Den röda tråden – skriv- och läsutveckling från förskoleklass till årskurs nio

Elever i Sandvikken visar hur de skriver berättelser på den egna datorn

– Det sker någonting efter årskurs fyra med läsandet och en fråga att ställa är; vad händer med samtalet? undrar Erica Jonvallen, som är ansvarig på Skolverket för det kommande läslyftet. I ett seminarium på Framtidens lärande samtalade hon med Sandvikens kommun om deras erfarenheter av sitt skriv- och läsprojekt.

Just nu är Skolverket mitt i planeringsfasen och samtalar brett med olika grupper om hur ett läslyft bäst ska läggas upp. En kommun som kan bidra på ett initierat sätt till det samtalet är Sandviken. Där har man sedan 2003 erfarenhet av ”Att skriva sig till läsning”, vilket resulterade i en kommunal satsning 2010, som inbegriper förskoleklass och grundskolan.

Forskarna Maria Westman och Eva Hultin från Uppsala universitet följer barnens skriv- och läsutveckling till årskurs fem och används som föreläsare för lärarna. 

En röd språkutvecklingstråd
Men det började med specialpedagogen och skolutvecklaren Mona Wiklander som redan för elva år sedan, som först i Sverige, startade med att skriva sig till läsning.

– Det är dialogen runt språket som är det viktigaste vi gör för eleverna i skolan, framhåller hon.

Och det visade sig att eleverna fick mer språk med sig, skrev längre och mer varierade texter och dessutom nådde de goda resultat på de nationella proven. En annan upptäckt man gjorde, sedan man skalat upp projektet till att innefatta hela grundskolan, var att skriv- och läsutvecklingen tappar fart på mellanstadiet.

– Lärarna har inte fått kunskap om hur man undervisar i läsande. Vi insåg att vi behövde skapa en plan för språkutveckling som löper som en röd tråd genom hela grundskolan, i alla ämnen, berättar Mona Wiklander.

Språkutvecklingsplanen finns nu på plats och upplägget provas och filas på i en pilotgrupp under läsåret 2013-14. Piloterna ska sedan fungera som resurspersoner på sina skolor  och driva arbetet där. Start för implementering i hela kommunen är läsåret 2014-15.

– Lärarna får verktyg för att hjälpa sina elever framåt och jag är övertygad om att vi kommer att lyckas, framhåller Mona Wiklander. 

Vägar in i skriftspråkligheten
Forskaren Maria Westman menar att det krävs en mycket högre grad av läskunnighet för att klara sig i det moderna samhället. 

– Att få följa barns språkutveckling i en hel kommun under lång tid är en forskares dröm, menar hon.

Modellen man valt är att låta de tre delarna – forskningsrön, undervisningspraktik och kollegiala samtal få samverka och befrukta varandra. Vad ingår då i Sandvikens språkutvecklingsplan? Hur tänker man när man menar att alla lärare ska vara språklärare?

Språket utvecklas när vi använder och samtalar om det

– Alla lärarkategorier ska få 45 minuter input när det gäller språkutveckling, av forskare, vid sina nätverksträffar, säger Mona Wiklander.

Dessa träffar ligger regelbundet inlagda i planeringen och forskarna kommer att involveras också vid dessa tillfällen. Det handlar bland annat om att förstå vikten av att samtala om ämnesspecifika begrepp och få verktyg för att göra det och att förstå olika texttypers särskilda svårigheter. 

Text: Monica Esborn
Foto: Mona Wiklander