sin nivå.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– I vårt uppdrag ingår det att öka kompetensen kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur olika digitala resurser kan användas i undervisningen. Detta gör vi genom föredrag, kollegiala möten och forum som till exempel kommunens webbplats där vi har publicerat filmer som vi har skapat för att visa hur de digitala resurserna kan användas i praktiken.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Vi introducerar även de digitala resurserna för våra elevers vårdnadshavare. På så sätt kan eleverna få stöttning i att använda dem även på sin fritid för att ta sig an skolarbetet. Föräldrarna ser positivt på detta då de själva upptäcker nya resurser i sitt lärande. Lexins Bildtema är ett exempel på en öppen resurs som vi introducerar.

Presentation av Nadia Westerberg

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Förskollärare och Makerpedagog

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Genom tillgängliga lärmiljöer där digitala verktyg finns integrerade i undervisningen och möjliggör ett utforskande under hela dagen. Genom transdisciplinärt lärande där jag tillsammans med barnen använder digitala verktyg som ytterligare ett språk att uttrycka sig i.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vår uppgift är att fungera som en länk mellan enheterna och Kvasar makerspace. Vi har systematiska möten med våra digitala inspiratörer där vi delger våra kunskaper, inspirerar varandra och lär oss tillsammans genom workshops och föreläsningar. Vi har skattningsverktyg för digitala kompetens som ger en fördjupad syn på verksamheterna och utvecklingsområden. Inte minst har vi makerpedagoger våra makerträffar på Kvasar makerspace med vår processledare och samordnare där vi får vägledning, samarbetar, bollar idéer och har roligt! Varje fredag tar jag också emot en barngrupp med medföljande pedagog här på Kvasar för att jobba på olika projekt inom digitalisering.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Via till exempel konst och analog programmering där barnen får programmera en Blue-bot så att den ritar abstrakta konstverk med hjälp av en pennhållare tillverkad med hjälp av 3D-skrivaren.  Barnen närmar sig datalogisk tänkande och lär sig om de kända konstnärerna inom abstrakt konst. Jag kombinerar estetik, matematik och visuellt bildstöd för att förstärka lärandet.

Presentation av Niklas Funk

Vem är du och vad jobbar du med?
– Lärarlegitimerad upp till gymnasiet i ämnet spanska. Jag fjärrundervisar tre olika skolor i Västerbotten. Bor i Lund men ser till att elever från norra Sveriges inland får modern, teknisk och rätt utbildning i ämnet Spanska av en legitimerad lärare. Tillsammans med mina handledare i klassrummen blir detta en kraftfull undervisning med många intressanta aspekter.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Då jag undervisar via fjärr är det enklare för mig att ha en-till-en-undervisning med eleverna, det spelar ingen roll om det är en liten eller stor grupp. Jag hittar elevernas svagheter och styrkor och de vågar ställa fler frågor i ämnet via en chatt i stället för att de ska skämmas i ett klassrum och räcka upp handen. Genom att använda mig av ett gemensamt tydligt mål i gruppen kan jag därefter individanpassa varje elevs mål och alternera uppgifter. Då det finns så pass många digitala lärverktyg är det viktigt att jag som pedagog hittar de som passar min grupp och varje elev. Min starkaste egenskap är att jag är flexibel i min undervisning, ingenting är skrivet i sten tills sista betyget är satt för en elev, med det sagt menar jag att jag är väldigt flexibel i sättet att undervisa och använda digitala verktyg eller att examinera varje elev just för att alla ska lära sig på sitt vis i sin takt, när jag hittar varje elevs intresse och kan utforma min undervisning på det viset är jag extra glad.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Jag är även IT-stödjare på en av skolorna jag jobbar med. Vi vill alltid ligga i framkant vad det gäller den tekniska biten i undervisningen då eleverna oftast är snabbare än många pedagoger, därför är det oerhört viktigt att utbildning och fortbildning med workshops och olika onlinekurser alltid uppmuntras. Vi håller nu på med att få pedagogerna att vara riktade till en specifik IT-stödjare så de alltid kan få ”support” enkelt och snabbt. Vid APT eller i vår interna jobbplattform uppskattas alltid lärarexempel på en både misslyckad eller lyckad erfarenhet och snabba frågor och svar dyker dagligen upp. Dessutom jobbar vi med förväntansmål av varje pedagog.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Jag vill alltid att min undervisning ska vara så mycket på ”riktigt” som möjligt. Eleverna blir mer ”på tårna” och mer fokuserade då de inte vet vad som ska komma. Några exempel; En lärobok med en bild på en marknad ger inte samma effekt som att jag är uppkopplad med mobilen direkt från en spansk matmarknad och intervjuar lokalbefolkningen och visar upp exakt vad som sker just nu. En rumsbeskrivning på ett foto är inte lika spännande som ett legobygge som byggs om under lektionen av mig framför kameran. En inspelad röst från en lärobok är inte detsamma som en inspelad intervju med olika spansktalande dialekter.

