Danska och svenska röster vid dansk hearing

Av Peter Becker
Ni har högre täthet av datorer och plattor än alla andra europeiska länder. Ni har bättre tillgång till internet och bandbredd på nätet. Varför drar Sverige inte nytta av detta försprång, till att vara främst med att utnyttja det digitala för lärandet i skola? 

Så sa Janus B Sörensen, vd på danska läromedelsförlaget Clio Online, vid riksdagshearingen om dansk digital skolutveckling, arrangerad av partier i utbildningsutskottettillsammans med stiftelsen DIU och partners med partier i utbildningsutskottet.

Jämfört med Danmark saknar Sverige enkel åtkomst, en enkel inloggning, till alla digitala lärresurser, påpekade Janus B Sörensen Inte som nu att man som lärare eller elev måste logga in till många olika system.

– Och svaret finns redan i Sverige, med skolfederation, sa Janus Sörensen. Men det behöver vässas. Det behöver vara obligatoriskt för kommunerna, inte frivilligt som nu. Och det behöver förstås vara aktuellt, uppdaterat, så att inte lärare måste ägna dyrbar tid till att uppdatera klasslistor.

1. Skolfederation
Skolfederation, är ett projekt lett av Internetstiftelsen i Sverige. Sundsvall är den första kommun som fullt ut anpassat sina system så att elever och lärare kan logga in via Skolfederation. Det betyder att man anpassat sina kommunala system så att eleverna ska klara sig med en enda inloggning.

– Jag instämmer i analysen att en enkel inloggning, så kallad single sign on, är nödvändig för att få fart på användandet av digitala lärresurser. Sundsvall anslöt till Skolfederation hösten 2013 i ett samarbetsprojekt med flera leverantörer och förlag, säger Lennart Henriksson, it-samordnare, Sundsvall.

–Vår erfarenhet är att resan är fullt möjlig att genomföra för en kommun, men inte helt enkel och smärtfri. Internetstiftelsen, .SE, har gjort ett utmärkt arbete vid framtagandet av Skolfederation och EduRoam, men det är en relativt krävande uppgift för kommuner att ansluta.

–Statligt stöd är välkommet – varför inte ta efter Danmarks lösning?   säger Lennart Henriksson.

– Sandvikens kommun har sedan flera år tillbaka en inloggning som är kopplad mot Skolfederationen. Vi har en lösning som innebär att vi har single-sign-on till våra resurser i kommunen, och externt, säger Marie Bergquist, administrativ chef, Kunskapsförvaltningen, Sandviken.

– Ingången i Skolfederation ger oss direkt ingång i vår lärplattform Edwise på samma sätt som det sker i Sundsvall. Däremot har vi ännu inte direkta lösningar mot andra leverantörer i skarpt läge idag. Vi har testat lösningen mot bland annat Learnify och sett att det har fungerat som det var tänkt. Det innebär också att om vi sluter ett avtal med någon annan tjänsteleverantör så är det ”bara” att koppla på tjänsten via Skolfederationen, säger Marie Bergquist.

Vad innebär det rent praktiskt för elever?
Lennart Henriksson Sundsvall berättar:

– Nu kan elever och pedagoger komma åt sina digitala läromedel över webben med en inloggning med vilket internetanslutet digitalt lärverktyg som helst. All hantering av olika lösenord har försvunnit. Pedagogernas arbetsbörda har minskat liksom frustrationen hos användarna och tiden kan ägnas åt lärande i stället för hantering av lösenord och böcker.

– En spinoff-effekt är att elever med annat modersmål och brister i svenskkunskaperna kan använda Google translate för direktöversättning av svenska texten. Det tror jag mycket på framöver även om inte översättningen är perfekt alla gånger, säger Lennart Henriksson.

Fortsatt utvecklingsarbete
– I Sverige har vi kommit en bra bit på väg i att förverkliga en enkel inloggning genom Skolfederation, säger Staffan Hagnell, forskningschef på Internetstiftelsen, som lagt mycket arbete på skolfederation.

