Med Guldtrappans beredningsgrupp besökte jag Linköping i vår spaning efter huvudmän/kommuner med goda erfarenheter av digital skolutveckling. Vi mötte massor av elever, lärare och ledare. Ett gäng från Adjunkten, mottagningsenhet för nyanlända elever. Foto Carina Näslundh
Här ett exempel på utprövade modeller för det kollegiala utbytet, som verktyg för långsiktigt kvalitetsarbete.

Hur kan vi systematiskt utveckla kollegialt lärande på kommunnivå? Linköping har skapat sin egen form med regelbundna ”insynsbesök” på skolorna. Med kollegor från andra skolor och någon från förvaltningen, ägnar man i mindre team en dag åt intervjuer (även av elever), lektionsbesök och samtal. Dagen efter är det återkoppling med fokus på att utveckla styrkor men även att peka ut frågetecken. Efter fler år har formen satt sig och efterfrågan är stor för att få besök.

– Det är kö för att få ett besök, sa skolområdeschef Patrik Landström. Det handlar om att få med alla på tåget, betonar han.

Ett annat stöd till skolorna är den statistik som förvaltningen tar fram. Den ger rektorerna en överblickbar färgkodad bild av elevernas utveckling. Man kan följa hela grupper och enstaka elever och planera insatser som behöver göras.

– Vi lär oss både av London University, Institute of Education, och den kanadensiska provinsen Ontario med Michael Fullan, med vilka vi haft utbyte i flera år, berättar Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef. Meritvärdena i Linköping har ökat sju år i rad.

Guldtrappans jury tar med sig erfarenheterna i det fortsatta arbetet – på vår väg möter vi mycket värt att sprida. Möt årets kandidatkommuner och många andra på Framtidens lärande, 11-12 oktober, i Stockholm.

Peter Becker