Debatt:
Datorer i matematikundervisningen – Sverige är sämst i klassen!

Inlagd den 26 november 2010 kl 08:17 i Debatt

Av docent Thomas Lingefjärd, Göteborgs universitet & professor Per Jönsson, Malmö Högskola

Den svenska skolan är sämst i Europa när det gäller att använda modern teknik i matematikundervisningen. Det är mycket oroande! Situationen skulle kunna förbättras genom ämnesinriktad fortbildning och genom att kommunerna tar bort de sovjetliknade restriktioner som just nu lamslår alla försök att modernisera och förnya matematikundervisningen. Hur lång tid ska det behöva ta?

Sverige är ett datortätt land och det finns gott om gratis nätverksresurser. För barn och ungdomar har datorer och informationsteknologi stor betydelse; enligt de senaste rapporterna använder i stort sett 100 % av eleverna i grundskolans högstadium och i gymnasiet datorer och Internet varje dag. För utbildning och undervisning har informationsteknologins värde upprepade gånger lyfts fram, både nationellt och internationellt, och EU har definierat digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande.
Men hur ser det ut i klassrummet? Helt annorlunda! Inte ens hälften av eleverna rapporterar att de ofta använder datorn som hjälpmedel i skolan. Sverige är sämst av de nordiska länderna och klart under genomsnittet i OECD! Se figur 1

fig1pjtl
Figur 1: Användning av datorer i svenska skolor jämfört med i de nordiska länderna och EU

Något verkar vara fel! Trots att Sverige har hög tillgång till datorresurser utanför skolan (långt högre än OECD genomsnittet) så ligger Sverige under OECD genomsnittet när det gäller tillgången till datorer i skolundervisningen. Allra sämst står det till i Matematik och Naturvetenskapliga ämnen – ämnen där svenska elever klarar sig allt sämre i internationella jämförelser och där många är dåligt motiverade. Nio av tio elever i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan använder sällan eller aldrig datorer på lektionerna i matematik eller för att göra matematikövningar som läxa i hemmet enligt Skolverkets rapport Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning Dnr U2007/7921/SAM/G från april 2010.

Samma dystra bild ger rapporten ICT in Schools (Empirica, 2006) från EU-kommissionen. När det gäller kombinationen av god tillgång till IT och datorer, kunskaper om IT och motivation för att använda IT i skolan hamnar Sverige på nästan sista plats (22:a plats).

Situationen är mycket bekymmersam. Å ena sidan, ett högt utvecklat samhälle med hög tillgång till alltmer sofistikerade tekniska hjälpmedel, som majoriteten av både vuxna och unga använder flitigt (t.ex. datorresurser som ordbehandlare, kalkylprogram och så kallad cloud computing) i sitt dagliga arbete och på sin fritid. Å andra sidan, en skola med en matematikundervisning där de flesta elever inte får använda sådana hjälpmedel. Detta är särskilt allvarligt eftersom datorer bedöms vara särskilt viktiga för att både lära sig matematik och, lika viktigt, tillämpa den i olika situationer som hör till arbetslivet.

Internationella studier visar att informationsteknologin har positiva effekter på elevers prestationer i matematik, matematikförståelse och deras motivation att lära sig matematik (ScienceDaily, 2009). Den svenska grundskolans och gymnasieskolans läroplaner understryker att eleverna ska utveckla sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. I till exempel matematik A på gymnasiet ska eleverna bli vana att vid problemlösning använda dator och grafritande räknare för att utföra beräkningar och åskådliggöra grafer och diagram. Datorteknologin har också stor betydelse för att lära sig reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv, vilket ingår i ämnets kursplan.
Och ändå, varför används datorer och annan interaktiv teknologi så lite i den svenska matematikundervisningen? Varför är svensk skola så efter?

Ett svar är lärarnas kunskaper om datorhjälpmedel. Man kan jämföra med situationen i Norge. I en studie jämfördes norska och svenska gymnasielärares kunskap om ett bra, gratis datorprogram för matematik, GeoGebra (IKT i matematikkopplæringen – tidstjuv eller tryllemiddel? SigBjörn Hals, 2010). Medan 2/3 delar av de norska lärarna använde GeoGebra i undervisningen var motsvarande siffra för de svenska lärarna bara 4 %! Dessutom kände i stort sett alla norska lärare till datorprogrammet medan detsamma gällde för bara 14 % av de svenska lärarna.

