Monitor tar tempen på digitaliseringen i norska skolan 

Ola Berge, forskningsledare på Senter for IKT i utdanningen

Användningen av digitala verktyg i den norska skolan ökar och de norska lärarna är positiva till användningen av IT i undervisningen. Men det är en bit kvar innan de krav som norska styr- dokument ställer när det gäller digital kompetens är uppfyllda. 

Monitor skole, är en nationell under-sökning som ger en bild av den digitala utvecklingen i norsk skola. Den har genomförts vartannat år sedan 2003. I vanliga fall omfattar Monitor 500 skolor och lärare och elever i årskurs 7 och 9 och år 2 på gymnasiet. År 2016 fokuserade Monitor på elever i årskurs 7, samt deras lärare och skolledare, på 150 skolor. 

Matematik i fokus 
En av de frågor som Monitor-undersökning 2016 fokuserade på var användning av IT i matematik. Den internationella undersökningen ICILS (International Computer and Information Literacy Study) som genomfördes 2013 visade att 40 procent av de deltagande norska eleverna uppgav att de aldrig använde digitala verktyg i matematikundervisningen. 

Monitor 2016 visar också på att matematik hör till de ämnen där digitala verktyg används minst. När IT används handlar det för det mesta om att göra beräkningar i kalkylblad. Detta är ett av kunskapsmålen i matematik för årskurs 7, men endast 41 procent av eleverna säger att de arbetat med detta i skolan. 

– Detta försöker vi förbättra, säger Ola Berge, forskningsledare på Senter for IKT i utdanningen. IKT ingår i många kunskapsmål för matematik i läroplanen för åk 7. 

Sakta framåt 
Monitor 2016 visar att digitala verktyg långsamt blir allt mer integrerade i undervisningen. Däremot används de digitala möjligheterna inte tillräckligt mycket för att eleverna ska kunna uppnå läroplanens kunskapsmål. I undersökningen ses fyra timmar i veckan som en undre gräns för att detta ska vara möjligt. Bland eleverna i årskurs 7 är det 75 procent av eleverna som använder it och digitala medier högst tre timmar i veckan. 

– Den tid man använder digitala verktyg är avgörande för att eleverna ska uppnå digital kompetens och vi menar att fyra timmar per vecka är ett önskvärt minimum, säger Ola Berge. 

–En tydlig trend vi ser är att eleverna blir allt mer positiva till användandet av IT. Att använda IT i undervisningen ökar motivationen och hjälper eleverna när de ska lära sig ett ämne, menar eleverna själva. De negativa sidorna av IT-användningen som att datorn distraherar, minskar enligt eleverna, säger Ola Berge. 

Över 80 procent av lärarna anser att undervisningen blir mer utforskande och experimenterande med hjälp av IT, men de menar också att IT-användningen kräver ett tydligare ledarskap i klassrummet. 

Digital mognad 
– Vi ser att det är stora skillnader när det gäller andelen elever på olika skolor som riskerar att inte nå kunskaps- målen när det gäller digitala färdigheter, säger Ola Berge. Det skiljer också mycket mellan skolorna när det gäller tillgång till utrustning. Den digitala mognaden är väldigt olika. 

Intressant att notera är att lärare får kännedom om digitala läromedel till 55 procent på egen hand, 30 procent genom kollegor och ämnesnätverk, bara till 15 procent genom arbetsgivaren. Inköpen görs eventuellt i ökad utsträckning av skolledare och kommun. 

Text: Monica Esborn och Peter Becker