Vad händer om vi tar steget fullt ut, om vi använder de moderna digitala verktygen och nya arbetsformer i genomtänkt men nydanande användning i våra skolor? I samband med Framtidens lärande möttes några av Nordens främsta gymnasieskolor i Stockholm för att diskutera och visa upp sina vägar mot framtiden. Det var skolledare och lärare, men framförallt elever som visade upp sina sätt att arbeta och debattera framgångsvägar, med genomtänkt pedagogik och väl använda digitala verktyg.

– Framtidens lärande är något vi uppfinner varje dag tillsammans i skolan. Det är därför vi behöver träffas för att samtala om det, säger Peter Becker, ordförande i Stiftelsen DIU och initiativtagare till konferensen Framtidens Lärande samt mötet för de nordiska gymnasieskolorna:

Från Norge, Danmark, Finland och Sverige kom de för att dela erfarenheter med varandra om hur it används på deras gymnasieskola. De är elever och skolledare från sex nordiska gymnasieskolor i framkant. Samtal pågår – och språkblandningen gör kanske att även lyssnandet skärps.

”Dristige hjerner i samspill” ett citat från den norska författaren Nordahl Grieg som också fått ge namn till den nybyggda gymnasieskolan i Bergen, är den vision som skolan vilar på.

– Ingen kan tänka ut hur det blir ens tio år framåt i tiden, betonar Nordahl Grieg videregåendes rektor Lin Marie Holvik. 

Men att de globala frågorna kommer att vara en viktig uppgift att ta sig an – inte minst orättvisorna – det är hon övertygad om. Och att modern teknologi kommer att vara nyckeln. För detta behöver man samarbeta därför vilar Nordahl Grieg videregående på den sociokulturella lärandeteorin att människor lär i ett socialt samspel med varandra. Dessutom vill man arbeta forskningsbaserat och entreprenöriellt.

Det är för att tala om sina visioner och strategier skolledarna möts. De får en stund var att presentera sin skolas strategi och därefter ges möjlighet att ställa frågor och diskutera det man hört. 

Ibland behöver något ord översättas, som det danska anfaegtelse, som närmast har med tro och tvivel att göra och som varit högst inblandat när Århus statsgymnasium planerat för sin it-strategi.

– Vi vill undvika den religiösa tron på it och istället ha en realpolitisk agenda, säger Kaare Petersen, it-ansvarig på skolan. Inget gymnasium som vill vara trovärdigt kan idag stå utanför digitaliseringen, menar han.

Den strategiska reflektionen har varit viktig i processen med att ta fram en strategi på Århus statsgymnasium. Man har till och med ställt sig frågan om varför man ska ha it när man landat i de tre stegen:

1. att köpa in ”grejen”,

2. att utveckla ”digitaliseringen” 

3. att flytta in i ”molnet”, det vill säga digitaliseringen ska resultera i ökade möjligheter till samarbete. 

– Eleverna är inte per automatik digitalt infödda, menar Kaare Petersen, i varje fall inte i den grad som behövs för att lärande ska kunna ske. Alla har vi våra ”comfort zones” och vi behöver hjälp för att bryta oss ur dem.

En sak man diskuterar mycket är om det blir någon skillnad på läsutvecklingen av att läsa på papper eller på datorn. För på Århus statsgymnasium ingår tre klasser i ett projekt med papperslösa klasser. De läroböcker eleverna använder är e-böcker och i-böcker där i:et betyder att interaktiviteten är mer utbyggd.

Samtalet bland skolledarna uppehåller sig en stund kring frågan om den papperslösa skolan. Det finns tester, framhåller någon, som visar att skillnaden mellan att läsa långa texter på dator jämfört med på papper, är liten. Men om det helt papperslösa är något att sträva efter blir en fundering att reflektera vidare över. 

– Kanske handlar det om en generationsfråga, funderar Stig Roland Rask, processledare för det nordiska skolledarmötet. Det kanske är så att min generation aldrig tar steget fullt in i den digitala världen.

Stöd för samarbete
Samtalet när eleverna gör sina presentationer om hur it används i deras skolor landar i igenkänning. Mycket är likt i de nordiska gymnasieskolorna. Strävan efter att digitaliseringen ska stödja samarbete, öppenhet är ett ledord. Google docs används på flera av skolorna för att dela och samarbeta. Och Popplet, ett program användbart för att digitalt dela idéer ger många möjligheter visar de danska eleverna.

– Så användbart vid brainstormning! inflikar Kevin Shakir, elev från Spyken i Lund. 

På Nordahl Grieg videregående har eleverna skapat en Facebookgrupp i matematik där de hjälper varandra. De visade också exempel på hur de använder Facebook för mer kreativa uppgifter som problemlösning. Att det på en del svenska skolor inte är tillåtet att använda Facebook, föranledde ett samtal om Google och sociala medier och deras policy. 

– Är det så att de samlar information om användarna för att kunna rikta reklamen? undrade Andreas Skog, processledare för de nordiska ungdomarnas samtal. Något bestämt svar gavs inte men frågan behöver säkert vändas och vridas på ytterligare några varv.

Distansundervisning i Finland
Eleverna Ida Nyberg och Cassandra Sandström från Petalax, en gymnasieskola på den finska landsbygden i Malax kommun strax söder om Vasa, visade det digitala stöd de har för sin utbildning. När de slutligen berättade om sina möjligheter att via distansstudier följa kurser på andra gymnasier utbrister Viktor Rosén, elev på YBC i Nacka:

– Den här möjligheten skulle vi också vilja fanns i Sverige.

