Cecilia Bajic som är förskollärare i Härryda kommun har sedan fem år tillbaka börjat involvera digitala verktyg i undervisningen. Efter att ha övervägt alternativen valde Cecilia och de andra att använda sig av iPads. Detta trots att de kan vara svårt att använda digitala verktyg mer som ett typ av material än som en spelmaskin. För att se till att de använde sig av rätt medel så rensade pedagogerna alla appar förutom kameraalternativet. De började med att ge barnen en uppgift då de ska fota sin avdelning och berätta vad de tycker om den.

Efter ett tag utvecklades filmskapandet vidare genom att använda sig av apple tv, ljusbord och overhead. Detta är hur deras filmprojekt började och gjorde så att det ser ut som det gör idag. Efter detta började de treåriga barnen lära sig hur ljud låter genom att fotografera och vara ute i skogen och analysera. Detta blev en film och fortsättningsvis började barnen att diskutera olika samtalsämnen såsom vad som är gott och ont.

Barnen pratade om karaktärer från filmer som te.x Star Wars och dessutom kom de in på mer komplexa samhällsfrågor då de började prata om vapen och kriget i Syrien. “Det finns inga vapen, de finns bakom solen” sa en femåring på förskolan. Detta samhällsproblem resulterade i en film som sedan fick namnet “Pingvinen”. Filmen handlar om en pingvin som är på väg till Nya Zeeland där ett sjöodjur kommer och slår ner hela båten. Filmerna är gjorda genom ritade teckningar som flyttar sig i bilden, så kallad Stop motion. “Barnen gjorde dokumentationen själva” säger Cecilia.” Det är viktigt att det visar vad de tycker är intressant och att det är deras process. Barnen gör sin egna musik och ljudeffekter medan vi pedagoger stöttar.”

Detta slutade i en dokumentär och en film. “Vi gjorde två saker i en, nästan som ett kinderägg” säger barnen. Cecilia väljer att poängtera i slutet “detta är ingen resa för jag vet inte vart vi är på väg, det är en förändringsprocess”.

Text och bild: Lova Hammer, gymnasieskolan YBC