Digitala prov kräver god beredskap

förberedelser

En digitalisering av det nationella provsystemet har många sidor och aspekter. Där finns ett stort antal frågor som ska hanteras och lösas. Som exempel kan nämnas frågor om distribution, inloggning, lagring och administration, juridik, teknik och plattformsanpassning, driftsäkerhet och funktion, integritet och rättssäkerhet, samt självklart frågan om pedagogik och provens allmänna roll och betydelse i lärprocesserna. Allt detta, och mer därtill, har Skolverket att hantera innan de nationella proven kan rullas ut i skarpt läge om några få år.

Hur ser det då ut i skolans värld? Är man redo? Svaren beror naturligtvis på vem man frågar. Det finns ett antal olika skäl till att skolor och enskilda lärare ger olika svar. En faktor som spelar in är om man tillhör de skolor som utgör piloter i processen.

– Eftersom vi är en av de 100 skolorna i försöksverksamheten, så tycker jag att både jag som skolledare och vår huvudman vet vad som krävs och är väl förberedda, säger Malin Florén, rektor vid Stenhammarskolan i Lidköping. Det känns spännande att få vara med och genomföra försöksprov och bidra till ett förhoppningsvis bra slutresultat.

En annan förklaring till att lärare har olika relationer till de nationella provens digitalisering är att många arbetar inom ämnesområden som inte berörs av de nationella proven, till exempel de praktiska och estetiska ämnena.  För dem har frågan inte någon lika brännande aktualitet. Man får också vara medveten om att för många lärare i grundskolan dyker proven bara upp vart tredje år, eftersom de bara berör 3:or, 6:or och 9:or.

– Vi deltar inte i pilotverksamheten och har därmed inte satt oss in i processen med digitaliseringen av de nationella proven så noga, utan väntar väl mest på att det borde ske snart, säger Ulrika Jahnstedt, lärare på Sjölunda skola i Lidköping. Särskilt som vi i årskurs 3 just är på väg in i en period där vi har de nationella proven som tema.

En annan avgörande faktor som påverkar skolans beredskap är att fler och fler huvudmän inhandlar plattformar som skapar möjligheter för den enskilde läraren att skapa digitala prov och tester i det vardagliga arbetet. Därmed sker en tillvänjning till företeelsen som den nationella arenan kommer att ha god nytta av när digitaliseringen av de nationella proven ska sjösättas på allvar.

– Alla Fridaskolor är igång och idkar digitala prov, säger Henrik Kamp som är regionchef i Trestadsområdet för Fridaskolorna. Vi använder oss av Duggaverktyget, som efter lite inkörningsproblem nu verkar fungera väl.

Det faktum att fler och fler huvudmän förser sina skolor med plattformar som möjliggör att den enskilde läraren själv kan fabricera digitala prov, talar för att en digitalisering av den nationella provnivån kommer att ha goda förutsättningar att gå tämligen smidigt. 

Text: Stig Roland Rask


Aktuella konferenser och event 2020:

Är din skola redo för digitala prov? Konferens 19 mars, Alingsås

Om utmaningar och möjligheter, lokala erfarenheter och nationella planer och aktiviteter. Medverkande från Alingsås, Lidköping, Trollhättan … Läs mer och anmäl dig här


Fler artiklar i Stig Roland Rasks serie kring digitala prov:
Vem ska rätta proven? En av de frågor som ställs kring digitala nationella prov’
Digitala tester i skolan är mer än nationella prov
Digitala nationella prov – är skolan redo?