Hösten 2017 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov under parollen ”rättvisa, likvärdiga, digitala”. Förra året inleddes en försökverksamhet i ett hundratal utvalda skolor med detta som mål. Inför år 2022 räknar man med att alla skolor har nödvändig teknik och digital kompetens för att kunna genomföra de nationella proven digitalt.
– Våra nationella prov ges med papper och penna i väldigt stor utsträckning. Det är vi på väg att ändra på nu. Och ett viktigt skäl är att eleverna i dag arbetar mycket med datorer. De är ofta mer vana vid att skriva på dator och att skriva nationella prov digitalt kan medföra att eleverna får en bättre möjlighet att visa hur mycket de kan, säger utbildningsminister Anna Ekström.
I dag kan vi konstatera att halva tiden gått från regeringens proposition till dess att alla nationella prov ska vara digitala – utan att ha några analoga reservlösningar. Hur ser det då ut i våra kommuner och skolor? Har förberedelsearbetet också kommit halvvägs? Är man införstådd med vad som krävs och har man resurserna på plats?
– Vi är en relativt liten kommun med ett överblickbart antal skolor, säger Eva Dahl, skolchef i Grästorp. Jag tror att vi har infrastrukturen på plats och att en digitalisering av proven knappast kommer att förändra så mycket. I stället ser jag fram emot den förenkling av den praktiska hanteringen som digitaliseringen innebär – och inte minst den utveckling av det pedagogiska innehållet som jag förväntar mig att detta succesivt kommer att möjliggöra. Det kan på sikt göra proven mer pedagogiskt meningsfulla och göra dem till mer än en rent summativ kunskapsmätning
En digitalisering av proven öppnar för en ocean av pedagogiska möjligheter, via simuleringar och annat. Och man kan nog utgå från att detta kommer att ske på sikt. I början kommer det med stor sannolikhet att vara digitala varianter av tidigare provkonstruktioner.
Stor administration runt nationella prov
Den administrativa sidan av det nationella provsystemet är ganska lite diskuterad, kanske mest beroende på att den är tämligen okänd utför kretsen av direkt inblandade. Men om man betänker att vi i Sverige har haft en stor mängd nationella prov per år och att det finns drygt 100 000 elever i varje årskurs, så förstår man att det är en ansenlig mängd lådor med provmaterial som skickats fram och åter mellan Skolverket och landets många tusen skolor. Vad detta kostar i pengar och arbetstimmar är inte känt, men i Norge, som haft digitala prov i över tio år, räknar man med att man sparar 30 miljoner kronor per år genom att slippa pappershanteringen.
– Hanteringen av proven är omgärdat med ett stort antal säkerhetsförskrifter för att garantera rättvisa och att inte frågorna ska läcka ut i förväg. Ändå är det något som sker varje år, säger Per-Anders Johansson-Ögren, IT-pedagog i Lidköping. Vid ett tillfälle var det en skola här i kommunen som inte fick sin låda med prov den dag som det var beräknat. Efter en halv dags efterforskningar så hittade man till sist försändelsen bland övriga postpaket på postens utlämningsställe på Coop. Kanske inte helt optimalt ur säkerhetssynpunkt.
Digitala system för prov har annars blivit något som många av dagens lärare fått bekanta sig med de senaste åren. De har fått lära känna företag som Inspera, EdQu, Dugga, Digiexam, Uniwise och Exam.net för att nämna några av de större nordiska leverantörerna av lösningar på området. Många svenska skolhuvudmän har tecknat avtal med någon av dessa och användandet av deras funktioner har påbörjats runt om i landet.
– Några skolor kommer möjligen att överraskas över att dessa inköpta tjänster inte kommer att spela huvudrollen när de nationella proven rullas ut 2022, säger Jonas Berling som är IKT-strateg i Trollhättan. I stället kommer de digitala nationella proven att genomföras via en egen provtjänst som Skolverket tar fram och tillhandahåller.
Till de skandinaviska leverantörernas besvikelse gick det uppdraget till det i princip helt okända australienska företaget Sonet Systems och deras provplattform Assessment Master. De var enligt Skolverket den leverantör som i upphandlingen bäst tillgodosåg myndighetens behov och bäst kombinerade kvalitet och pris.
Är då det svenska skolsystemet förberett för provens digitalisering? Känner man sig trygg i alla avseenden? Har Skolverket informerat tillräckligt?
