Det bästa sättet att höja kvaliteten på it i undervisningen är att införa datakunskap som ett särskilt ämne vid lärarhögskolorna ett antal år framöver. 

Det säger professor Ole Sejer Iversen, Århus universitet, som under Nordic@Bett presenterade en förstudie där han tillsammans med kollegan Mikkel Ask Rasmussen, har sett närmare på hur de nordiska skolorna arbetar med de så kallade 21st Century Skills, färdigheter på 2000-talet.  

Den digitala utvecklingen kräver helt nya färdigheter av oss, ett nytt slags global valuta, för att kunna navigera i det som ibland kallas den fjärde industriella revolutionen. Hur förbereder vi våra elever för livet på 2000-talet?  

De nordiska länderna ligger generellt i topp inom EU när det gäller utrustning och nätverk. Förstaplatsen innehas av Norge tätt följt av Sverige, Finland och Danmark, jämförelsen gäller årskurs 4. Sveriges och Finlands nätverksutbyggnad är inte komplett men ett större problem är lärarnas kompetens, anser Ole Sejer Iversen.  

Norden har en tradition av lärar-autonomi och därför har det tagits för givet att lärarna har tillräckliga kunskaper inom it-området.  

– Men jag har tyvärr mött lärare vars it-kunskaper inte sträcker sig längre än till att sätta på datorn, säger Ole Sejer Iversen. 

Enligt hans undersökning finns det i dag flera hinder, sett från lärarnas sida, för att de med framgång ska kunna använda it i undervisningen: brist på auktoritet, brist på kontroll och brist på tillräckliga kunskaper för att använda it i den kreativa processen.

Ole Sejer Iversen tror att det snabbaste och bästa sätter att få ut it-kunniga lärare på skolorna är att helt enkelt införa it-kunskap som ett ämne på lärarhögskolorna. 

– Kanske behövs det bara under 10-20 år framöver men det skulle innebära stora förbättringar, säger han. 

Begreppet ”21st Century Skills” som, enligt den definition Iversens använder, innefattar bland annat samarbete, kunskapsbyggande, självreglering, problemlösning och innovation, IKT för lärande samt förmåga att presentera och kommunicera finns bara i undantagsfall med i läroplanerna, men är ändå integrerat i undervisningen i de nordiska länderna, säger Ole Sejer Iversen.

Kunskapsmål

Läroplanerna i de nordiska länderna är målbaserade. De mål för kunskaper inför 2000-talet som eleverna ska uppnå är satta och definierade som delar av de kunskapsmål som finns i varje enskilt ämne. Det finns inga formella examina eller bedömningar av elevernas färdigheter och kompetens i de färdigheter som krävs för att möta framtidens utmaningar.  De nordiska utbildningssystemen är dessutom decentraliserade och kräver samarbete mellan stat, kommun, skola och lärare. 

– Därför är den allra största utmaningen att säkra att varje elev utvecklar de kunskaper och färdigheter som krävs på 2000-talet, säger Ole Sejer Iversen. 

Förstudien går nu vidare till de nationella skolmyndigheterna. 

Text; Ewa Astly
Foto: Bo Helmersson