Vem vill ha en plattform?

Inlagd den 16 november 2011 kl 06:35 i Övrigt

Alla har dem men ingen använder dem – så kan i många fall dagens lärplattformar beskrivas.

Kanske är det ändå först nu som de har ett berättigande – med allt fler personliga datorer med ständig uppkoppling finns det ett behov av en samlande plattform, en plats där elever och lärare möts, där planering och uppföljning sker och den pedagogiska verksamheten blir digital. Samtidigt är det många som fundera på att slänga ut sina dyra och oanvända system.

Dags att se över både system och strategi – hur ser egentligen en uppkopplad skolverksamhet ut?

Vad är det?

Att försöka definiera vad en lärplattform var svårare än väntat. En beteckning som LMS, Learning Management System, kan möjligen passa på några, men i Sverige har begreppet lärplattform glidit iväg och blivit något både bredare och mer svårgreppbart. I stället för att försöka definiera och sätta etiketter på de olika system som tillsammans bygger upp skolan IT-miljö, har fyra olika perspektiv på viktiga områden fått utgöra grunden för en positioneringen av de olika systemen.

Dagens plattformar

I den genomgång som har gjorts i tidningen DiU har ett antal leverantörer i intervjuform fått beskriva sin egen plattform fem år framåt i tiden och med hjälp av tio poäng, fördelade på de fyra perspektiven, ange vad de olika systemen har för inriktning. Det är ingen exakt värdering, men den illustrerar mångfalden och variationen – ingen kan allt och det behövs flera system för att skapa en helhet. De fyra perspektiven som kan ligga till grund för en fortsatt diskussion är:

• Organisera lärandet, uppföljning, stöd till det pedagogiska arbetet

• Stöd till gällande regelverk, mätning, bedömning mm

• Innehåll och digitala resurser

• Samarbete och kommunikation

Olika men lika

Trots olikheter i storlek, struktur och inriktning är alla leverantör eniga om några grundläggande förändringar kommande fem år, dit hör t.ex.

• Det är viktigt att göra några saker bra, inte greppa över alla funktioner. Att lära sig säga ”Nej” till kundens önskemål kommer att vara nödvändigt.

• Att samverka och integrera med andra leverantörer är självklart och bra

• Behovet av en sammanhållen struktur för lärande ökar, inte minst som en effekt av satsningar på personliga datorer – allt måste finnas på nätet.

• Upphandlingarna måste bli bättre, mycket bättre!

Upphandlingar är ett bekymmer

Samtidigt som leverantörer blir mer specialiserade blir upphandlare alltmer ”all inclusive” Den stora utmaningen för att skapa en bättre plattform är att förändra upphandlingarna. När leverantörerna ser en ökad specialisering och ett pussel av olika komponenter går upphandlingarna i motsatt riktning med långa listor utan slut och ännu fler krav på att allt ska finnas i samma system. Genom att i stället beskriva ett flöde/process och kräva att leverantören visar hur det stöds av systemet, att låta användare utvärdera systemen genom strukturerade tester och framför allt att dela upp anskaffningen i flera mindre steg kan fler bli nöjda.

Att följa en användares vardag är ett bra sätt att få förståelse för vad som behövs och för att identifiera problemen. Att i stället fråga vad en användare vill ha är att skjuta sig i foten – alla vill ha allt!

Kommentarer

  • Henrik Widaeus: 23 november 2011

    Att i skolan modella fram ett kreativt, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i de gränssnitt där elever, lärare och andra stödjande pedagogiska resurser (i form av människor) möts är en viktig utgångspunkt. Definitionen av värde i form av kunskap, mening, förmågor etcetera får inte definieras av det digitala systemet, utan måste hela tiden relatera till det idealtillstånd av livslångt lärande (på individ- och gemensamhetsnivå) som skolans styrdokument lyfter. Lärare som i sin praktik mer refererar till digitala system än till styrdokument går ofta vilse. “Det står i det här digitala systemet att vi – du och jag – ska göra så här, bedöma så här, skriva så här…”

    Livscyklerna i de digitala världarna är korta. I de digitala identiteterna byter vi så att säga skinn oftare. De mer varaktiga strukturerna i dessa världar är globalt överskridande och definierar så att säga sammanhanget på den översta metanivån (Google, Apple, Microsoft, Youtube, WordPress, Facebook etcetera). De möjliga identiteterna, och livslängden i identiteterna är tätt sammanlänkade med denna översta metanivå.

    Det är troligt att ett lärande som aktivt och kritiskt skapar i dessa översta metanivåer blir mer uthålligt. Att organisera lärandet, samarbeta och kommunicera, mäta och bedöma samt skapa innehåll/innehållsfylla är här fullt möjligt. Möjligheterna för skolsektorns leverantörer att koppla på moduler till dessa metastrukturer är goda. Betalningsmodeller finns, men behöver utvecklas och mogna. Gränserna för det möjliga sätts snarare av ett samhälles förhandlingar kring integritet och kontroll på individ- och gruppnivå.

  • CWasteson: 5 december 2011

    Hej!

    Jag tycker att det är ett gott råd att man bör följa elever, elevers föräldrar och lärare för att se vilka funktioner som behövs i dessas vardag. Det finns en uppenbar risk att man annars bara ser behov utifrån administratörernas perspektiv och utifrån styrdokumentens krav på vissa typer av dokument.

