När regeringen gav skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov i grundskolan och på gymnasiet, så var det inte bara en fråga om tekniska förändringar. Det tydliggjordes med att man lanserade tre ledord för utvecklingsarbetet; de nationella proven skulle bli ”rättvisa, likvärdiga och digitala”.
En central del i förverkligandet av de två begreppen ”rättvisa och likvärdiga” har varit frågan om hur proven ska rättas. Här har flera begrepp snurrat omkring, till exempel medbedömning, extern bedömning och central rättning.
– Det är en klar fördel om vi kommer till central rättning som avlastar våra pedagogers rättningsarbete, säger Henrik Kamp som är regionchef i Trestadsområdet för Fridaskolorna. Men möjligen finns risken att frågorna blir alltför standardiserade och ytliga, eftersom det då blir enklare att rätta.
Avlastning av administrativa arbetsmoment – till vilka rättandet kan anses höra – är en sida av saken. Kring den har professionen genom sina fackförbund länge ropat på lättnader. En annan aspekt handlar om rättvisa och likvärdighet.
– Fördelarna jag ser är ökade möjligheter till extern bedömning alt. medbedömning som kan öka likvärdigheten i bedömningarna och minska arbetsbelastningen, säger Malin Florén, rektor vid Stenhammarskolan i Lidköping. Förhoppningsvis kan det även bidra till att minska fusk och spridning av proven.
Märkligt nog har begreppet ”automatiserad rättning eller självrättning” knappast funnits med i resonemanget, trots att det är något som digitaliseringen öppnar dörrarna till och där de verkligt stora arbetsbesparande vinsterna ligger. Kanske beror det på att många är kluvna inför det begreppets konsekvenser.
– Jag kan förstå argumenten, men kan samtidigt tycka att det är synd att inte lärarna själva skall rätta proven, då detta ger bra diskussioner i kollegiet, säger Victoria Andersson som är rektor i Herrljunga. Men det får vi hoppas att vi kan lösa på annat sätt.
Kan det vara så att det kollegiala lärandet äventyras och att de pedagogiska diskussionerna minskar om inte den undervisande läraren rättar sina egna elevers prov. Eller kan det kanske vara precis tvärt om?
– Blir det färre prov att rätta manuellt så kan vi istället få tid för kvaliteten i rättningen som förhoppningsvis kan leda till bättre bedömarkompetens och bättre undervisning mot målen, säger Ulrika Jahnstedt, lärare på Sjölunda skola i Lidköping. Vi ser till exempel att olika former av flervalsfrågor lätt hade kunnat digitaliseras sedan länge.
Det ska bli spännande att följa fortsättningen. Sista ordet om hur proven ska rättas är med stor säkerhet ännu inte sagt. Fortsättning lär följa.
Text: Stig Roland Rask
Är din skola redo för digitala prov? Konferens 19 mars, Alingsås
Om utmaningar och möjligheter, lokala erfarenheter och nationella planer och aktiviteter. Medverkande från Alingsås, Lidköping, Trollhättan … Läs mer och anmäl dig här
Fler artiklar i Stig Roland Rasks serie kring digitala prov:
• Digitala prov kräver god beredskap
• Vem ska rätta proven? En av de frågor som ställs kring digitala nationella prov’
• Digitala tester i skolan är mer än nationella prov
• Digitala nationella prov – är skolan redo?