Sedan de första trevande försöken på 80-talet har it-utvecklingen i skolan gått stadigt framåt, ibland i stora steg, ibland i krokiga svängar. I dag har perspektivet vidgats till att också omfatta den kreativa utvecklingen inom försko-lan och digitalisering har ofta ersatt it som begrepp. Även om digitalisering i grunden handlar om användning och införande av it så får det ofta en utvidgad betydelse: förändrade arbetssätt och attityder, en mångfald av digitala enheter och inte minst webb och moln, skriver Mats Östling efter ett samtal kring digitala ekosystem på konferensen Framtidens lärande
Med ett utvidgat tänkande kring för-skolans och skolans digitalisering blir det uppenbart att de skiljelinjer som har funnits mellan administrativt och pedagogiskt arbete, mellan praktik och teknik och mellan enhetlighet och mångfald måste suddas ut. Att göra åtskillnad mellan det administrativa arbete en pedagog utför och den pedagogiska praktiken är inte bara en konstlad motsättning, den är direkt skadlig för verksamheten, det samma gäller förhållandet mellan teknik och pedagogik liksom mellan tekniker och pedagoger.
Utan ett effektivt stöd för dokumentation och planering blir det pe-dagogiska arbetet onödigt betungande, det handlar både om fungerande system och arbetssätt. På motsvarande sätt blir ett pedagogiskt arbete med variation, återkoppling och individu-ell anpassning svårt att utveckla om det inte får stöd i dokumentation och uppföljning.
Digitala ekosystem i kommunen
Under ett seminarium på Framtidens lärande diskuterades strategier för ett helhetstänkande kring digitaliseringen med utgångspunkt i digitala ekosystem.
Tre kommuner – Botkyrka, Sandviken och Sundsvall – gav sina bilder flankerade av Skolverket. Fyra olika berättelser med gemensamma näm-nare i form av frihet och mångfald men också krav på kompetens och avveckling. Helhetstänkandet var ett genomgående tema – det är inte an-tingen teknik och infrastruktur eller pedagogik och lärande, alla kompo-nenter behövs för att skapa en utveck-lande och miljö för barn och elever. I ett ekosystem är alla delar viktiga, tar vi bort en del riskeras hela miljön.
Mobilitet och samverkan
Ett område som alla betonade var mobiliteten, den som redan har in-träffat och som är en så självklar del av många barn och elevers vardag. Vilka system och resurser vi än erbjuder så måste de finnas där de kan användas – i telefoner och plattor, i skolan och på bussen.
Detta ställer stora krav på såväl arbetssätt, inköp som infrastruktur och förutsätter samsyn och samverkan inom kommunen.
Tillgång och utveckling
Ett ekosystem är beroende av tillgång-en på resurser och för pedagogisk verksamhet innebär det bland annat ett rikt och brett utbud av lärresurser. Med en sådan tillgång ökar variationen och möjligheten till individuell anpassning och bidrar till att utveckla verksamheten. Att skapa själv är lika självklart som att använda färdigt material.
I ett ekosystem händer det ibland att någon del inte längre passar in, den försvinner och ersätts av något annat – detta måste också vara en del av det pedagogiska ekosystemet. Pro-gram och läromedel måste antingen uppdateras eller bytas ut, vilket kräver omvärldsbevakning och styrning. Bara för att något fortfarande verkar gå att använda betyder det inte att det ska användas!
Varken förskola eller skola ska hänga i utvecklingens viftande svans, men inte heller tro att man kan styra utvecklingen – att studera hur barn och elever beter sig, vilka förutsättningar som påverkar deras liv och lärande och vad detta kan ge för pedagogiska möjligheter är en aktiv och medveten process, krävande men utvecklande och stimulerande.
Ekosystemet som metafor
Ett ekosystem är en komplex och samspelande struktur med relatio-ner, aktörer, resurser och omgivning i balans. Ett digitalt ekosystem för pedagogisk verksamhet innehåller alla dessa komponenter och är precis som naturliga system känsligt för störningar och obalans. Monokulturer är en form av ekosystem som kan ge god avkastning men som förutsät-ter att man ständigt tillför resurser och bekämpar variation – det är ett ekosystem som inte utvecklas.
Ett uthålligt och hållbart ekosystem bygger på mångfald och variation, att många olika komponenter finns med på sina egna villkor och att balansen uppnås genom att det som fungerar och ger effekt gynnas utan att allt annat försvinner.
Digitaliseringen är en rörelse framåt, men inte alltid förutsägbar el-ler möjlig att styra.
Att samverka, dela och reflektera är nödvändiga inslag i utvecklingen av förskolan och skolan vilket seminariet och de medverkande tydligt visade.
Text: Mats Östling