Lärarprofessionens framtid – exempel och perspektiv

Foto Peter Becker

Av Peter Becker:

Jag hade en träff med Åke Grönlund, professor i Informatik i Örebro. en av de forskare som länge och på djupet intresserat sig för vad som sker i svenska skolor i mötet med det digitala. Han ledde den tidiga studien Unos uno åren 2011-2013, när det fortfarande var tämligen nytt med en dator till varje elev. 

Åke Grönlund arbetar med perspektivet hur digitalisering förändrar vårt arbetsliv, i detta fall i skolan. För elever, lärare och ledare. Inte primärt hur lärandet i sig går till, utan snarare hur arbetet, arbetssätt och organisation förändras. Ett av de tidiga centrala fynden tillsammans med dåvarande doktorand Annika Agelii var att det genomtänkta och strukturerade digitalt stödda lärandet var effektivare än det traditionella lärandet, men att det ostrukturerade och ogenomtänkta gav sämre resultat än traditionella arbetsformer. På senare år har Grönlund tillsammans med Mathilda Wiklund studerat villkoren för digitalt lärande, med fokus på ledarskapets betydelse för att den digitala omvandlingen ska bli framgångsrik. (Det digitala lärandets möjligheter, Grönlund, Wiklund. Gleerups)

Grönlund har ständigt bidragit med djupt intressanta studier av digitalisering i skolan. Nu har vi träffats för att diskutera lärarprofessionens utveckling, kopplat till att vi båda är involverade i lärarutmärkelsen Guldäpplet, som nästa år fyller tjugo. Samtalet blir långt, vindlande och intressant. 

Mitt perspektiv är att lärarpriset Guldäpplet utvecklats i partnerskap med lärarfacken och ledande företrädare för dem liksom andra partners, i en riktning mot just ett professionspris. Det betyder att processen alltifrån en bred nominering ute i skolor och kommuner, med grundligt underlag, lyfter fram erfarenhet och innovationer som kollegor och rektorer sett som viktiga. Den breda juryn tar sedan vid med sin analys och värdering, vilket leder vidare i beslut och formulering av motivering. Efter publicering gör pristagare – och ofta en del av de nominerade – presentationer, live och på nätet. Andra reflekterar kring deras erfarenheter, invänder och kompletterar. Tillsammans med andras röster och inte minst forskarröster växer detta till professionskunskap. Det är en del av lärarkårens egen kunskapsbildning. 


Någon tid efter mötet återvänder Åke Grönlund med artikeln Lärarna och robotarna – om lärarprofessionens framtid.

Under våren 2020 arrangerar stiftelsen DIU, i samverkan med partners, några konferenser och seminarier där vi fördjupar professionsfrågorna – för att sedan samla allt detta till höstens två stora arrangemang Framtidens Lärande Norr i Luleå och Framtidens Lärande Väst i Trollhättan.

Peter Becker
ordförande stiftelsen DIU