Att veta mer om sin egen verksamhet är något de flesta i dag är medvetna om är en viktig del i ett förändringsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete, självskattningar, nyckeltal och utvärderingar ingår i många verktygslådor, men vetandet behöver också omsättas i arbete och baseras på beprövad erfarenhet och forskning.
Verktyg för digitalt förändringsarbete var temat för ett seminarium på Framtidens lärande. Företrädare för tre av de skolhuvudmän som var kandidater till kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2017 delade med sig av sina erfarenheter,
Tre perspektiv
Martin Persson, chef för utbildningsavdelningen i Vellinge kommun, beskrev det systematiska och strukturerade arbetet med att utveckla skolans ledning. Med fokus på det pedagogiska arbetet och med ett långsiktigt och uthålligt perspektiv har Vellinge tagit fram ett samtalsunderlag med kriterier och självskattning. Malmö högskola har engagerats för att säkerställa kvalitet och relevans. Arbetet börjar ge effekt och arbetsmetoden för ökad spridning också inom skolan.
Claes Johannesson, projektledare vid utbildningsförvaltningen Stockholm, redovisade arbetet med det egenutvecklade självskattningsverktyget för skolors digitala mognad. Det är nu inne på tredje året i gymnasieskolan och de långsiktiga positiva förändringar som nu kan urskiljas är både tydliga och slående.
Det finns alltid skillnader mellan skolor och självskattningar innehåller alltid ett visst mått av osäkerhet, men ökningen syns inom alla områden, inte minst mellan andra och tredje självskattningen. Även grundskolan har nu kommit igång med självskattningen, som därmed omfattar alla pedagoger i kommunen. Några av framgångsfaktorerna är gymnasieledningens engagemang och tydliga inriktning och det stöd som de har gett skolorna inför, under och efter genomförandet med självskattningen.
Maria Assarsson, skolutvecklare och rektor i Täby, lyfte det lokala perspektivet och beskrev hur vetandet används för att göra och förändra. Genom att använda självskattningsverktyget Lika, men hoppa över de medföljande handlingsplanerna, hade nya insikter uppstått. Med en korsanalys av resultatet kunde skolan upptäcka nya samband och relationer mellan verktyg, beslut, användning och kompetens. Det underlaget kunde sedan användas i ett förändringsarbete. Nästa steg var att fördjupa vetandet med Specialpedagogiska skolmyndighetens verktyg för en tillgänglig skola. Nya frågor ger nya svar och insikter och användningen av olika verktyg breddar underlaget för samtal och beslut.
Det systematiska kvalitetsarbetet är en bärande struktur och Maria tar in forskningsperspektivet i det pedagogiska förändringsarbetet.
Självskattningar och insikter
En slutsats av dessa tre exempel är att ett bra underlag är värdefullt. Men det är det fördjupade pedagogiska samtalet som användningen av matriser och verktyg kan leda fram till som är avgörande för att nå insikt.
Det avslutandet rådet från de tre föreläsarna var gemensamt: fokusera alltid på det pedagogiska arbetet och de effekter det skapar.Håll ut och håll i.
Text: Mats Östling