Presentation av Niklas Ågren

Presentation av Nils-Petter Norlin

Nominerad tillsammans med Emma Wännman

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är ämneslärare i historia och engelska på Dragonskolan i Umeå.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– De senaste sex åren har jag och min kollega Emma Wännman hittat nya sätt att levandegöra historia med hjälp av 3D-skrivare. Vi upplevde att en av ämnets utmaningar varit att göra historia lättare att relatera till för eleverna i dag. Här har 3D-skrivare kommit till stor hjälp. Genom att skriva ut historiska föremål som museer runtom i världen skannat in och ta med dem in i klassrummet kommer det förflutna eleverna lite närmare.

– Vi har dessutom konstruerat ett par klassrumsspel där eleverna får inta roller som historiska personer där de aktivt får fatta beslut som varit avgörande för historien. Även där har 3D-skrivaren som verktyg kommit till användning eftersom vi kunnat skapa spel-komponenter som exempelvis miniatyrer av ångdrivna fabriker från den industriella revolutionen. Tack vare dessa digitala verktyg har vi skapat analog undervisning som gjort eleverna mer nyfikna på vårt ämne.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Fyra gånger per år ordnar vi med historiska utställningar för att synliggöra vårt ämne på skolan. När de historiska föremålen inte är ute på utställning finns de tillgängliga i vår gemensamma materialbank med över femtio föremål som skolans lärare kan använda sig av.

– Vid sidan om har vi även skrivit ut föremål till religionsämnet. Vi har även återskapat ett par historiska klassrumsspel, vikingaschacket hnefatafl och spelet från Ur, som går att låna på skolans bibliotek.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att sätta fysiska föremål i händerna på en elev skapar engagemang, men ersätter inte ordinarie undervisning. Det är ett komplement och ett verktyg som väcker nyfikenhet. 3D-skrivare har aldrig varit billigare och enklare att använda. Jag hoppas därför att fler kommer att utforska teknikens möjligheter. Varför exempelvis inte ta med tredimensionella anatomiska modeller till idrotts-, biologi- eller naturkunskapsundervisningen, låta eleverna bygga pussel med syntaktiska pussel i svenskan eller engelskan eller varför inte rekvisita till en debatt i samhällsvetenskap?

Om andra historielärare är intresserade kan jag tipsa om följande öppna bibliotek av historiska föremål:
Inskannade föremål från Historiska museet
Inskannade föremål från British museum
Inskannade fossiler (många tidiga hominider), från Africanfossils.org
Ett stort bibliotek av 3D-filer

Presentation av Pegah Hatefi Burris

Nominerad som en del av Makerpedagogerna, Sundbybergs stads förskolor

Vem är du och vad jobbar du med?
– Makerpedagog för min enhet, men jobbar även i barngrupp som förskollärare

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Jag ser det digitala verktyg som ett komplement i arbetet. Viktigt för mig är att skapa förutsättningar för barnen att få hög grad av adekvat digital kompetens med låg grad av skärmtid. Som förskollärare strävar jag alltid efter att leda och stimulera alla barnen oavsett deras kunskapsnivå. Det syns i min undervisning genom att jag använder olika differentierade undervisningsmetoder och anpassar min pedagogik efter barnens individuella behov.

– För att stödja differentieringen i min undervisning använder jag digitala lärverktyg och resurser. Jag använder till exempel interaktiva appar och spel som kan anpassas efter varje elevs nivå. Genom att använda dessa verktyg kan jag erbjuda olika utmaningar och anpassningar för att möta elevernas specifika behov. Genom att använda digitala lärverktyg och resurser kan jag även erbjuda barnen olika sätt att visa sina kunskaper och sitt lärande. Barnen kan till exempel använda digitala verktyg för att skapa filmer eller berättelser, vilket ger dem möjlighet att använda sina individuella styrkor och intressen i lärandet.

