Digitala läromedel i fokus: Den saknade länken

Bokhylla med böcker och läsplatta

– Äntligen finns digitala läromedel, version 1.0, som paketerar både heltäckande innehåll och moderna digitala verktyg för lärande i produkter som vi alla kan inspektera, bedöma och diskutera, säger Åke Grönlund, professor vid Örebro Universitet, välkänd från sina studier av skolan digitalisering.

Samtidigt pekar han på vad som väntar framöver:

– Alternativet att läraren själv lägger upp en egen struktur och samlar in material och komponerar en verktygslåda av digitala verktyg är oerhört tidskrävande och resulterar både i ojämn kvalitet och bristande likvärdighet i undervisningen.

– Ju mer dessa verktyg används, desto mindre kommer läraren att ägna sig åt att själv producera texter, länklistor och annat. I stället kommer arbetet att handla mer om att anpassa materialet, analysera elevernas arbete genom delvis automatiserade verktyg som exempelvis mäter ordförråd, tid spenderad på olika uppgifter, progression genom uppgifter, med mera och sedan agera på denna analys genom att kommunicera med eleverna om både dessa automatiskt insamlade data och egna observationer, till stor del med hjälp av de digitala verktyg som erbjuds, till exempel delade dokument, olika verktyg för kommentarer i text, ljud och video.

När Guldtrappans jury har rest runt landet på spaningen efter framgångsrik digital skolutveckling har frågan om elevernas – och lärarnas! – tillgång till digitala lärresurser och professionella läromedel varit en av frågorna i fokus. Det är ett av Guldtrappans sju bedömningskriterier.

Varför dröjer genomslaget för de digitala lärresurserna? Några viktiga hinder som behöver övervinnas:

1. Snabb utveckling – brist på tid för utvärdering
Behovet av digitala lärresurser är stort, men tillgången till digitala läromedel är idag begränsad ute i skolorna. Nyheten, de snabba framstegen och bristen på tid för lärare att sätta sig in i de nya resurserna och deras möjligheter bäddar för bristande kännedom.

2. Former för delad erfarenhet outvecklade
Introduktionen och spridningen tar tid och rutiner för detta saknas ofta. Boken är välbekant och har funnit sin form, medan det här är en helt ny typ av lärresurser med så många nya egenskaper, så många nya möjligheter. Det finns ingen tradition att systematiskt dela utvärderingar och inget gemensamt forum för utvärdering av digitala resurser – annat är för appar.

3. Nationella insatser behövs
Detta borde vara ett nationellt prioriterat projekt. Vi kan påminna om några föregångare, det Länkskafferiet som Myndigheten för skolutveckling en gång i tiden finansierade, liksom det omfattande Annas Länkburkar som en enskild lärare, Anna Kalla, skapade och underhöll. Det var länge en av svensk skolas mest använda resurser. Hon fick Guldäpplets särskilda pris för detta, men utförde arbetet i åratal helt ideellt och på sin fritid. Frågan överlåts idag helt på enskilda aktörer.

4. Innovation med professionen involverad
Läromedel och lärresurser har av tradition oftast utvecklats av lärare i samspel med förlag. De växer fram ur en sakkunskap eller en praktik, i kombination med mediekunskap och distributionsformer. När molnlösningar, interaktionsformer och digitala miljöer utvecklas krävs nya slag av samspel. Myndigheter som. SPSM, PTS och Vinnova och andra har de senaste åren stött denna typ av utveckling. De måste fortsatt liksom etablerade förlag i framkant engagera sig i detta.

5. Inte budgeterat lokalt
Ännu en faktor är den tidiga internettraditionen att resurser på ”nätet” är gratis. Det har tagit tid för insikten att växa att kvalitet på nätet kostar pengar. Vissa resurser är ”fria”, dvs någon finansierar dem såsom ett UR, ett museum, en myndighet eller ett företag. Men skolan måste vara beredd att betala för kvalificerade digitala läromedel.

6. Marknaden har ännu inte tagit fart
I Danmark gjordes en rejäl statlig satsning i form av kompensation med 50 procent för inköp av digitala lärresurser i kommuner. Det gav en snabbstart 2012, vilken ledde till att marknadsandelen för digitala läromedel var 40 procent för två år sedan (2015). Motsvarande svenska andel uppskattades då till 5 procent.

7. Lärplattformar i sin linda
En annan faktor rör den digitala arbetsplatsen. Lärplattformen är den digitala miljö som knyter samman det revolutionerande digitala miljön, ekosystemet. En lärare ska hålla ordning på inlämningsmaterial från kanske trettio elever i varje klass. Utan en bra lärplattform, blir det hela snart en djungel.

8. Tillgänglighet, inloggning och åtkomst
En avgörande fråga rör tillgängligheten, själva entrén. Vare sig resurserna är öppna och gratis eller betaltjänster, krävs personlig inloggning för att spara personliga data. Detta måste lösas på ett tillräckligt säkert och samtidigt bekvämt sätt. Skolfederation är en möjlig del av lösningen.

9. Juridik och teknik
För två år sedan lossnade det med Simrishamns och flera kommuners avtal med Google kring integritetsfrågor kring Google Apps For Education (GAFE), numera GSuite och Google Classroom liksom för andra molnbaserade lösningar. De ger enkel tillgänglighet, men kräver integritetslösningar (avtal i enlighet med Datainspektionens krav).

Allt detta är hinder som behöver övervinnas för att ge alla Sveriges elever goda och likvärdiga möjligheter att tillägna sig den stärkta digitala kompetens som regeringen nyligen formulerade som en viktig nationell målsättning.

Text: Peter Becker

Frågorna kommer att ventileras vid flera sessioner och utställningar på konferensen Framtidens lärande, den 23-24 maj 2017 på Münchenbryggeriet i Stockholm.