Vart är vi på väg? Hur går det för oss? Vad är nästa steg? Det är tre frågor som måste hållas levande i utvecklingen av det professionella lärandet menar Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun, som medverkade på Framtidens Lärande 2017.

I Linköpings kommun, som fick kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan 2016, arbetar Simon Hjort med att handleda rektorer och lärare. Målet är att hitta en struktur för det kollegiala lärandet.

– Tillsammans med kommunens förstelärare undersöker vi hur vi kan göra skillnad för våra 17000 elever och 1500 lärare, säger Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun. 

Effektiv undervisning
Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet förutom de styrdokument som finns. Kunskap från ledande forskare, såsom Hattie och Timperley, behöver förankras i skolan och för att undervisningen ska bli effektiv krävs också att man medvetet arbetar med den situation som varje lärare och rektor finns i.

Det finns dock ingen automatisk koppling mellan effektiv undervisning och meningsfullt lärande.

– Vi måste ställa oss frågan vad som är meningsfullt att lära sig i dag, säger Simon Hjort. 

Ytterst handlar lärande om att få kunskap att stanna kvar i långtidsminnet. 

– Vi vet att det är lättare att lära oss saker om vi har referenser i form av förkunskaper som vi kan hänga upp ny kunskap på. En duktig lärare tar därför reda på vad eleven redan kan.

Det finns också kända lärandeprinciper, såsom att lärande kräver tid, ansträngning och motivation.

– Att lära sig något kräver ofta hårt och uthålligt arbete. 

En annan lärandeprincip är att koncentrationstiden är kort vilket leder till att utspridda övningar är mer effektiva än koncentrerade.

– Det kan vara bra för hjärnan att glömma bort det man skulle lära eftersom det då kräver lite mer ansträngning för att hämta fram det vilket utvecklar tänkandet, säger Simon Hjort. 

Ytterligare en lärandeprincip handlar om att effekten av förkunskaper är stark liksom att vi svarar bra på input från multimedia. Att förstärka en muntlig genomgång med en bild som visar det man talar om förstärker lärandet.

– Lärandeprincipen att hjärnan måste vara aktiv för att lära leder till frågor om hur vi kan höja det kognitiva engagemanget hos alla elever i klassrummet. Eftersom lärande i stor utsträckning är en social aktivitet kan detta göras genom att nyttja kamrateffekter mellan elever.

Konsekvenser för undervisningen
Vad får då dessa lärandeprinciper för konsekvenser för undervisningen?

– Att ha en målinriktning är viktigt för det leder till ett tydligt fokus i undervisningen, säger han. Digitala hjälpmedel för att förstärka lärarens arbete – inte ersätta denne – är en konsekvens, menar Simon Hjort.  

Det är också viktigt att möta eleverna på rätt nivå och med rätt utmaning.

– Generellt kan man säga att det finns utrymme för att öka utmaningsnivån i den svenska skolan men det måste råda en balans i utmaningen så att eleven inte ger upp. 

Det stöd som ges måste anpassas.  I början kan eleven behöva mycket stöd, såväl så kallat mjukt stöd från läraren som starkt stöd i form av digitala verktyg.

– Men vi måste också montera ner stödet efterhand eftersom det visar sig att stödet gynnar förmågan att prestera för stunden men inte alltid hjälper det långsiktiga lärandet. Ömsesidig återkoppling mellan elever och lärare också viktigt. 

Lärmiljön viktig aspekt
– Lärmiljön måste vara positiv på ett sådant sätt att misstag får finnas och ett synsätt att det är något man lär sig av. 

Undervisningen ska också präglas av långsiktighet och rymma stor variation för att inte bli enahanda. 

– Effektiv undervisning handlar inte om att lära sig mycket på ett ytligt plan, framhåller han. För att djuplärande ska kunna ske krävs det att man får reflektera och analysera tillsammans med andra. Det handlar både om att ha fakta och få gå på djupet. 

Att elever får lära sig om sitt eget lärande leder till att de bygger upp en kapacitet hos sig själva och en förståelse för hur människor lär sig. 

– Även lärarna måste fortsätta vara lärande, vi behöver hitta strukturer för ett kollegialt lärande, säger Simon Hjort. 

Med det avses ett professionellt lärande.

– Det finns ingen ”metod” som är oberoende av kontext och det handlar om att utifrån elevernas lärande i centrum hitta konkreta justeringar som leder till djuplärande, framhåller han. Det handlar också om att utmana de sätt som jag vanligtvis gör saker på. 

– Vi måste också ha metoder för att cirkulera och sprida kompetens eftersom även lärare är olika duktiga. Det bör ske i lärande gemenskaper som inte bara bör involvera lärare utan rektorer och alla nivåer i utbildningssystemet, också på ledningsnivå. 

Tre frågor måste alltid hållas levande för att inte förvirring ska uppstå; Vart är vi på väg? Hur går det för oss? Vad är nästa steg?

 Det är bra om man kan begränsa sig till några få mål, menar Simon Hjort och hänvisar till Ontario i Kanada där man arbetar med tre mål under tio års tid. 

När det gäller digitaliseringen så förhåller det sig så att om det pedagogiska tänkandet saknas så kan man kasta in digital teknik utan att uppnå några resultat.

– Men med en pedagogisk idé så kan den digitala tekniken accelerera lärandet, säger Simon Hjort. 

Text: Monica Esborn
Foto: Bo Helmersson