– Sammanfattningsvis tar jag stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen genom att erbjuda anpassade utmaningar och extra stöd, samt möjligheter för barnen att visa sina kunskaper och lärande på olika sätt.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– På vår enhet har varje avdelning/bas en inspiratör som jag träffar kontinuerligt varje månad, där vi bland annat diskuterar om hur de digitala verktygen kan kompletteras i verksamheten och göra denm tillgängliga. Jag bjuder även in inspiratörerna på workshops där vi tillsammans kan undersöka och prova nya digitala verktyg eller arbetssätt. Vi stävar efter att ha en dela-kultur där vi delger varandra arbetssätt för att skapa mer likvärdighet mellan avdelningarna, men även mellan förskolorna i staden. – Stadens makerpedagoger ses också kontinuerligt tillsammans med vår utvecklingsledare Per Falk där vi har fortbildning för att uppdatera våra metoder och tekniker för att skapa adekvat digital kompetens. Staden har en Makerspace, Kvasar, som är tillgänglig för barn, pedagoger och makerpedagoger att besöka och använda sig av som en kompletterande lärmiljö i den digitala resan.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Att ha en fungerande dela-kultur där pedagoger delger arbetssätt med varandra. Det gynnar samarbetet och ger möjligheter att dela kunskap och erfarenheter samt skapa en gemensam kunskapsbas för pedagogerna. Det kan också hjälpa till att sprida goda exempel och lyfta fram framgångsrika metoder som kan användas i undervisningen.

– För att främja en fungerande dela-kultur bland pedagoger finns det några viktiga insatser som kan göras. För det första är det viktigt att det finns tid och utrymme för pedagogerna att träffas och diskutera sitt arbete. Det kan vara genom regelbundna möten eller workshops där man kan dela med sig av sina erfarenheter och ta del av andra pedagogers kunskap. Det är också viktigt att det finns en öppen och inkluderande atmosfär där pedagogerna känner sig bekväma att dela med sig av sitt arbete. Det kan handla om att uppmuntra och belöna delning och samarbete, och att skapa en kultur där det ses som en självklarhet att dela med sig av sitt arbete för att gynna alla inom arbetsgemenskapen.

– För att underlätta delandet av kunskap och erfarenheter kan det också vara bra att använda sig av olika verktyg och plattformar. Det kan vara interna digitala forum eller resurssidor där pedagoger kan lägga upp material och tips som andra kan ta del av. Vi använder oss av Teams. En fungerande dela-kultur bland pedagoger kan vara till stor nytta för hela arbetsgemenskapen. Genom att dela kunskap och erfarenheter kan pedagogerna lära av varandra och förbättra sitt eget arbete. Det kan också leda till ökad samarbetsförmåga och en ökad förståelse för varandras arbetssätt, vilket kan bidra till en mer enhetlig undervisning.

Presentation av Pernilla Blomqvist Lundin

Nominerad tillsammans med Annelie Wimhed 

Vem är du och vad jobbar du med?
– Jag är grundskollärare och arbetar i en årskurs 3.

Som förskollärare/lärare ska vi ska leda och stimulera alla elever oavsett kunskapsnivå. Hur syns det i din undervisning? Hur tar du stöd av digitala lärverktyg och resurser för att differentiera undervisningen?
– Vi bjuder in våra elever i arbetet genom i en story som vi skapar tillsammans. Vi fokuserar på elevernas styrkor för att på olika sätt nå målen. Genom digitala lektioner, en varierad undervisning och användandet av digitala skrivverktyg ser vi intresset av att vilja lära sig.

Hur arbetar ni på er skola för att få med hela kollegiet på den digitala resan?
– Vi har delat allt material (digitalt) i förväg med de pedagoger/resurser som är kopplade till våra klasser. På så sätt kan de vara förberedda och vi kan dela upp oss i mindre grupper. Vi bjuder in kollegor som är intresserade och vi delger varandra på olika möten exempelvis lågstadielärarna eller pedagogträffar årskurs 1-9. Via sociala meder kan kollegor följa vårt arbete.

Har du något/några speciella arbetssätt och/eller verktyg som du vill lyfta fram och varför det är bra, vilket lärande och resultat det bidrar till? (Ge gärna exempel från en konkret undervisningssituation)
– Med kooperativt lärande skapar vi sociala elevaktiviteter där eleverna blir delaktiga. Genom det tematiska arbetet som exempelvis Dektektivbyrån skapar vi ett lustfyllt lärande med hög grad av elevinflytande och engagemang. Genom att arbeta formativt och målfokuserat kring några få mål i 3-4 veckor har vi sett att eleverna blir engagerade i sin kunskapsutveckling då de kan sätta ord och samtala kring sitt lärande. Samarbetet mellan klasserna har skapat fler kamratrelationer både i och utanför skolan.

– Vårt arbetssätt med digitala lektionspresentationer som innehåller tydligt mål, struktur, innehåll, länkar med filmer och dokument och bildstöd har skapat en tydlighet för elever och en trygghet att vi kan följa upp återkomma till den under lektionens gång. Ett exempel: Vi läser en text om mammuten digitalt (via kanonen) tillsammans. Därefter ser vi på en film och samtalar om den och eleverna får sedan skriva en faktatext om mammuten på sina chrome books med en digital stödstruktur samt stödord från widgit online.