De digitala läromedlen är på frammarsch och förlagsrepresentanterna är i ständig dialog med lärare och elever för att ta fram så bra material som möjligt. Det handlar definitivt inte längre om ”bok på burk”. Malin Söderberg, lärare i Umeå, menar att det finns ett starkt intresse hos förlagen att utveckla sina produkter så att de ska svara mot skolledares, lärares och elevers önskemål i så hög grad som möjligt. 

Med hjälp av de digitala läromedlen kan eleven till exempel välja hur många gånger hen vill arbeta med en uppgift. Eleverna kan lyssna till inlästa texter eller ha möjlighet att välja större typsnitt. De elever som lär sig bättre genom att få ta del av visualiserat material, filmade laborationer, eller grafiska översikter kan göra det i sin egen takt. Läraren kan göra markeringar, skapa länkar, dela och skräddarsy material åt enskilda elever eller grupper vid behov.

Konferensen Framtidens lärande presenterade några aktörer på marknaden för digitala läromedel. Jag hade fått förmånen att vara värd under några inspirationsmöten där förlagen får berätta om sina produkter. Här kommer ett axplock:

• Nyanlända elever behöver få studiestöd i sitt eget modersmål för att lättare kunna tillägna sig kunskaperna. Saima Glogic presenterar studiestöd på modersmålet via Inläsningstjänst, som finns till många läromedel, och lyfter fram att det handlar om att ha fokus på helheten. Ord och begrepp förklaras i sitt sammanhang. De centrala tankegångarna i ämnet blir tydliga.

• NE, Nationalencyklopedin, erbjuder möjligheten att ta del av deras uppslagsverk, temapaket, ordböcker, aktuella artiklar på olika språk samt tjänster som BBC:s filmarkiv, UR:s material, Världens länder med mera, helt integrerat i NE:s digitala läromedel. Eleven kan göra markeringar, lyssna på texter, skapa anteckningar, följa länkar, träna på uppgifter (som är självrättande) och välja lättare eller svårare text.

• Studentlitteratur visar läromedel som kan underlätta lärarens vardag med hjälp av många interaktiva möjligheter, läraren kan till exempel skapa genomgångar med hjälp av visuella verktyg. Det finns dessutom stor möjlighet att individanpassa uppgifterna.

• Gleerups har kommit långt i den adaptiva processen – att anpassa uppgifter utifrån elevens förmåga. Om eleven har svårt med en viss typ av uppgifter får hen sedan automatiskt mer hjälp och fler övningar inom det området. Läraren kan följa elevens lärande och utforma individuella uppgifter.

• Natur och Kultur visar programmeringsverktyget Codemonkey där eleverna får möjlighet att utveckla kunskaper i problemlösning, källkritik, planering och matematiskt tänkande.

• Bravolesson från Successful schools säljer en tjänst där det didaktiska ledarskapet är centralt. Skolledare kan tillsammans med sina lärare utvärdera lektioner med hjälp av film, utvärderingsmallar och en tydlig struktur. Lektionsobservationer med tydlig framåtsyftande feedback.

Att välja läromedel
Det svåra är att välja läromedel. Förlagen önskar så klart att skolor eller skolhuvudmän köper en helhetslösning. Jag arbetar på Linneaskolan, i Röbäck söder om Umeå och vi är mitt i denna process. Det är tänkt att vi ska välja vårt digitala läromedel innan höstterminen startar.

Läromedel och digitalisering är dock komplext. Lärare ställer höga krav. Elever är ännu mer kräsna. Vi vill helst inte välja bara en lösning. Vi vill ”plocka russinen ur kakan” från flera olika läromedelsförlag samt från andra digitala lärresurser och bygga upp en helhet som passar för den aktuella elevgruppen. Vi är ju vana att skapa listor i sociala medier och på tjänster som Spotify.

Jag tror att det är viktigt att läromedelföretagen inom en snar framtid siktar på att arbeta i öppna API:er som går att inkludera i till exempel Google Classroom.

”Det riktigt fina med ett API är att det är som en byggkloss. Man kan sätta ihop det med en eller flera andra byggklossar – och så har man byggt något nytt efter eget huvud.” skriver Magnus Nilsson, Portabla Media.

Det måste vara flexibelt och anpassningsbart. Förlagen borde undersöka hur till exempel Khan Academy samt metoden Flipped Classroom är uppbyggda – idéer som dessa har en enorm potential i att utnyttja både elevernas och lärarnas tid mycket effektivare.

Diskussion på Facebook

För ett tag sedan initierade Jan Bidner, gamificationexpert och projektledare på Sogeti, Umeå en intressant tråd om digitala läromedel på Facebook. Jag har fått tillåtelse att dela några intressanta och tänkvärda kommentarer från den tråden:

Anna Gunnarsson, pedagog på Navet, ett science center i Borås, ställer följande frågor:

”Hur kan vi medverka till att tiden i skolan används väl? Hur främjar materialet samarbete i lärandet? Hur kommer vi ifrån traditionen av att det mesta delas in i traditionella (korta) lektionspass? Hur kan vi medverka till att skolan blir en lärarbetsplats – inte en plats där man lär sig sitta still (låter hemskt men är tyvärr fortfarande en realitet på många ställen) eller bli matad med information. 

Hur kan läromedel medverka till att de goda mötena där vi ser varandra och lär tillsammans i goda relationer blir verklighet? Hur får vi lärportaler att likna de kanaler som barn och ungdomar faktiskt lär sig något av i dag?”

Björn Lidenmark, digital strategist på Realsprint sammanfattar diskussionen om digitala läromedel så här:

”Modernt lärande bör vara baserat på kunskapen och färdigheterna i att söka och lyssna sig till information samt att källkritiskt hantera den för att skapa sin egen sanna bild av en situation. Läromedel i tidiga år är gratis och finns överallt. 

Motivationsfaktorn är nyfikenhet och möjligheten att dela med sig av det man kan till andra samt att hitta nya perspektiv utifrån den kunskap man samlar på sig. En lärare är katalysatorn och vägvisaren i detta för att eleverna ska få rätt bas. Elevernas egen initiativförmåga är det som gör det unikt och roligt.

Om läromedelsföretagen skapar förutsättningar för detta istället för att dokumentera det som redan är dokumenterat så har de framtiden säkrad och med det också möjligheten att skapa nya affärsmodeller. 

Framtidens skola baseras inte på faktainlärning utan på kreativt användande av den fakta som redan finns bland oss. Dock, ju äldre man blir desto mer komplex blir den kunskap man ska ta till sig och med det ökar också behoven av litteratur och faktabaserad information. Med målsättning i forskning som knyter samman säcken och återkopplar till innovation och djup insikt i det man lärt sig från grunden.”

Det finns alltså mycket klokskap i det här landet. Det gäller bara att komma fram till vilket som är nästa steg för Skolsverige. De digitala läromedlen kan revolutionera lärandet – men lärarens roll blir inte mindre viktig för det. Snarare det motsatta. Läraren är viktigare än någonsin! Peter Becker, ordförande i stiftelsen DIU, menar att ”Skolan ska vara en mötesplats där verkligheten blir förståelig.” I sammanhang som dessa är det vanligt med ett citat ur Lgr 11:

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Jag väntar med spänd förväntan på kloka lösningar och ska göra mitt bästa för att vi fattar vettiga beslut på min skola inför hösten och inför framtiden!

Text: Malin Söderberg, lärare Linneaskolan, Umeå, styrelseledamot föreningen DIU