Guldtrappans jury är på besök i Vellinge, under sin spaning över landet kring framgångsrik digital skolutveckling. Här möter vi allt ifrån unga på Ljungenskolan som hemvant arbetar med lärplatta, lärplattform och video till grupper av nyanlända på Vellinges Lärcenter, som är helt integrerat i kommunens gymnasieskola, Sundsgymnasiet.
I Vellinge ansvarar Lärcenter för all vuxenutbildning även SFI/Välkomsten, som växer för varje vecka. Verksamheten finns i Sundsgymnasiets fräscha lokaler för att skapa möten vid måltider och fika liksom vid eget arbete, öppna mötesplatser som ett led i att underlätta integrationen. Och med kommunhuset intill.
– SFI, Svenska för invandrare växer för varje vecka och vi bygger upp mycket nya verksamheter vilket är väldigt spännande, säger Emelie Clemendsson, biträdande rektor för vuxenutbildningen, dit Välkomsten hör. Kravet på individanpassad undervisning är hög liksom på en positiv progression, säger hon.
I Vellinge har man satsat på att samla allt som rör elever och lärare i en lärportal på nätet. Från förskola till Komvux. För eleverna på Välkomsten finns kurserna översatta till olika språk så att de så snabbt som möjligt ska kunna ta till sig innehållet. Det finns även inläst så att man kan lyssna och lära sig på det sättet, uppskattat av alla och nödvändigt för analfabeter.
Kurserna eleverna ska läsa ligger inlagda i lärportalen. Lärplattor och datorer finns att låna i skolan och kursmaterialet kan även nås via mobil vilket många elever har. På så sätt kan den, för många kanske enda, egna tiden för föräldrar på bussen användas för skolarbetet.
– Välkomsten är en ny verksamhet och vi har skapat goda förutsättningar för att eleverna snabbt ska utvecklas och att det inte ska uppstå onödiga hinder, säger Jonas Frankel, rektor på Sundsgymnasiet.
Systemet ger en flexibilitet som möjliggör för nya att börja delta, och andra att avsluta, löpande varje vecka.
Den samhällsorientering som beslutats av regeringen att alla nyanlända ska få och läsa på det språk man behärskar, är en av delarna som erbjuds på Välkomsten. Undervisningen ges en gång i veckan under tjugo veckor.
– Våra elever samlas i en sal på skolan för att ibland via datorn delta i undervisningen som leds på distans från Katrineholm, berättar Mattias Nylander, lärare. Jag träffar också grupperna tillsammans med en tolk vid seminarier där vi diskuterar och kommer djupare in i frågorna.
Flippade klassrum på Ljungenskolan
På Ljungenskolan, en F-9-skola, blev en kort instruktionsfilm om hur man trär tråden i en symaskin startskottet för många lärare att börja arbeta med att flippa sina klassrum. Lärarna producerar korta filmer som sedan eleverna kommer åt via lärplattformen. På vilket sätt förbättras då undervisningen?
– Filmerna, som eleverna tittar på innan lektionen, effektiviserar undervisningen, menar Marie Lundh som är idrottslärare. Eleverna kommer förberedda vilket leder till att genomgångarna blir snabbare, säger hon.
Hon har bland annat lagt ut filmer som visar olika sätt att träna med hopprep, både enklare och lite mer avancerade.
– Det som är mest uppskattat av eleverna är filmerna som visar rörelse till musik, till exempel uppvärmningsprogrammet. De kan repetera hemma hur mycket de vill. Ur mitt perspektiv som lärare så underlättas också bedömningen av de filmer som eleverna själva filmar vid olika tillfällen. Jag kan i lugn och ro titta på dem och följa deras progression, säger Marie Lundh.
– Vi filmar ofta varandra i idrotten och det är bra för man kan titta efteråt och se hur man utvecklas, säger eleverna Hugo Löfgren och Alice Önnerheim i årskurs fem.
Karin Ulesköld, textillärare och en av skolans IKT-ansvariga lärare, har tillsammans med sin kollega skapat många filmer sedan den första instruktionsfilmen om hur man trär en symaskin. På skåpdörrarna i slöjdsalen finns QR-koder som länkar till instruktionsfilmer om symaskinens olika delar och funktioner. På arbetsbänkarna samsas tygbitar och annat material, sax, måttband och symaskiner med stegvisa arbetsbeskrivningar och elevernas lärplattor där de via läplattformen snabbt kan få fram instruktionsfilmer som hjälper dem att klara av uppdraget för lektionen. Vid vårt besök jobbade man med blixtlås.
Tar det tid eller spar det tid att producera filmer?
– I början tar det tid, men när man passerat puckeln så sparar man nog tid. Ibland går det väldigt fort. Det handlar också om att se fördelarna – att göra instruktionsfilmer sparar mycket tid. Och vi gör dem själva eftersom eleverna vill ha igenkänningen av att det är den egna läraren eller elever från den egna skolan som syns på filmerna, berättar Karin Ulesköld.
(Texten är baserad på utdrag ur Monica Esborn och Carina Näslundhs sammanfattningar av Guldtrappans hearing i Vellinge)
————————–
Guldtrappans jury besöker under februari och mars årets nominerade, på spaning efter framgångsrik digital utveckling i skolor över hela landet. Erfarenheter och strategier, lärare och ledare möter du vid konferensen Framtidens lärande, 23-24 maj på Münchenbryggeriet i Stockholm.