En viktig förklaring är den stora skillnaden i lärarnas fortbildning. De norska lärarna får i huvudsak ämnesinriktad fortbildning, fortbildning som inriktas på att ge lärarna tillfälle att lära känna och pröva ny teknik och nya metoder, medan de svenska lärarna sällan får någon ämnesinriktad fortbildning. Detta framgår från svaren på en enkät till matematiklärare som vi låtit göra inom ramen för projektet Matematik för den digitala generationen och som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse (Jönsson m.fl., 2010).

Trots att lärarna var positiva till att använda datorer mer, fanns det, förutom bristen på fortbildning, ytterligare en rad andra skäl till att detta inte hände. Ett viktigt skäl är att matematiklärarna anger att de inte har någon kontroll över skolans datorer, framförallt över den programvara som får användas. De får inte installera nödvändiga gratis program i skolans datorer, vilket gör det omöjligt att använda programmen i undervisningen

Andra undersökningar (Balke & Hutt, 2009; Jönsson m.fl., 2010) visar emellertid att de svenska lärarna vill använda interaktiv teknologi. Mer än 80 % av matematiklärarna svarade att de är positiva till att använda datorstöd i sin undervisning och så många som 20 % svarade att de är mycket positiva.

En lärare på en gymnasieskola beskriver situationen under rubriken ”förbjuden matematik”. Hon säger bland annat:

Det finns ett antal gratis program med MatLab-syntax, som används för att utföra beräkningar, vilka rekommenderas i tidskrifter som Nämnaren och Mathematics Teacher.Alla sådana gratisprogram är förbjudna att installera och använda på skolans datorer. Gratisprogrammet GeoGebra gick till en början att använda eftersom det inte behöver installeras, men på grund av diverse strul slutade gratisprogrammet Java att fungera och nu kan man inte längre köra GeoGebra på matematiklärarnas datorer och inte heller ansluta och använda hemsidor som innehåller aplets. Att inte kunna ansluta och använda sin egen privata hemsida på sin egen arbetsdator känns som en kommunal IT-strategi, som försöker förhindra aktiv användning av Internet i undervisningen…

Ett annat exempel är förhindrandet av möjligheterna att följa föreläsningar i matematik från Flera av de största universiteten i världen (Harvard, Stanford, Oxford, Cambridge, m.fl.). Universiteten använder sig av iTunes U för att sprida föreläsningar och filmer. Stanford tillhandahåller till exempel 31 föreläsningar om Fourier transformer. I dessa föreläsningar poängteras det att Fourier transform bygger på grundläggande begrepp som enhetscirkeln, begrepp som lärs ut på gymnasiet. Detta sätt att knyta ihop grundläggande matematikkunskaper med avancerad matematik på ett av världens mest kända universitet tillåts inte visas för kommunens elever eftersom gratisprogrammet iTunes är förbjudet.

Den svenska skolan är sämst i Europa när det gäller att använda modern teknik i matematikundervisningen. Det är mycket oroande! Situationen skulle kunna förbättras genom ämnesinriktad fortbildning och genom att kommunerna tar bort de sovjetliknade restriktioner som just nu lamslår alla försök att modernisera och förnya matematikundervisningen. Hur lång tid ska det behöva ta?

Thomas Lingefjärd, Göteborgs universitet & Per Jönsson, Malmö Högskola

Referenser
Balke, H & Hutt, M. Gymnasielärares attityder till tekniska hjälpmedel i matematikundervisningen. Magister arbete, Göteborgs Universitet, 2008
Combination Of Old And New Media Deepens Mathematical Understanding, ScienceDaily, 2009. http://www.sciencedaily.com/releases/2009/05/090514083929.htm
Hals, S. (2010). IKT i matematikkopplæringen – tidstjuv eller tryllemiddel. Magisterarbete I matematikdidaktik. Högskolan i Agder, Norge.
ICT in Schools, Empirica, 2006. http://www.empirica.com/publikationen/documents/No08-2006_learnInd.pdf
Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan, Myndigheten för skolutveckling, 2007. http://itforpedagoger.skolverket.se/digitalAssets/174/174285_Internationell_forskningsoversikt070918.pdf
Jönsson, P, Lingefjärd, T, Persson, A-M., Riesbeck, E & Svingby, G. Matematik för den digitala generationen – rapportering av aktiviteter för projektet MMW 2009.0163 under HT09 och VT10, 2010-09-29 http://homeweb.mah.se/~tspejo/wallenberg.pdf
Skolverket, 2010. http://www.skolverket.se/sb/d/2974
Skolverket, 2010. Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning Dnr U2007/7921/SAM/G. http://www.skolverket.se

Nyckelord: , ,

Kommentarer

  • Göran Nydahl: 1 december 2010

    Thomas Lingefjärds och Per Jönssons artikel om datorer i matematikundervisningen är intressant och tankeväckande. Dock tycker jag inte att man kan förutsätta att elevernas matematikkunskaper automatiskt ökar av att ha tillgång till fler datorer. Jag tror att man måste diskutera matematikundervisningen i grunden.

