Vad är en skola? Reflektioner från studieresor med skolbesök i London, Köpenhamn och Oslo

Inlagd den 19 februari 2019 kl 14:53 i Övrigt

Stiftelsen DIU har just genomfört sin studieresa till London 2019. I studieresan ingick strukturerade skolbesök med hundratalet resenärer i små grupper till sex skolor, med lektionsbesök och möten med ledning, lärare och elever – och resenärernas eftersnack.

Påfallande vid besöken i Londonskolorna är den noggranna registreringen vid ankomsten, ingen obehörig släpps in. Liksom att elever har uniformer. En speciell avväpnande kvalité är de ofta elevledda rundvandringarna som ger en direkt kontakt med elevperspektivet. Men bortom dessa omedelbara intryck, vad lär vi oss av dessa skolbesök?

Jag vill nu fördjupa reflektionen efter denna och DIUs tidigare resor. Därför gör vi denna DIU-rapport, som ett steg på vägen. Ett perspektiv som jag speciellt vill lyfta fram i denna artikel, rör skolenheten. Det gäller helheten i en skola, som vi möter den vid det strukturerade skolbesöket, som något annat än lektionsobservationer. En kvalitet vid sidan av undervisningen i enskilda klassrum, som i stället rör helheten i en skola, dess anda och stämning, dess gemensamma strukturer och motton. Här finns en viktig nivå, som besöket i London gav oss starka impulser kring.

Det är här förutsättningarna för skeendet i klassrummet skapas. Jag tror denna nivå behöver belysas mer i en svensk debatt. Det är denna övergripande nivå jag vill peka ut med rubriken på artikeln, Vad är en skola? Men låt oss börja från början.

Studieresan som en nyckel i huvudmäns strategi för digital skolutveckling
Initiativet, processen och utmärkelsen Guldtrappan, utmärkelsen för skolhuvudmän kring digital skolutveckling, är ett partnerskap initierat av stiftelsen DIU tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Jag vill här lyfta fram en erfarenhet, som jag menar är tydlig efter de tre första åren 2015-2017, då vi besökt flera dussin huvudmän i samband med värderingen av nomineringarna. Det handlar om betydelsen av studieresor. Erfarenheten är att alla framgångsrika huvudmän har gjort studieresor till andra framstående aktörer som ett tidigt steg i att formera det egna teamet och dess plan för lokal utveckling.

Några sände delegationer till Maine i USA, andra till Falkenberg, Nacka, Sandviken, Sollentuna etc. I mötet med dessa andra huvudmän, framstod kontraster och man fick tydligare syn på de egna valen och de egna antagandena, man såg alternativ till vägval man planerat göra liksom bekräftelser av andra. Just studieresan har varit central för att svetsa samman teamet, ge visionerna fäste och formulera de egna strategierna.

Stiftelsen DIU har i denna anda gjort studieresor med medföljande team från många huvudmän sedan 2008, då första turen gick till London och år 2013 även till Paris, för möten med Becta (den engelska myndigheten för skolans digitalisering) och med utställningarna på BETT respektive med OECD. BETT hade då fortfarande starka praktikinslag i samverkan med Becta och skolor liksom mer informella praktikermöten typ TeachMeet på BETT.

När Becta upphörde och praktikinslagen avtog på BETT, initierade DIU den nordiska scenen på BETT, Scandinavia@BETT, för att synliggöra skandinaviska skolerfarenheter (senare nordiska) med praktik från nordiska skolor med medverkande utvalda elevteam. (Numera de nordiska myndigheternas Nordic@BETT). Centralt för evenemanget var från start speglingen av skolpraktik, med de unga själva med på scenen. Åtskilliga minns när Nordahl Griegs Videregående skolas fyra elever från Bergen tog de 600 engelskspråkiga  åhörarna med storm 2013. Eleverna och praktiken talade tydligt.

Skolbesök som en del av studieresor
Vid alla dessa studieresor har vi inkluderat studiebesök, i Paris (OECD), Köpenhamn, Oslo och London. Här har vi således kombinerat nedslag i praktiken med program omkring nationell policy och strategi för digitalisering i skolan. Vi har därvid gjort skolbesök för att se utveckling i praktiken av skola med tillvaratagande av digitaliseringens möjligheter. Resorna har fört oss till skolor som Örestad gymnasium i Köpenhamn och Teglverket skole i Oslo med innovativa kursplaner, nya arbetsformer, digitala resurser, nya rumslösningar och inte minst ledarskap. Resorna har satt spår i DIU rapport 5, Dansk digital skolutveckling, med fokus på den danska strategin kring digitala läromedel, liksom i en riksdagshearing.
I London har vi under alla åren besökt ett antal skolor och distrikt. Vi har stegvis utvecklat samarbetet med Challenge partners, det kooperativa initiativ inlett under Blairre geringen kring kollegialt lärande mellan skolor som imponerande och långsiktigt lyft fler än 400 engelska skolor till nivån ”outstanding” i Ofsteds klassning (motsvarigheten till Skolinspektionen i Sverige). Och i samverkan har vi både mött praktiken i form av skolbesök och det samlade perspektivet på erfarenheterna med bland annat professor Sir George Berwick och professor Louise Stoll.