– Vi har kommit långt tack vare det goda samarbete som har bedrivits inom skolsektorn sedan dec 2011 och kan nu se en god tillströmning av medlemmar till Skolfederation. Innan sommaren kommer vi att ha över 100 medlemmar, skolhuvudmän och tjänsteleverantörer. 

–Trots framgången med Skolfederation återstår mycket arbete för en framgångsrik digitalisering av skolan. Vi ser att många skolhuvudmän behöver få bättre struktur på sin registerhantering, sina skolportaler, e-legitimationslösningar, livscykelhantering av elevutrustning och avtalen med sina leverantörer, säger Staffan Hagnell.

– Att förenkla olika slags sök- och inloggningssystem är en viktig del av det som behöver göras i Sverige, och där kommer Skolfederationen in. Idag är det inte fler än 64 skolhuvudmän som är medlemmar och de har kommit olika långt i sitt anslutningsarbete. Skolfederationenen är inte färdigutvecklad, den måste också kompletteras med standarder för till exempel gruppptillhörighet och schema för informationsutbyte mellan interna system, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd, Skolverket.

Därutöver är den stora utmaningen som digitaliseringen av lärprocessen innebär och som kommer att kräva fortbildning av lärare och en genomgripande utveckling av pedagogiken.

2. Nya arbetssätt
– Mina personliga reflektioner är att införanden som görs behöver vara ännu mer med pedagogisk grund med tydliga uppsatta mål. Man måste skapa sig en tydlig bild varför man vill införa IT i skolan och vad man vill uppnå, säger Joel Tostar, it-chef i Sundsvall

– Den stora utmaningen är att ändra sätt att jobba inte att införa tekniken som sådan. I samband med införandet så bör större delarna av resurserna i projekten läggas på omställning i arbetssätt inte på tekniken.

– Vi behöver jobba vidare med att utveckla och förändra arbetssätt genom utbildning, kunskapsdelning, inspiration, förnyelse med mera. Och stödja ovanstående med användarvänliga system anpassade för verksamheten – flexibla internetbaserade lösningar, säger Lars Svantesson, it-chef i Botkyrka.

– Viktigt är också att rektorer och lärare får möjlighet att utveckla sin kompetens när det gäller att utnyttja digitaliseringens möjligheter i verksamheten och för det krävs till exempel ett mer omfattande kollegialt utbyte, enklare delning av resurser och förbättrad tillgång till bra digitalt innehåll, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd, Skolverket. 

3. Nationell strategi
– Vi upplever att det i Sverige har saknats en gemensam initiativtagare, staten eller annan,till en federationslösning och digitalisering av skolan. Vi tror det vore mycket bra med en tydlig kravställning på Skolfederation och hjälp till svenska skolor att hitta en bra väg framåt för den svenska skolan, säger Staffan Hagnell.

Anders Almgren, 1:e vice ordförande i Lärarnas Riksförbund pekar på att det saknas likvärdig infrastruktur i Sverige.

– Om vi med en inloggning över hela landet kom åt allt skolan behöver i ett väl fungerande system, skulle detta bidra till att öka likvärdigheten på ett mycket positivt sätt. Det är dessvärre inte så att detta löser alla problem. Janus B Sörensen har dessvärre fel på en punkt: Likvärdigheten när det gäller tillgång till datorer och väl fungerande nätverk är fortfarande ett bekymmer i Sverige. Men det vore ju fantastiskt om det kommunala självstyret inte tilläts bromsa något som man klarat i Danmark. 

– Janus har rätt i att ett ökat statligt ansvarstagande ger Sverige goda möjligheter att bli ledande inom på IT i skolan, säger Anders Almgren.

Och Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skoledarförbund, betonar att nu är det dags för regeringbeslut

– Nu måste regeringen skyndsamt ta tag i frågan och utforma en nationell strategi för digitaliseringen av förskolan och skolan i Sverige. Vi behöver inte uppfinna hjulet själva utan det finns goda förebilder i den danska strategin och i strategidokument från Nationellt forum för digitaliseringen i skolan.

Text: Peter Becker
Illustration: Istockphoto