Guldtrappans jury på besök hos Stockholms stads gymnasieskolor möter en organisation som har skapat strukturer för och bedriver ett systematiskt förändringsarbete som börjat ge tydliga resultat.
Liksom andra nominerade till Guldtrappan presenterar de sina lärdomar och modeller på Framtidens lärande 23-24 maj i Stockholm.
För fyra år sedan, år 2013, kom beslut om en-till-en för samtliga Stockholms gymnasieskolor. Knappt ett år senare var datorerna på plats på alla skolor och samtidigt drog ett nytt projekt igång kring hur Stockholm stad skulle arbeta för att satsningen skulle ge positiva resultat.
Bakom sig har staden viktiga lärdomar från tidigare. Stockholms gymnasieskolor kunde dra lärdom av tidigare centrala infrastruktursatsningar i staden, såsom den sk GS-IT-lösningen som innebar att en generell digital lösning tillämpades på skolan, med resultat att skolans många speciella behov inte tillgodosågs. Hela landet har följt – och lärt sig av dessa misstag. När staden gjorde ett omtag var gymnasieskolan i främsta ledet.
Självskattning för utveckling
I samband med digitaliseringen av skolorna har staden tagit fram ett digitalt verktyg för självskattning. Detta har varit ett nav för hela utvecklingen. Det synliggör digitaliseringens komponenter och konkretiserar olika nivåer för att bedöma den egna skolans resultat – och genererar underlag för handlingsplaner för utveckling. Inte minst betydelsefull har processen kring genomförande, utvärdering och återkoppling varit. Självskattningen genomförs årligen och all pedagogisk personal skattar sig och rektor avgör om även övrig personal på skolan ska genomföra den. Staden har nu tre värdefulla årsrundor bakom sig.
Skattningen görs enskilt och verktyget sammanställer resultatet med förslag på konkreta åtgärder. Verktyget föreslår åtgärder som skolan kan använda när de skapar sin handlingsplan. Det går även att få en sammanställning för arbetslaget och på individnivå.
– Vi har byggt in självskattningen i den ordinarie verksamheten, den tas till exempel upp i utvecklingssamtalet mellan rektor och lärare, säger Charlotte Dingertz, projektledare för 1-1-satsningen under genomförandefasen. Och från 2014 till 2016 syns en tydlig skillnad i gymnasieskolornas och lärarnas digitala mognad (se illustration). Allt färre befinner sig på en elementär nivå.
För den enskilda skolan innebär de åtgärdsförslag som kommer fram i självskattningsverktyget att rektor får hjälp och stöd i att ta fram en övergripande handlingsplan för att öka den digitala mognaden på sin egen skola. Då handlingsplanen tas fram både på arbetslagsnivå och på skolnivå får rektor ett konkret verktyg att använda som stöd i sitt ledarskap. Skolledningen gör även skattningen själv för hela skolans räkning för att få en möjlighet att reflektera över sin verksamhet och vad som behöver utvecklas.
Beslut om vilka nominerade huvudmän som får Guldtrappan 2017 meddelas på Framtidens lärande 23-24 maj i Stockholm, där nominerade i olika former presenterar exempel, framgångar, lärdomar och modeller.