Ett nytt begrepp har hörts vid åtskilliga av årets besök hos kandidater till utmärkelsen Guldtrappan. Det handlar alltså om kommuner/skolhuvudmän i framkant vad gäller digital skolutveckling. En av de huvudmän där vi möter detta begrepp är Stockholms stad.
– Vi gjorde ett rejält omtag, vad gäller digitaliseringen i gymnasieskolorna. Vi frågade oss, hade vi gjort rätt satsningar tidigare? Vi såg över tidigare ansatser, lärde oss av misstagen och tänkte om, säger Ann Hellenius, tidigare it-chef vid skolförvaltningen, nu it-direktör i staden.
I samband med omtaget har en en-till-en-satsning genomförts vid stadens gymnasieskolor. Ett nätverk med inspirationslärare har skapats, med lärare som är drivande i den digitala utvecklingen på sin skola. En central del i satsningen har varit arbetet med kommunens eget självskattningsverktyg ute på skolorna. Självskattningen följs upp med återkoppling och coachning från förvaltningen. Man kunde konstatera att nivån hade stigit, från ett år till nästa.
– Resultatet är egentligen inte det intressanta utan själva processen, menar Lena Gällhagen, som arbetar med självskattningsverktyget i gymnasieskolan. Processen innebär att man bygger relationer, återkopplar och coachar lärarna. Arbetet förankras med skolledningar och med gymnasiecheferna på central nivå. Självskattningen blir ett nav för digitalt förändringsarbete
”Omtaget” har inneburit en insikt om behovet av ett systematiskt arbete med att förbättra skolans arbete, med lokal självskattning och utvärdering och med coaching och stöd från förvaltningen.
Redan Falkenberg
Faktiskt mötte vi i Guldtrappans beredningsgrupp begreppet redan förra året. Det var då vi besökte Falkenberg, en av de fem finalisterna till Guldtrappan 2015. Som pionjär, en av de första kommunerna med en-till-en-satsningar i landet, gjorde man en djärv satsning på en-till-en i två skolor med start 2007. Efter de första åren såg man en försämring av elevernas skolresultat. Det ledde till ifrågasättande av satsningen och artiklar i pressen. Politiken, dvs nämnden, och Arja Holmstedt-Svensson med sin förvaltning valde att gå vidare, men med eftertanke. Man ”tänkte vidare”, fortsatte och åstadkom successivt förbättringar av resultaten. (Arja belyser detta i sin nya bok, Att leda i förändring, Gleerups, som just utkommit.)
Nu möter vi detta med ”omtag” upprepade gånger vid besök hos årets kandidatkommuner för Guldtrappan. Analys av tidiga erfarenheter visar att justeringar behöver göras. Omtag handlar om lärande. Det är en styrka och det är ett uttryck för mognad. Det är inte för att man gör allt rätt från början som man lyckas, utan genom förmågan att lära av erfarenheten och göra bättre.
PS. Därför är det ett nöje att kunna avslöja att Arja Holmstedt-Svensson kommer att vara en central person när Guldtrappans presenteras på Framtidens lärande 2016 i höst.
Peter Becker