I januari 2015 presenterades en rapport om betyg och bedömning utifrån en genomgång av aktuell forskning i ämnet. Christian Lundahl, professor vid Örebro Universitet, har lett arbetet med forskningsöversikten. En av slutsatserna: bedömning bör vara formativ för att stödja lärande och utveckling.

Det viktigaste vi kan visa är att bedömning, när den är knapp, får negativa konsekvenser för svagpresterande elever medan den för andra elever inte ger någon effekt alls, säger Christian Lundahl, som medverkade med ett seminarium kring betyg och bedömning på DIUs studieresa till London och BETT.

Till knapp information hör siffror och bokstäver, det vill säga, betyg. Bristen är att det inte följer med någon ytterligare information annat än siffran/bokstaven. Istället bör återkopplingen för att stödja lärandet vara fylligare, så att den synliggör lärandet på olika sätt.

–När lärare lyssnar på eleverna och feedbacken är inriktad så att eleven förstår hur den ska komma längre, så är den effektivare, framhåller han. Vi ser det tydligt, att formativ bedömning spelar roll för alla elever, betonar han.

Självkänsla och motivation
Tanken om att motivationen drivs av antingen piska eller morot hittar man få belägg för. Däremot förefaller det vara så att upprepade dåliga resultat för en elev gör att det går sämre och sämre. Betyg är inte rätt medicin för den lågpresterande eleven.

– Självkänslan skadas om du inte tror att du kan klara skolan, framhåller Christian Lundahl. Man behöver ha en optimistisk syn på sina möjligheter att klara skolarbetet, menar han.

Christian Lundahl menar också att en utvärdering av nuvarande betygssystem bör göras och vill bidra med kunskap för att nyansera samtalet till att handla om mer än för och emot betyg. 

– Vi bör diskutera om betyg ska ges i alla ämnen eller på samma sätt i alla ämnen samt om vi kan hitta bättre betygsgrader, förslagsvis sådana som är vanliga i annan kvalitetsbedömning – otillfredsställande, goda, utmärkta och så vidare, framhåller han. Självklart behöver man också utvärdera betyg i årskurs sex innan betyg införs i årskurs fyra, menar han. 

På två områden är betyg också bra. 

– När det gäller att tydliggöra förväntningarna, att det finns kunskapskrav och vid intag till högre utbildning är betyg rättvisare än högskoleprovet, säger han.

Formativ bedömning
Utgångspunkten för den bedömning som kallas formativ var att man tittade på vad de lärare gör i sin undervisning som leder till goda resultat hos eleverna. Några saker framträder.

– De är lyhörda för vad som sker i klassrummet och de är observanta på elevernas reaktioner och beredda att förändra sin undervisning till de behov som finns, förklarar han. De hjälper också eleverna att reflektera över sina insatser, menar han.

Ett första steg kan vara att inte låta eleverna räcka upp handen när de vill svara, utan bara när de har frågor. 

Det har visat sig att det ofta är samma 20 procent som räcker upp handen vilket ger läraren den kanske felaktiga signalen att alla har förstått, beskriver han. 

I själva verket leder det till att övriga blir passiva och tappar intresset för lärandet. Istället behöver ett systematiskt arbete bedrivas där såväl analoga som digitala verktyg används för att fånga upp alla elevernas svar. 

– Man behöver jobba med att synliggöra hela klassens tankar, framhåller han. Det är också viktigt att lärare utvecklar sin skicklighet i att ställa bra frågor och vid rätt tillfälle, säger han.

Han ser en stor potential i att gifta ihop möjligheterna den digitala tekniken ger med formativ bedömning.

Digitalt stöd 
Skolverket står bakom en satsning som Christian Lundahl varit med om att ta fram, en fortbildnings-MOOC med 13000 deltagare. Den vänder sig till lärare i årskurs 4-6 och nås på adressen www.llw.se. Kursen beräknas ta 40 timmar i anspråk, är öppen för alla och man kan gå den individuellt.

– Man bör hålla på minst en termin, gärna 2-3 terminer eftersom det tar tid att utveckla sin formativa bedömningskompetens, säger han.

Det räcker inte att läsa sig till kunskaperna utan man behöver jobba aktivt, våga prova nya saker. 

– Dessutom behöver man samtala med kollegor om vad som händer om man till exempel byter ut prov mot andra typer av uppgifter, framhåller han. 

När det gäller prov finns en tydlig förändring att göra:

– Lägg ett större prov efter cirka 3/4 av tiden så finns det tid kvar för eleverna att förbättra sig, menar han. Gör sedan en viktad bedömning där elevens resultat är genomsnittet av vad den kunde vid första provtillfället och vid slutet, föreslår han.

Det finns också en grupp på Facebook som heter ”Bedömning för lärande” där lärare byter tips och erfarenheter med varandra. UR har på YouTube precis släppt filmmaterialet ”Orka plugga”, där kunskapskraven presenteras för eleverna. Men bedömning av de icke-textliga uttrycken – såsom film, ljud, bild, allt det som den digitala tekniken möjliggör, hur går det med dem?

Estetiska lärprocesser och samarbete över ämnesgränser
– Det är komplexa saker som ska bedömas i alla ämnen men det finns erfarenhet av just detta i de praktiska och estetiska ämnena, framhåller han. 

En annan förändring har varit att det också tillkommit mer teoretiska inslag i de tidigare praktiska ämnena såsom slöjd och idrott.

– Lärare behöver ta hjälp av varandra och samarbeta över ämnesgränserna, menar han. Den digitala tekniken gör det möjligt att få syn på processen, vad som har hänt från första utkastet till färdig text exempelvis, beskriver han. 

Det blir även enklare att dokumentera med en kamera och det ger många möjligheter till att reflektera tillsammans med eleverna.

Bedömning.
– Att finnas med i den digitala världen i form av bloggar, Wikis eller i något annat forum, handlar om autenticitet, framhåller han. Det eleven producerat läses och bedöms av andra än äraren och det gör att eleven kan uppleva att det blir mer på riktigt, betonar han.

Det finns också en förhoppning när det kommer till betyg och eller bedömning som Christian Lundahl vill lyfta fram.

– Jag tror vi kommer att gräva ner stridsyxan i betygsfrågan och se mer nyanserat på den. I en snar framtid tror jag dessutom att vi endast kommer att prata om bedömning och då vara på det klara med när den summativa är användbar och när den formativa är att föredra, säger han. 

Text: Monica Esborn