    Det finns forskning som visar att elever mycket tidigt i grundskolan lär sig kopiera givna mönster och lösningar utan att egentligen förstå vad man gör. Elever kan alltså visa upp till synes goda kunskaper genom att de återger vad de lärt sig utantill. Många läromedel är också uppbyggda på ett sätt som förstärker detta arbetssätt i skolan och det gäller såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Våra nationella prov har en ansats som försöker testa förståelse och kreativitet dvs kunskaper och förmågor som elever inte i någon större utsträckning tillgodogör sig i en undervisningssituation som bygger på att repetera givna mönster och lösningar. Detta är en anledning till att elever ofta visar bättre resultat på lärarens prov än på de nationella proven.

    Förenklat kan man säga att elever i allt för stor utsträckning kopierar och blir testade på inlärda metoder och i grundskolan anses det på många håll fortfarande viktigt att ”ställa upp problem” på rätt sätt. Vi behöver en mer kreativ matematikundervisning, där man ofta utsätts för problem man inte tidigare mött. Jag tycker att gissa och pröva sig fram är en intressant metod, där man också får fördjupa sig i en argumentation för sin gissning.

    Vad det gäller IT-användning så kan den förstärka båda arbetssätten. Det är viktigt att försöka renodla IT-användningen mot ett kreativt förhållningsätt till matematikundervisning. I detta sammanhang är det viktigt att samordna pedagogiken och metodiken i matematikundervisning och kompetensutveckling med IT-användningen i skolan.

    Göran Nydahl,
    fd skolchef i Vallentuna och Simrishamn

  • Utveckla matematikundervisningen med digitala lärresurser « IT förändrar skolan: 3 februari 2011

    [...] Skolverket har under 2009 undersökt användningen av IT i skolan och ämnet matematik sticker ut som ett ämne där man inte använder sig av IT, varken på grundskolan eller på gymnasiet. Docent Thomas Lingefjärd hävdar vidare att Sverige är sämst i Europa på att använda IT i matematikundervisningen. [...]

  • Låsta datorer ett av skolans största problem | Bo Kristoffersson Learnit 24 – Utbildning och IKT: 6 februari 2011

    [...] debattartikel i den mycket läsvärda tidskriften Datorn i utbildningen, Datorer i matematikundervisningen: Sverige sämst i klassen, beskrevs problemet, och man slog fast att Sverige är sämst i klassen när det gäller att [...]

  • Lars-Erik: 4 mars 2011

    Ang att det inte går att installera vilka program du vill.
    Har provat Portable Apps (http://portableapps.com) och det fungerar bra. Det innebär att man har ett litet program på sitt fickminne som i sin tur kör andra program, tex VLC utan att man behöver installera någonting på sin dator. Lämnar inga spår på datorn utan allt finns på fickminnet. :)

  • Ruby Larsson: 14 mars 2011

    Våra elever som är rörelsehindrade har en stor användning av dator, de digitala interaktiva läromedel och lärarresurser på internet. Målet att använda IT/IKT i matematikundervisningen är att eleverna ska uppnå målen i matematik. Lärare måste vara duktig på att söka, forska samt lära hur det fungerar att använda den moderna teknik som anpassar för eleverna. Problemet är att det tar lite tid att komma in i en IT-miljö användning.

    Det finns många gratis hemsidor (t ex digitala/interaktiva övningsuppgifter ) på nätet som lärare kan använda i sin matematik undervisning, det gäller bara att ha tid och inte ser det som ett problem.

    IT användning i matematik undervisningen känns som vår skolan är ensam om det. ;D

    /Ruby – Djupdalsskolan

  • Matematikdag i Lycksele med Thomas Lingefjärd « IT förändrar skolan: 20 februari 2012

    [...] av Thomas Lingefjärd Skoverket: Utveckla matematiskt tänkande och förståelse med hjälp av it Artikel i DiU om Matematik och IT i svenska skolan Omvärldsbloggen: Digitalisera matematikundervisningen Wolfram Alpha och Geogebra [...]

Skriv kommentar


Get the Flash Player to see the slideshow.

Framtidens lärande


Tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev från DIU

Håll dig uppdaterad – prenumerera på DIUs nyhetsbrev! Vi bevakar frågor som rör skolutveckling och lärande med it.

Vi vänder oss till dig som är intresserade av frågor som rör digitalisering, innovation och utbildning. Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka under terminstid.

Namn


E-post
Lämna följande fält tomt


Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer