Under konferensen Framtidens lärande – Nu öppnar vi klassrumsdörrarna den 26 april, var lärares och skolledares professionsutveckling i fokus. Att professionen måste vara delaktig i fördjupningen om kunskapen om lärandet, råder det en bred samstämmighet om. Frågan är bara hur?
Vid ett panelsamtal under konferensen samtalade Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund, Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund och Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund om lärarnas professionsutveckling. Frågan är aktuell genom regeringens särskilda utredare, Björn Åstrand, utredningen ”Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner”. Varför är då professionsutveckling nödvändig?
– Det är helt avgörande och handlar om att lärare är med och bidrar till en gemensam kunskapsgrund. Det handlar om kvalité, makt och arbetsmiljö, och att skolan ska vara en organisation där lärares beprövade erfarenheter prövas mot andras, säger Johanna Jaara Åstrand med eftertryck.
- Läraryrket måste vara intellektuellt utmanande och det måste gå att utvecklas inom det. Professionsutvecklingen syftar till att stärka autonomin inom lärarkåren och bidra till att göra yrket attraktivt, menar Åsa Fahlén.
Professionsutveckling för rektorer
Björn Åstrands utredning lyfter även rektorernas professionsutveckling.
- Vi är oerhört glada över att Björn Åstrand även lyfter rektorernas professionsutveckling. Skolan behöver bli en kunskapsorganisation som hela tiden fördjupar sitt kunnande. Vi efterlyser en nationell strategi som stöd för detta, säger Matz Nilsson.
Matz Nilsson skulle gärna se att goda lärmiljöer vid lärosätena utvecklades och att staten tog ett ansvar för detta. Hur ser då friskolans företrädare på ämnet.
- Varför skulle skolan vara ett undantag från professionsutveckling? undrar Ulla Hamilton. Däremot önskar jag inte en stor, statlig fyrkant utan mer av praktiknära forskning.
En fråga är hur professionsutveckling blir möjlig i skolvardagen?
- Egentligen finns redan nu den möjligheten. Ett stort problem är konkurrensen om tiden. Ett annat är att den utredning som Björn Åstrand gjort leder till frågor som är arbetsgivarfrågor och det har vi synpunkter på, säger Ulla Hamilton.
Matz Nilsson menar att den tidigare genomförda karriärlärarreformen visar att det finns problem med reformer när det kommer till tillämpningen:
- Det är 290 huvudmän som tillämpar en reform olika. Professionsutveckling är för viktigt för att riskera hamna i samma problematik, menar han.
Ett problem, menar Åsa Fahlén, för hur professionsutvecklingen ska ske, är synen på best practice:
- Vi har många olika syn på vad som är best practice och det leder till en osäkerhet om vad som ger best practice på nationell nivå. Att vi skapar ett nationellt program för professionsutveckling innebär inte att alla ska göra samma sak i varje klassrum.
Lärare ett komplext yrke
Läkaryrkets professionsutveckling tas upp som jämförelse.
- Läraryrket är mer komplext än läkaryrket, där det oftast är tydligt vad som är best practice. Man kan ställa frågan hur mycket pengar det satsas på utbildningsvetenskap för att ta redan på vad som fungerar i undervisningen, menar Johanna Jaara Åstrand.
- Läkaren utbildas i nära kontakt med forskningen och får på så vis med sig såväl akademi som hantverket, säger Åsa Fahlén. Lärare behöver bli kaxigare och ett professionsprogram är en viktig pusselbit för detta.
Tillit är ett område som berörs:
- Det behöver finnas ett förtroende från medborgarna att vi klarar vårt uppdrag; att varje elev klarar sin utbildning. Nuläget är att 1/3 av eleverna inte klarar gymnasieskolan och det behövs en tydlig signal om att vi ska undersöka hur de ska lyckas, säger Matz Nilsson.
Text: Monica Esborn
DIU-rapport: Praktiken, professionerna och kunskapen (PDF)