– I vår kommun finns Stenhammarskolan som är en av de hundra försöksskolorna, säger Per-Anders Johansson-Ögren. Det känns lärorikt och intressant, men hittills har det egentligen bara handlat om utbildning av pedagogerna. Några provförsök med eleverna har ännu inte genomförts, men dialogen med Skolverket är god och mer och mer klarnar, även om det fortfarande finns frågetecken kvar.
Håller infrastrukturen?
Det som fortfarande är oklart är hur eleverna ska kunna ansluta till provtjänsten på ett säkert sätt, men kring detta kommer information säkert att förmedlas i god tid.
– Det finns andra hakar som möjligen några kan ha missat, säger Per-Anders, till exempel sägs att proven ska kunna genomföras oberoende av vilket typ av it-redskap som används, samtidigt som man påpekar att om man använder Ipads så ska dessa vara försedda med externt tangentbord. Där finns förmodligen en kostnad att hantera för somliga skolor.
Skolverket säger själva att de har uppmärksammat digitaliseringen av proven genom inlägg i sociala medier, genom intervjuer i media, samt i egna pressmeddelanden. Dessutom har man både anordnat egna och medverkat på andra organisationers möten, konferenser och seminarier i syfte att informera om digitaliseringen av de nationella proven.
– Vi känner oss trygga, säger Jonas Berling, möjligen finns det mindre kommuner som känner osäkerhet kring om infrastrukturen håller. Sen finns det kanske en och annan lärare i matematik som oroar sig för hur ett helt digitaliserat matteprov ser ut. Matematikämnet ser olika ut i olika klassrum och på sina håll är det fortfarande ett utpräglat papper-och-penna-ämne.
Det som möjligen kan vara ett spänningsmoment för alla som sitter med det tekniska ansvaret är att proven ska kunna genomföras runt om i hela landet vid samma klockslag utan tekniska avbrott eller störningar. Den hundraprocentiga tillförlitligheten finns kanske inte överallt – och om ett system aldrig har krånglat tidigare så finns väl risken att det gör det just då. Det finns många anledningar att noga följa utvecklingen på området.
Text: Stig Roland Rask
Aktuella konferenser och event 2020:
Är din skola redo för digitala prov? Konferens 19 mars, Alingsås
Om utmaningar och möjligheter, lokala erfarenheter och nationella planer och aktiviteter. Medverkande från Alingsås, Lidköping, Trollhättan … Läs mer och anmäl dig här
Fler artiklar i Stig Roland Rasks serie kring digitala prov:
• Digitala prov kräver god beredskap
• Vem ska rätta proven? En av de frågor som ställs kring digitala nationella prov’
• Digitala tester i skolan är mer än nationella prov
DIU kommer att fortsätta följa frågan kring digitala prov – med provutvecklare, med skolverket, med övriga leverantörer och perspektivet digitala prov – långt utöver digitala nationella prov
————————————————————————
DIU-material om digitala prov
Studieresa till Helsingfors 2019 för möte med två skolor och finska Utbildningstyrelsen och deras erfarenheter av obligatoriska digitala nationella studentprov.
Två dokument: videointervju med Thomas Vikberg, sakkunnig, Studentexamensnämnden (april 2019), intervju
och presentation Digitala studentexamen – Thomas Vikberg 25.04.2019 (pdf)
Dokumentation från studieresan till Helsingfors
DIU rapport 7, Digitala prov och bedömning, 2017 (PDF) i samband med DIU konferens kring digitala prov och bedömning 2017
Beslutsboken, 2013 med digitalt handlingsprogram för svensk skola (se punkt 5 i Beslutsboken om digitala verktyg inklusive digitala prov)
DIU om digitala prov och bedömning
DIU har sedan 2012 drivit frågan om nationellt utvecklingsarbete i syfte att ta vara på de digitala möjligheterna vid bedömning och prov. Då publicerades Beslutsboken (2013), med DIUs förslag till nationellt program för digital skolutveckling, i samarbete med IT och Telekomföretagen. På denna punkt var siktet en nationell utvecklingsverksamhet kring digitala prov och bedömning, bland annat:
• att utveckla och utpröva nya typer av uppgifter – exempelvis med praktiska uppgifter och problemlösning med digitala verktyg.
• att utveckla bedömning – med utnyttjande av formativ bedömning
• att utpröva möjligheter med automatisk bedömning, när det är relevant
• att underlätta lärares och skolans administration, hantering av prov, överblick över resultat och åtkomst av prov och bedömningarP