Carl Löfberg också han från YBC, fyller på:

– Det känns verkligen som om den finska skolan jobbar med elevernas bästa för ögonen.

Konkurrensen mellan skolorna och skolpengen, anser eleverna från YBC, är två skäl till varför denna typ av samarbete mellan gymnasier är krångligare i Sverige än i Finland. För att öka förutsättningarna för mer samarbete behöver reglerna ses över. För det behövs mer samarbete inte mindre mellan skolor menar eleverna. 

Lars Varstala, rektor Petalax lyfter fram, när skolledarna samtalar om samma fråga, ett annat viktigt skäl till varför han ser distansundervisningen som så viktig:

– Våra elever i en liten gymnasieskola på landet får inte bli någon slags begåvningsreserv. De måste ges de bästa tänkbara chanser till utbildning, betonar han. 

Våga misslyckas – del av framgången
I presentation efter presentation från dessa framgångsrika gymnasieskolor är det ett ord som far genom luften under dagen. Skolledarna och eleverna lyfter fram detta som en viktig del av den anda som de vill ska prägla sin skola. Att våga misslyckas. 

Längst går kanske Nordahl Grieg videregående där ett uttalande av Thomas Edison gett inspiration. De tillsynes 200 misslyckade försöken innan han till slut löste uppgiften såg han inte som egentliga misslyckanden utan att han nu visste 200 sätt hur man inte uppfinner en glödlampa.

På Ørestads gymnasium har man en ”fejlkultur” som innebär en uppmuntran till att våga misslyckas en gång – men inte en andra. Johan Lundström tf rektor på YBC som tillsammans med läraren och utvecklingsledaren Sara Hedlund såg vikten av att våga misslyckas som en del av den entreprenöriella anda som blivit skolans signum.

– En av de viktigaste delarna på YBC är att eleverna ska vara i ”skarpa lägen”, framhåller Johan Lundström. Det handlar om verkliga samarbeten såväl med näringsliv som med konstnärer och organisationer.

Gemenskap
I YBC:s undersökande av vad en skola kan vara vill man att eleverna ska ha med sig verktyg för att skapa sin egen framtid. 

– Vi vill gärna att framtidens entreprenörer, de som skapar framtidens Spotify och World of Warcraft, har gått på YBC, säger Johan Lundström.

Lite oväntat finner man ordet ”gemenskap” överst i den nyprocessade strategin för vad en skola kan vara. 

– YBC är fylld av mycket glasväggar och tanken att du ska bli sedd som elev och bekräftad underlättas av just detta faktum, menar Sara Hedlund. Transparens och öppenhet är viktiga nyckelord.

Alice Flemming är ganska ny elev på YBC där hon går IB-programmet. Hon bekräftar att stämningen mellan elever och lärare är lite annorlunda jämfört med tidigare skolor hon gått på:

– Du ses som en resurs och lärarna pratar till dig som till en individ. Tillit, är det ord jag skulle vilja använda, framhåller hon. Och Amanda Forsman Sundell fyller på:

– Du blir sedd men inte övervakad!

På YBC talar man om misslyckanden genom att använda ett citat: ”If you are afraid to fail, you are afraid to be yourself.” 

– Det är inte alltid lätt att kommunicera till föräldrar – som gärna önskar mer läroböcker och mer traditionell skola – vad utveckling är, framhåller Johan Lundström. På YBC har man också upptäckt att man själva behöver vara ute mer och titta på vad som sker på andra skolor. Mötet med de nordiska skolledarna under dagen på Framtidens lärande har bekräftat den insikten.

En sak är dessa nordiska skolledare, verksamma på sex gymnasieskolor i framkant när det gäller digitaliseringen ense om. Entreprenöriellt lärande är inte tekniken utan är ett sätt att arbeta – där teknik och att våga prova  – också om man riskerar att misslyckas – är viktiga ingredienser.

Forskningsfokus på Norden
Under onsdagseftermiddagen mötte elever och lärare forskare och andra intresserade med fokus på det nordiska perspektivet. Øystein Johannessen, moderator för mötet och konsult i it-frågor, visade ur nyligen publicerade studier  att Norge och Danmark ligger i topp när det gäller tillgänglighet och användning av it. Morten Søby från norska Senter for IKT i utdanningen gav uttryck för att en förklaring till detta kunde vara att i dessa två länder har digitaliseringen setts som en nationell angelägenhet och getts ett kontinuerlig statligt stöd. Sverige och Finland återfinns längre bak i statistiken. Däremot, återtog Øystein, så hamnar Norge i botten när det kommer till frågan om vad eleverna tänker om effekterna av IKT i undervisningen.

Åke Grönlund, professor i informatik vid högskolan i Örebro och ansvarig för forskningsprojektet Unosuno, menade efter att ha lyssnat på presentationer av Nordahl Grieg videregående och Århus statsgymnasium att man där lyckats skapa ett kreativt utvecklingsklimat. 

– Den stämningen upplever man direkt när man kommer in i en skola, betonar han. Det är den som gör att man vill komma tillbaka och möta sina vänner från skoltiden.

Text: Monica Esborn
Foto:Bo Helmerssona