Under Bett-mässan i London anordnades Nordic@Bett av stiftelsen DIU och de fyra skolmyndigheterna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. I centrum stod elever och lärare från de fyra länderna som gav sina bilder av hur arbete med it och lärande kan se ut i de fyra länderna. 

De finska eleverna var först ut. Läraren Markus Homaloka från Veromäen  skola i Vantaa utanför Helsingfors, berättade att man i Finland är på väg mot en ny läroplan med framtidskompetenserna som ledord. 

Fjärdeklassarna Anniina Alsén, Aura Ahonen och Riina Kylhäinen visade hur de arbetar med den plattform som de använder för stora delar av sitt skolarbete och för kommunikation med sina lärare. 

Eleverna utvärderar sitt arbete hela tiden, något som underlättas av den gemensamma plattformen. Varje vecka utvärderar också läraren eleven på individuell basis.

– Och ja, jag har tid för det, säger läraren Markus Homaloka.

– Allt arbete görs på datorn, där finns information från lärarna, uppgifterna för veckan ligger där och länkar som är användbara och en kalender där man kan hitta gemensamma evenemang. Vi har också en egen wiki, berättar Riina.

I matematik kan eleverna öva och dessutom göra övningarna hur många gånger de vill på flera nivåer innan de gör ett prov – också det digitalt. Eleverna upplever att det är ett roligt sätt att lära sig matte och det blir synligt för läraren att man jobbat hårt. Man använder sig också av e-notebook där eleverna kan visa vad de gjort i många olika ämnen. 

Plattfom nav för skolarbetet
De norska eleverna, Marius Erlandsen, Emilie Angeltveit och Kevin Timuri, från klass 7 i Jong skola i Bærum, visade upp hur deras arbetsprocess ser ut inom olika ämnen. Den gemensamma plattformen är ett nav för arbetet även för dem. I den finns många av deras läroböcker, där finns målen och terminsplaneringar, uppgifter från lärarna, länkar att använda. I plattformen finns också verktyg för att utvärdera sitt arbete och kommunicera med läraren. Via Showbie lämnar eleverna in sina uppgifter och får återkoppling från sina lärare på arbeten de gjort. Det blir en process där eleverna ständigt reflekterar över det de gör och får återkoppling. Lärplattan är den digitala grej man satsat på. Hur upplever man då den?

– Det bästa med lärplattan är att den gör mig mer motiverad och gör det lättare att arbeta, menar Marius som visar sitt arbete om buddhismen.

Resultatet av hans arbete med just den uppgiften blev en digital bok.

– Den skickade jag till min lärare och fick skriva om hur jag tyckte att arbetet hade gått och beskrev hur det har varit att använda ikt. Allt är snabbare och roligare med ikt och lärplattan, säger Marius.

Kreativa processer
Danmark har gjort stora satsningar när det gäller ikt och lärande de senaste åren. I Silkeborg kommun pågår FabLab, ett sätt att praktiskt iscensätta kreativa processer. Idéerna kan komma från eleverna eller från lärarna. Och man gör det så ofta som möjligt, i så många ämnen som möjligt. Vad är då syftet?

– Det tränar elevernas uthållighet och deras förmåga att lösa verkliga problem när de dyker upp. Eleverna får erfarenhet av en kreativ process, från idéstadiet till resultat och allt arbete däremellan. När eleverna själva är med och skapar blir det dessutom ofta på ett annat sätt än vad jag som lärare skulle ha åstadkommit, säger läraren Ole Kjaer Thomassen

Ett exempel är uppgiften om identitet som han gav eleverna på sin skola. Eleverna Mikkel Frost Bonde och Casper Esmann Rasmussen kom fram till att de ville göra någonting som handlade om ord som sårar. De ville konstruera ett spel som tog upp egna erfarenheter av sociala medier och den tuffa attityd som kan råda där. 

Resultatet blev spelet Word hurts, med en spelplan i trä som de designat och tagit fram med hjälp av CAD liksom spelpjäser som konstruerats, skurits ut med laser och 3D-skrivare. Till detta har de gjort en app. 

Det ordnas även FabLab-träffar för lärare för att de ska kunna träna sig och på så sätt kunna sätta igång processer på sin egen skola. 

– Det mesta är ju saker som man kan göra enkelt i sitt klassrum, som till exempel  starta idéprocessen, säger han. Men ibland behöver man dra in andra kompetenser eller använda grejer, som en 3D-skrivare.

Arbetssättet har använts i Silkeborg och sprids nu i resten av Danmark. Men vad tycker eleverna?

– Det är mycket roligare att arbeta så här, det blir mer öppet och förutsättningslöst, säger Casper Esmann Rasmussen.

Livsviktig poesi
Sverige representerades av sjätteklassarna Viggo Meredith, Noa Chahine, Alice Garcia Johnson och Hedvig Sjöberg Sjölander från Årstaskolan i Stockholm. 

Årstaskolan hade för några år sedan stora problem, ekonomiska såväl som statusmässiga, berättar läraren Josef Sahlin. Situationen ledde till att lärarna gavs möjlighet att tänka om, föreslå nytt och bidra till att förändra. Det har man gjort och skolan har nu ett gott rykte och elevantalet har dubblats på tio år.

Livsviktig poesi är ett projekt som visar på den väg skolan valde att gå – att arbeta kreativt. Med hjälp av digitala verktyg publicerar man sig så att hela världen kan ta del av det man gör. 

Ett projekt som genomförts med retorik och språkutveckling i fokus har varit #talasomTED. Efter det har man fortsatt med bland annat uppmärksammade poesiprojektet Livsviktig poesi. 

– Inledningsvis i projektet läser vi mycket dikter och därefter skapar eleverna egna dikter. Det gör de efter att de formulerat vad som är viktigt för dem i livet, säger Josef Shlin. Eleverna tränar också olika former och tekniker.

Eleverna berättade livfullt och framförde också några nyskrivna dikter. På engelska givetvis!

Eleverna tränas i olika tekniker och skapar sina dikter inom dessa. De bästa dikterna publicerar eleverna  sedan samlade i en e-bok, i tryck och också nåbar från webb och i form av en egenutvecklad app. Dessutom har de framfört sina dikter i offentliga uppläsningar centralt i Stockholm, liksom nu på Nordic@Bett till exempel.

Text: Monica Esborn
Foto: Karl Linderoth

Nordic@Bett är en vidareutveckling av Scandinavia@Bett, som startades av stiftelsen DIU i samverkan med Bett 2013. Successivt har fler nordiska myndigheter gått med som partners. 

Målgruppen är Bett-deltagare från de nordiska länderna, samt deltagare från hela världen. Liksom tidigare år var intresset stort, drygt 600 personer deltog i år. Språket är engelska.