Lärdomar av skolbesök
Med denna DIU rapport vill vi fokusera främst på skolbesöken. Senast i januari 2019 besökte stiftelsen DIU sex olika skolor tillsammans med hundratalet deltagare i smågrupper. Vi gjorde besök på skolor med mycket olika socio-ekonomiska förutsättningar, med väl förberedda besök. Nu fördjupar vi reflektionen efter resan, med en kombination av speglingar från dessa skolbesök, samlade i denna DIU-rapport.

Skolbesök – mycket mer än bara lektionsbesök
Vad lär vi oss av dessa skolbesök? Intressant är att dessa speglingar ger andra dimensioner än lektionsobservationer. De innebär skolobservationer, speglingar av skolor, deras stil, stämning, struktur och ethos. Vi ställer i grunden en fråga om Vad är en skola, snarare än Vad är en lektion.

Lektionen och lektionsobservationer var tema för en konferens DIU arrangerade tillsammans med Successful Schools på Musikaliska Akademin våren 2018. Vi hade fokus på betydelsen av återkoppling till pedagoger, på lektionsbesök och ledarskap i klassrummet – allt det som understöder ett utvecklat lärande i klassrummet. Konferensen och per spektivet blev lyckat och mycket uppskattat.

I stiftelsen DIU diskuterade vi före senaste resan till London om vi skulle bygga de planerade skolbesöken runt Skolinspektionens observationsschema för lektioner, men valde att inte lägga fokus där. Och det visar sig tydligt när vi nu ser de reflektioner som vi formulerar efter Londonresan att de också rymmer ett annat perspektiv än lektionsobservationer. Det handlar om fokus på det som definierar skolan som helhet och det som formar denna.

Vi gör skolobservationer, med speglingar av skolor, deras stil, stämning, struktur och värdegrund. Med elever som guidar besökare, med anslag som lyfter fram elever med studieframgångar, med många elevarbeten exponerade på väggarna i hela skolan tillsammans med skolans motton.

Malin Söderbergs och Stig Roland Rasks texter ger både lokalfärg och intryck från årets skolbesök, och föder samtidigt ett antal funderingar. Om skolsamlingen och dess betydelse (religiös eller inte). Om tystnad, ordning och respekt mellan elever och elever och lärare.

Ledarskapets betydelse för att bygga en bra skola träder fram. Liksom de stora frågorna kring betydelsen av socio-ekonomisk bakgrund för skolresultaten. Det berör därmed frågor som debatteras kring ledarskap, kring skolsegregation och likvärdighet i Sverige. Många frågor som vi inte mer än antyder och inte kan fördjupa i denna rapport, ännu mindre ge svar på.

Besöket vid Lilian Baylis Technology School antyder dock att skolans socio-ekonomiska omvärld, dess upptagningsområde och tidigare historia inte ensamt bestämmer framtiden. Att en skola med långsiktigt arbete kan nå mycket längre än de socio-ekonomiska förutsättningarna tycks peka ut. En skola i ett område där studier vid Eton College eller Cambridge University aldrig varit en möjlighet tidigare nu har blivit det, så som visades när vi möter en svensk avgångselev vid skolan. Hon hade just fått besked om att hon antagits till Cambridge Universitys fysikerutbildning. Och vi möter henne igen i skolan. då hon tar extralektioner kring högre differential- och integralkakyl tillsammans med två andra elever.

Vi gör denna DIU rapport i syfte att bidra till diskussionen om skolenhetens betydelse. Jag återknyter gärna till Lennart Grosins långvariga forskning om skolenhetens betydelse liksom till Becker och Drewsen, Vad kan en skola vara, 2011. Vi återvänder till grundfrågorna och hoppas att rapporten ska ge inspiration och föda en fortsatt diskussion, kring Vad är en skola?

 

Peter Becker
ordförande stiftelsen DIU 

I en DIU-rapport “Vad är en skola? Reflektioner från skolbesök” fördjupar vi reflektionen efter årets skolutvecklingsrea till London, med en kombination av speglingar från dessa skolbesök, samt skolor i Sverige. Vi gör detta i syfte att bidra till diskussionen om skolenhetens betydelse. Vad ledarskapet betyder för att bygga en bra skola – där eleverna når framgång. Det berör därmed frågor som debatteras kring ledarskap, kring skolsegregation och likvärdighet i Sverige. Vi ställer i grunden en fråga: Vad är en skola?

Skriv kommentar


Framtidens lärande

Tillsammans skapar vi framtidens skola! – en arena och ett verktyg i kommunens utvecklingsarbete

Arrangörer

Koordinatorer

Arkiv

Skriv inlägg

 

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrev från DIU

Håll dig uppdaterad – prenumerera på DIUs nyhetsbrev! Vi bevakar frågor som rör skolutveckling och lärande med it.

Vi vänder oss till dig som är intresserade av frågor som rör digitalisering, innovation och utbildning. Nyhetsbrevet är gratis och utkommer varannan vecka under terminstid.

Namn


E-post
Lämna följande fält tomt


Jag samtycker till behandling av mina personuppgifter

Sätt din kommun på kartan

egen_dator_karta
DIUs karta över kommuner med satsningar på egen dator. Finns din kommun med? Läs mer

DIU

Följ reportage, debatt, mm i tidskriften DIU på webben

Senaste inläggen

Senaste kommentarer