På sin Sverige-spaning har Guldtrappans jury träffat Västerås förskolor. Förskolan med 120 ”lärcoacher”, pedagoger med extrauppdrag att inspirera kollegor. Nu går man vidare med pedagogistor och ett arbetssätt med dokumentation och reflektion. Förskolan ligger med sin beprövade erfarenhet i framkant för skolutvecklingen i Västerås – och långt därbortom. Du möter dem på Framtidens lärande 23-24 maj i Stockholm.

Här jobbar man med lärplattor, med undersökande och mikroskop, berättande och bilder, upplevelsekuber, robotar och NTA-lådor, greenscreen och mycket annat. Ledda av utvecklaren och inspiratören Fredrik Söderlund på heltid har man sedan 2012 byggt upp en krets av ”lärcoacher”. De är pedagoger som går före och introducerar digitala verktyg, i sitt eget arbete och för inspiration av kollegor. De har gemensamt haft en kontinuerlig ”skryt och byt”-aktivitet sedan fler år, där man delat erfarenheter och idéer. Idag har man 120 lärcoacher, på de 77 förskoleenheterna i kommunen. Det har varit en långsiktig och framgångsrik verksamhet, som gjort att digitaliseringen börjat integreras i vardagen.

Nästa steg: Pedagogistor – för dokumentation och reflektion
Hur man jobbar skiftar mellan förskolorna och målet är att gemensamt bli bättre och öka likvärdigheten. Nu tar men ett nytt steg, när en ny roll tillförs, ”pedagogistor”. De ska på heltid jobba med att utveckla arbetssätten. De ska öka förståelsen för de digitala verktygen och det stöd dessa kan ge i utforskande och laborativ verksamhet. Det blir sex pedagoger, centralt anställda dvs inte knutna till en viss enhet som lärcoacherna. De ska utveckla arbetet med dokumentation och reflektion på alla förskolor, som ett led i att förbättra och utveckla verksamheten. I grunden handlar det om ett mer vetenskapligt förhållningssätt, där den egna praktiken utvecklas gemensamt, baserat på erfarenhet, dokumentation och delad reflektion i ett utvecklingssyfte.

– Förskolan hade en lång uppförsbacke 2010 med knappt en dator per enhet, oftast en som skolorna ratat, berättar Yvonne Carehag Gustafsson, verksamhetschef för förskolan. Förskolan började 2012 med ett annat angreppssätt än i skolan. Man såg och lärde av de misstag som skolan hade gjort. Man hade en ny styrstruktur för digitaliseringen, och insåg att det kräver ett ägarskap och ledarskap på alla nivåer.

– Digitaliseringen ska inte ligga vid sidan utan vara en del av den allmänna verksamhetsutvecklingen.

Pedagogistorna är utbildade i de nya arbetssätten och jobbar i samspel med Mälardalens högskola och professor Andreas Ryve. De ska lära medarbetarna att jobba med reflektion och dokumentation. Lite grann som en ny form av specialpedagoger. Utvecklare med ett speciellt uppdrag, en ny roll för att fördjupa det pedagogiska uppdraget. Pedagogistor har inte uppfunnits i Västerås utan finns på ganska många håll, ursprungligen från Reggio Emilia. Det finns en speciell utbildning på 3 terminer. Tanken i Västerås är att med denna befattning föra det utforskande arbetet framåt.

I kombination med genomtänkta styrstrukturer, framtidsspaningar, gemensamt utvecklingsarbete kring nya arbetssätt och återkoppling med dokumentation och reflektion ger Västerås ett exempel värt att studera. Du möter dem på Framtidens lärande 23-24 maj i Stockholm, där nominerade i olika former presenterar exempel, framgångar, lärdomar och modeller. Utdelning av utmärkelsen Guldtrappan 2017 sker på Framtidens lärande den 23 maj kl 17.30.

Reggio Emilia – en inspirationskälla
Många svenska förskolor – och även senare stadier – hämtar inspiration från Reggio Emilia i Italien. Med insikt att barn har fler än ”hundra språk”, har man där byggt upp en öppenhet för alla barnens uttrycksformer, inklusive bild, musik, dans och andra. Vidare arbetar man med dokumentation som grund för samtal med barnen om det som de gör och vad som sker, vad det betyder – och om världen. Med stöd av dokumentation förs reflekterande samtal med kollegorna liksom med föräldrar om barnen, deras utveckling och om verksamheten. Systematiskt genomfört och i samspel med studier av teoribildningar kan detta utvecklas till ett vetenskapligt arbetssätt.