    Jag har från början varit väldigt skeptisk till lärplattformar och skolportaler därför att de kräver inloggning och på så vis låser in vårt arbete i “den digitaliserade skolan”. Men efter att ha jobbat med att i min undervisning kombinera en mängd i sig bra tjänster och olika öppna digitala lösningar (google dokuments, wikispaces, wordpress, blogger, skolbloggen, google reader, olika epost-tjänster, flickr, youtube, wordle, animoto, etc, etc) så märker jag hur mycket tid som går åt till ren administration av konton och strul kring detta. Platserna som jag och mina elever måste bevaka blir väldigt många. Väljer eleverna att hålla sina bloggar synliga endast för registrerade prenumeranter (många vill begränsa vilka som kan läsa), så kan jag inte heller registrera dem i en rss-läsare. De verktyg som eleverna registrerar sig för har de också kontroll över, vilket innebär att de av misstag (eller medvetet) kan radera mina kommentarer och/eller hela sina arbeten.

    Som lärare behöver jag ett verktyg som samlar ihop mitt och elevernas arbetsmaterial, så att vi alla har tillgång till det hela tiden. Detta tycker jag ofta försvinner i diskussionerna kring plattformar.

    Visst kan jag som sagt lösa detta på andra sätt (bloggar och wikis fungerar bra och jag gillar verkligen dessa öppna lösningar) men för mig som gymnasielärare med många nya elever (som i sin tur ofta har många olika lärare med olika arbetssätt och arbetsverktyg) blir den administrativa bördan stor med alla konton som ska registreras och alla länkar som ska läggas etc. Dessutom löser det inte alla mina problem med bifogade filer som skickas via mejl, läggs på bloggar och skickas via olika verktygs meddelandefunktioner. Det blir lätt rörigt både för eleverna och mig med alla dessa digitala kanaler vi skapar ihop.

    Jag tror vi behöver en samlad yta som skolan har kontroll över, så att skolan kan vara säker på att viss viktig information har en chans att nå fram till alla.

    Vänliga hälsningar
    Charlotta

  • Stefan Larsson: 31 december 2011

    Viktig diskussion!

    Alla har dem men ingen använder dem.

    För mig som varande pedagog är det begripligt ur tre perspektiv.

    1 Felet historiskt har varit att pedagogiskt perspektiv inte varit fokus, implementering har därvid inte skett

    2 Lagen om offentlig upphandling kan man diskutera hur länge som helst. Frågan kanske skulle ställas. vad får jag för x kr där vad givetvis måste specificeras. ‘

    3 Förändringsobenägenhet i en otroligt stark struktur.

    Det obegripliga är att här ligger världens möjlighet att höja pedagogens och skolans/utbildningens status. Varför gör vi inte det?

    “Infrastruktur ger möjlighet till fördjupad kunskap”

    Stefan Larsson
    Gymnasielärare ekonomiska ämnen och lite annat

  • Mats Östling: 19 januari 2012

    Intressant att Henrik och Charlotta beskriver samma öppna och nätbaserade verktyg på samma positiva sätt men kommer till lite olika slutsatser. Jag tror att det måste finnas en plats där man som elev “garanterat” hittar en del dokument och uppgifter, och kan lämna in sitt material. Kanske kan denna plats definieras som den formella platsen där det som ska göras, kriterierna för bedömning och inlämnade underlag för bedömning samlas. Själva arbetet kan ske på andra platser med de verktyg som passar användaren, men skolan behöver möta den uppkopplade eleven på en tydlig och långsiktig plats. För att underlätta inloggning till många olika nätresurser pågår det just nu ett arbete med att skapa en teknisk struktur för att hantera identiteter för elever och lärare och underlätta inloggning. Detta arbete har påbörjats inom SIS i samband med standarder för lärresurser men körs nu i ett parallellt spår.

    Risken för att digitala system skapar klickpanik är ett ständigt problem – alltför många olika funktioner och stela strukturer för mätning, bedömning med matriser och kryssrutor, det finns inbyggt i datorers och databasers karaktär.

    LOU får ofta skulden för upphandlingar som inte ger bra resultat, men det är sällan LOU det är fel på – det är dåliga upphandlingar som är problemet.

    mvh
    Mats

  • Tre scenarier: Behöver lärresurser organiseras? | skolbiblioteket – det obegränsade rummet: 8 mars 2012

    [...] skolan. Det verkar vara ett område som släpar efter. I Mats Östlings artikel i DIU nr 7/2011 “Vem vill ha en plattform?” beskrevs flera av de vanligaste plattformarna. En anmärkningsvärd sak var att majoriteten av [...]

  • Stefan Larsson: 22 april 2012

    Mats,

    Jag håller fullständigt med dig vad gäller LOU. Du uttryckte det tydligare. När det gäller övrigt avstår jag att i denna trubbiga form att föra vidare form. Effektiviteten att föra samtalet sker bättre i realtid.

    Mvh
    Stefan

Skriv kommentar


Framtidens lärande

Tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev från DIU

Håll dig uppdaterad – prenumerera på DIUs nyhetsbrev! Vi bevakar frågor som rör skolutveckling och lärande med it.

Vi vänder oss till dig som är intresserade av frågor som rör digitalisering, innovation och utbildning. Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka under terminstid.

Namn


E-post
Lämna följande fält tomt


Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer