Digitala prov och tester var en av frågorna på Framtidens Lärande 2016 som belystes i flera programpunkter under konferensen. Flera intressenter kom till tals; där fanns branschen, prov-institutioner, lärar- och skolledarfacken, utbildningspolitiker och inte minst praktiker från högskolor och kommuner som delade sina erfarenheter och kommenterade det som lyftes fram.

Inte minst stod den norska erfarenheten i centrum, eftersom Norge har en mångårig erfarenhet av digitaliserade nationella prov. Den generella slutsats som många drog efter att ha tagit del av den kunskap som delades, var att Sverige måste påskynda sina försöksverksamheter, så att en nationell erfarenhetsgenerering drar igång. Frågan är komplex och har många aspekter att ta hänsyn till, så det är viktigt att strategiskt och långsiktigt bygga en egen kunskap i frågan.

– Det finns säkert mycket att lära av Norge och andra länder som har mer erfarenhet än vi av digitala prov. Samtidigt måste man minnas att olika länder har olika syften med sina prov och att förutsättningarna därmed är olika. Det är viktigt att vi kommer igång med en egen försöksverksamhet så att vi kan få egna erfarenheter att bygga vidare på, säger Ulrika Carlsson, talesperson i skolfrågor för Centerpartiet. 

Nu utmanas 1800-talet 
Skolans prov och tester har i princip sett likadana ut sedan folkskolan blev obligatorisk för drygt 150 år sedan. Hela 1900-talet passerade utan att någonting förändrades i det avseendet, vilket kan ses som anmärkningsvärt, eftersom nästan allting annat utvecklades och omdanades under detta sekel. Därför är det faktiskt 1800-talet som utmanas av tankarna på en digitalisering av provsystemen. Men hur ser motiven ut? Vad finns det för poänger med att proven ska digitaliseras?

– Frågan är väl snarast ”varför inte”, menar Per Klasson, verksamhetsutvecklare på utbildningsförvaltningen i Växjö. 

– Vi har haft digitala verktyg i skolan i många år. För många elever är det nationella provet första gången på länge, som de ska skriva en längre text med papper och penna. Det gör inte elevens kunskaper rättvisa att låta dem använda verktyg de inte är vana vid. Det är även positivt om man ser det från lärarens perspektiv. Eleverna kan producera bättre texter, då det är enklare att redigera digitalt, men framförallt blir det enklare att läsa elevernas texter, säger Per Klasson.

Svårast för matematiken
En digitalisering av våra provsystem innebär olika utmaningar för olika skolämnen. Vid vissa kunskapskontroller kan man se hur snabba vinster kan plockas ut, till exempel genom att proven kan konstrueras så att de rättas automatiskt. När det gäller längre skrivna texter får vi kanske vänta några år på den självrättande tekniken, men det är ändå inom matematik och naturorienterande ämnen som utmaningarna är störst.

– Trots att dagens samhälle i mångt och mycket är digitaliserad, är just matematiken inte det i så stor utsträckning, vilket till viss del har att göra med att det inte är så självklart att göra en matematisk lösning i datorn, säger Anna Lind Pantzare, projektledare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, som sedan många år har arbetat med de nationella proven i matematik för gymnasiet. 

– Det är inte alltid så enkelt att kombinera text, formler och bilder i den typ av flöde som en lösning innebär, konstaterar Anna Lind Pantzare. 

Det innebär att argumentet att provsituationen ska likna studiesituationen inte helt och fullt gäller matematiken. I varje fall inte ännu. Men där ligger naturligtvis även en lockande utmaning. Digitala prov skulle kunna innebära en intressant stimulans.

– Det är viktigt att verkligen ta tillfället i akt och fundera på de möjligheter som det digitala mediet erbjuder och på hur matematiken skulle kunna utvecklas, säger Anna Lind Pantzare. 

Frågan om digitala prov är mångfacetterad och har många aspekter som behöver samordnas, som till exempel tekniska, juridiska, pedagogiska och säkerhetsmässiga, men den kräver också att vår kunskap förbättras och utvecklas.

En fråga med många aspekter
– Kompetensen om digitala prov och tester, samt insikten om möjligheterna med digitala frågetyper måste ingå i lärarutbildningen. Lärarutbildare, lärarstudenter och deras handledare ute på skolorna måste ha kunskaper om digitala prov och digitala frågetyper, menar Mats Brenner, ikt-pedagog vid Högskolan i Gävle. 

Kunskap kräver fortbildning och fortbildning kostar pengar. Det är en aspekt som naturligtvis inte får glömmas bort.

– Det är bra att vi har en nationell plan för digitalisering, men den kräver också finansiering, konstaterar Matz Nilsson, ordförande i Sveriges skolledarförbund. 

– Vi är positiva till en digitalisering av de nationella proven, men den processen måste påskyndas. Det handlar om att få ett mer rättssäkert system för eleverna och att minska lärarnas arbetsbelastning. Det går för långsamt. Vi kan inte vänta till 2022 som anges i den föreslagna tidsplanen, säger Matz Nilsson. 

Text: Stig Roland Rask

Foto: Några av de medverkande i samtalet kring digitala prov var Ulrika Karlsson, riksdagsledamot Centerpartiet, Per Klasson, utvecklingsledare i Växjö, Anna Lind Pantzare, projektledare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet samt Mats Brenner, ikt-pedagog, högskolan i Gävle. Foto: Filip Hanning och Johanna Wallén, Mediagymnasiet i Nacka samt Bo Helmersson.