Efter Skolkommissionens djupa och långsiktiga grepp om svenska skolans fortsatta utveckling kommer nu flera utredningar med uppföljningar och förslag kring skolprofessionernas utveckling och skolans kunskapsbildning.
Denna vecka lade Björn Åstrand fram utredningen kring lärares och rektorers professionella utveckling, med en utvecklingstrappa, flera nivåer av tjänster i karriären. Veckan innan presenterade Cecilia Christersson en annan utredning med förslag kring samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten för en professionsförankrad forskning i skolan. Och redan tidigare har ett uppdrag inletts av universitet och högskolor att bedriva praktiknära forskning i samspel med skolans huvudmän.
Konferens den 26 april, 2018 – både om praktik och utredningarnas förslag
Frågorna kring professionsutveckling och kunskapsbildning är en del av temat för konferensen ”Nu öppnar vi klassrumsdörrarna” den 26 april i Stockholm. Konferensen kommer att vara mycket praktiskt inriktad. Huvudfokus ligger på hur de lärare, skolledare och huvudmän gör som arbetar systematiskt med att utveckla undervisningen för att eleverna ska nå målen. Hur man arbetar med kollegialt lärande och lektionsobservationer. Konferensen kommer även att ta upp praktiknära forskning och hur det nationella stödet för systematisk professionsutveckling i skolan kan utvecklas framöver. Se videointervjuer och presentationer från konferensen Framtidens lärande ”Nu öppnar vi klassrumsdörrarna” den 26 april i Stockholm
Kort bakgrund om de två utredningarna
”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring”
Cecilia Christersson vicerektor vid Malmö universitet lämnade i förra veckan till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning betänkandet ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring” (SOU 2018:19). Det gäller praktiknära forskning, med frågor hämtade ur eller motiverade av praktiken, genomförd tillsammans med praktiker, som ett led i förbättring av elevers lärande. Man vill stimulera till studier som har direkt nytta och användbarhet i skolan och i klassrummet, och som kan bidra till att stärka utbildningens vetenskapliga grund. Det kan exempelvis handla om lärare som vill få mer kunskap om sin egen undervisningspraktik i skolan. Learning studies och Lessons studies kan vara en form, aktionsforskning en annan.
Den bärande tanken i förslagen är bättre samspel mellan skolhuvudmän (kommuner och fristående), lärosäten och lärarutbildningarna. Det är en av slutsatserna i betänkandet ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring”. Utredningen ger rekommendationer som syftar till att
• stärka skolhuvudmännens medverkan i praktiknära forskning
• stärka lärosätenas roll i utbildningssystemet
• stärka stödet för en skola på vetenskaplig grund genom ett utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet
• öka medelstilldelningen för praktikutvecklande forskning på sikt
• skapa utrymme för samverkan i det dagliga arbetet.
En försöksverksamhet med praktiknära forskning ska pågå under 2017–2021. Något om ramarna för detta, ULF-avtalen, kommer att presenteras på konferensen.
”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling”
Denna vecka presenterade så regeringens särskilda utredare Björn Åstrand utredningen kring hur lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer ska få bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag, ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling ” (SOU 2018:17).
Björn Åstrand poängterade att det viktigaste är att sätta fokus på kärnuppgiften – undervisningen, när han presenterade betänkandet för utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasieminister Anna Ekström. Skolledare ska leda verksamheten på ett sådant sätt att lärarna kan ta det specifika ansvaret för undervisningen på bästa sätt.
Utredningen föreslår bland annat ett professionsutvecklingsprogram för lärare och rektorer, med en utvecklingstrappa med fyra nivåer av tjänster i lärarkarriären. De ska vara förknippade med växande kompetens.
De fyra nivåerna lärare är: legitimerad lärare, erfaren lärare, meriterad lärare och särskilt meriterad lärare. För rektorer föreslås två nationellt reglerade nivåer: rektor och meriterad rektor.
Med de här två förslagen som nu går på remiss, finns en samlad strategi för professionsutveckling och professionell kunskapsbildning. Finansiering är givetvis en av de frågor som kommer att få avgörande betydelse för genomförandet. Men förslagen innebär ett stort steg mot en professionsbaserad kunskapsbildning, som en nyckelfaktor i svensk skolutveckling. Konferensen den 26 april ger en möjlighet att belysa och ventilera frågorna. De kommer fortsatt att vara centrala för svensk skola.