Elever på estetiska programmet på anrika Katedralskolan i Skara dansar, spelar teater och musicerar sig till kunskaper. Under Framtidens Lärande uppmärksammades skolans arbetsformer och eleverna medverkade både med scenshow och i paneldebatt.

– Jag har undervisat estetelever under många år och funderat på hur deras kompetens som sångare, dansare, skådespelare kan vara en tillgång för lärandet, säger Ylva Pettersson, lärare och Guldäpplefinalist.

På Framtidens lärande berättade eleverna Alma Ahlkvist och Theodor Naess om hur estetiska arbetsformer, media och fackämnen kan integreras. Exemplet de gav var arbetsområdet med temat ”Sverige efter 1945”. Det inleddes med att man ur en artikelserie i Aftonbladet med samma namn sjöng, spelade och dansade sig igenom de musikaliska hitlistor man fann där. Ämnena som var inblandade i projektet var historia, där Ylva Pettersson ansvarade, och kulturhistoria, där kollegan Richard Pettersson var involverad.

Eleverna tog med sig instrument till lektionerna och så fick ”Jailhouse rock”, musik från proggen och de andra årtiondena utgöra avstamp för att i ett andra steg leda till diskussioner om nya idéer som växte fram. Varför kommer proggen? Vilken förändring av kvinnosyn sker? Hur ser man på boende och hygien? Varför byggs det dagis? 

Diskussion i digitalt forum
– I diskussionerna som ingick i arbetet behövde eleverna vara oberoende av det fysiska rummet eftersom de tillhörde olika klasser, berättar Ylva Pettersson. 

Man valde gratisplattformen Wikispaces som uppmuntrar till att dela med sig av material och publicera med creative commons-licenser som innebär  att materialet får användas och bearbetas vidare av andra. 

– Vi har valt plattformen för att vi stöder principen att dela med sig. Vi har dock valt att inte dela projektgrupperna där eleverna diskuterar sitt eget arbete. De är slutna. 

Vad är fördelen med att diskussionen förs digitalt?

– Dels har historieämnet mycket innehåll och lite tid, framhåller Ylva Pettersson, men framförallt ger det mig som lärare möjlighet att individualisera undervisningen. 

Arbetet pågick under fem veckor och mynnade ut i ett uppdrag. I grupper skulle eleverna välja en byggnad i Skara, tillkommen efter 1945, och presentera den. Den grupp som fanns med på Framtidens Lärande hade valt en förskola från sextiotalet.

Film, analys och kreativitet
– Flera deltagare på konferensen var imponerade över de analyser eleverna fick in i den tre minuter korta film de valt som presentationsform, beskriver Ylva Pettersson. 

En förklaring, menar hon, finns i att eleverna fått använda sig av sina kunskaper i de estetiska ämnen som de brinner för.

– Deras engagemang ökar när man tar vara på deras förmåga, menar Ylva Pettersson. Jag ser också att eleverna når ett steg längre när det gäller kvalitén i kunskaperna.

Hennes långa erfarenhet av arbetssätt liknande detta, historiematerial som ska utmynna i en sång, en dans, ett teaterstycke, har gett henne en övertygelse:

– Jag ser att de elever som är vana att arbeta kreativt – vilket esteteleverna är – har en betydligt bättre förståelse av svårlästa källtexter, betonar Ylva Pettersson. Detta arbetssätt utmanar både de med höga ambitioner och de som kämpar.

En fördom hon möter är att estetiska ämnen mest har med trivsel att göra och inte så mycket bidrar till akademiska kvalitéer och analysförmåga, något hon avvisar.

– Att vara skapande, vilket man är i en kreativ lärprocess, är naturligtvis roligt, framhåller Ylva Pettersson – men det är också största allvar! Förmodligen skulle elever som inte går ett estetprogram behöva det än mer. Tänk att kunna ta tillvara på en fotointresserad elevs intresse – även om denne går ett naturvetenskapligt program.

Och som hennes elev Alma Aronsson planerat att säga till Tomas Tobé (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott om hon fått möjligheten under Framtidens Lärande, där han deltog:

– Jag är stolt över min musik och det jag skapar – och en dag är det mig ni kommer vilja anställa!

Text: Monica Esborn
Foto: Bo Helmersson