Är din skola redo för digitala prov? Den frågan ställer DIU och Alingsås kommun när man bjuder in till en halvdagskonferens om digitalisering av prov och effektivisering av lärares bedömningsarbete. Den kommer att handla både om de nationella proven och digitala prov i skolans vardagsarbete.
Är din skola redo för digitala prov? Konferens 19 mars i Alingsås.
Det var redan 2017 som regeringen gav Skolverket uppdraget att utveckla och tillhandahålla digitaliserade nationella prov under parollen ”rättvisa, likvärdiga, digitala”. Målet var att starta utrullandet av de digitala proven 2022, men i januari 2020 kom beskedet att starten för införandet skjuts upp till 2023.
– Skolorna behöver ha de tekniska förutsättningarna för att proven ska kunna genomföras på ett säkert sätt, säger Karin Hector-Stahre, projektledare för digitala nationella prov på Skolverket. Det vore oansvarigt att lansera digitala nationella prov som inte är noggrant testade i sitt sammanhang. För oss är det avgörande att vi tillhandahåller en provtjänst som fungerar tillfredsställande för både elever och lärare.
Digitaliseringen av de nationella proven är ett mycket omfattande och komplext projekt. Man kan säga att det handlar om ett av de största förändrings- och utvecklingsarbeten som genomförts i det svenska skolväsendet. Det är en mängd olika aspekter som berörs och många utmaningar som ska hanteras.
– Vår bedömning är att den ändrade tidplanen ger både Skolverket, skolor samt kommuner och enskilda huvudmän den förberedelsetid som behövs för att kunna genomföra nationella prov digitalt, säger Karin Hector-Stahre.
Utvecklingen går vidare
Men samtidigt som Skolverket drar i bromsen av olika skäl, så fortsätter utvecklingen av digitala prov ute hos kommuner och andra huvudmän. Det finns också ett växande antal företag som erbjuder allt mer kvalificerade lösningar på området.
– Vi har aldrig haft de nationella proven i sikte när vi utvecklat vår produkt, säger Patrik Nilsson som är vd för Dugga som är ett av dessa företag som tillhandahåller en plattform för digitala prov. Självklart måste vi förhålla oss till Skolverket, men man måste komma ihåg att långt över 90 procent av alla prov, uppgifter och annan kunskapsutvärdering som sker ute i den svenska skolan inte är nationella prov.
Alingsås kommun är ett exempel på en kommun som anlitat Dugga för att kunna genomföra digitala prov och tester. Det gör man helt oberoende av planerna på de nationella provens digitalisering.
– Vi har i samverkan med Dugga utvecklat det som vi sett varit viktigt hos oss gällande digitala examinationer, säger Jennie Larsson-Häggström, rektor på Alströmergymnasiet i Alingsås. Vi har förklarat hur vi har velat utveckla det hela med elevernas bästa i fokus och så har Dugga försökt att lösa det. Det har varit tekniska barriärer kopplat till användande och andra typer av hinder som vi har behövt klättra över. Målet har hela tiden varit elevernas bästa och att de ska kunna göra sig själva rättvisa. Vi har redan kommit dithän att eleverna i allt större utsträckning själva efterfrågar att proven ska vara digitala.
För lärare och elever
Självklart handlar det mycket om att hitta relevanta och fungerande tekniska lösningar. Men frågan har naturligtvis också en stor och viktig sida som handlar om pedagogik.
– Hjärtat i de digitaliserade proven är frågetyperna, det vill säga möjligheten att ställa frågor på många olika sätt och där arbetar vi tillsammans med våra kunder för att utveckla frågetyperna på ett innovativt sätt, säger Patrik Nilsson. Inte minst försöker vi skapa prov med frågetyper som är självrättande för att effektivisera administrationen och underlätta för lärarna genom att reducera deras arbetsbörda.
– Självklart är detta en fråga som också berör lärarna. Tillsammans med Dugga har vi försökt att vara nära och stötta de som känner sig osäkra i den digitala provmiljön, säger Jennie Larsson-Häggström
På konferensen i Alingsås kommer du att få höra mer om samarbetet mellan Alingsås och Dugga. Där kommer du också att få veta det senaste om Skolverkets nya tidsplan, samt diskutera frågan med forskare och praktiker.
Text: Stig Roland Rask
Fler artiklar i Stig Roland Rasks serie kring digitala prov:
• Digitala prov kräver god beredskap
• Vem ska rätta proven? En av de frågor som ställs kring digitala nationella prov
• Digitala nationella prov – är skolan redo?