För att följa upp den pågående danska satsningarna på it i skolan genomförs också undersökningar för att försöka se vilka resultat som kan avläsas av satsningarna. En sådan undersökning är Anvendelse af digitale læremidler – effektmåling publicerad i juni 2014 och gjord av konsultföretagen Ramböll och Boston Consulting Group.
Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i följande punkter:
• Överraskande många lärare använder digitala läromedel men det är stor skillnad i användningen mellan skolor och mellan lärare.
• Digitala läromedel bidrar speciellt till differentiering av undervisningen och till ökad motivation.
• De bidrar i mindre utsträckning till autencitet (verklighet/aktualitet) eller till elev-till-elev-lärande.
• Digitala läromedel kan hjälpa till att frigöra tid för lärarna, särskilt i förberedelsefasen.
• För att uppnå de tidsmässiga fördelarna är skolans it-infrastruktur samt tillgängligheten till de digitala läromedlen viktig.
Lärarna uppskattar att digitala läromedel i genomsnitt används i 40 procent av undervisningen. Detta varierar mycket mellan olika ämnen. Mest används de i danska och i ämnesövergripande undervisning, minst i musik och andra kreativa ämnen. Att användningen är hög bekräftas av att inköp av digitala läromedel har ökat per elev och år från 137 kronor år 2010 till 327 kronor 2013.
I undersökningen ingår både didaktiska och icke-didaktiska läromedel (till exempel verktygsprogram, lexikon), men de förra är i klar majoritet.
Olika typer av digitala läromedel
För att kunna göra undersökningen har man skapat en metod som bygger på att olika typer av digitala läromedel först definieras.
Repetitiva: övningsläromedel, ofta med enkel antingen-eller-logik. Enkel feedback.
Förmedlande: generaliserat och formaliserat vetande, ofta med “Bok”-logik
Stöttande (enligt Vygotskij): elevcentrerad stöttande pedagogik, problemorienterad undervisningsprocess, eleven konstruerar kunskap.
Praktiskt stöttande: kollektiv kunskapsbyggnad ofta med verkliga problemställningar, interaktiviteten har social karaktär.
Sammanlagt undersöktes och kategoriserades omkring 55 läromedel.
Därefter identifieras olika utvärderingsparametrar: Läroplanskoppling, innehållskvalitet och professionalism, aktivitetsorientering, rumsligheter, tillgänglighet, progression och mål, differentiering, användbarhet och sammanhang.
Slutligen tar man fram olika faktorer som man tror påverkar användningen: Typ av skola, skolkultur, infrastruktur, organisation, lärarroll, elevroll, undervisningsform och ämnesinriktning.
Danskt helhetsgrepp
Det är en kvalificerad och mycket genomarbetad studie där ett stort antal lärare deltagit i både kvantitativa och kvalitativa former och där en mängd läromedel undersökts. Undersökningen ger en utmärkt grund för att fortsätta utveckla arbetet med digitala läromedel. Den är heller inte en enskild insats utan en del i en lång process för att förstå hur it kan användas i den danska skolan. Den danska skolan har tagit ett helhetsgrepp i denna fråga.
I Sverige finns ingenting för närvarande som tyder på att vi kommer att göra samma sak. Skolinspektionen beskriver i en aktuell rapporten Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat att det svenska skolsystemets olika delar inte hänger ihop på ett bra sätt. Andreas Schleicher, PISA-chef på OECD, säger att ”…Sweden has a weak overall school system”.
Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att it i den svenska skolan skulle må bra av att hanteras sammanhållet och att en strategisk plan som grund för ett utvecklingsarbete snarast borde upprättas.
Text: Krister Widell