Kunskapsdelning i praktiken

Nät

Jante har inte någon plats i framtidens skola. En nyckel till framgången som de fem finalisterna till guldtrappan lyfter fram är att utveckla en ”delandekultur”. 

Under arbetet med Guldtrappan blev det tydligt att finalisterna ofta beskrev likartade erfarenheter och framgångsfaktorer. Delning som en viktig del av kompetensutvecklingen är ett sådant område, och under ett seminarium på Framtidens lärande med tre kommuner – Botkyrka, Sollentuna och Sundsvall var detta temat för samtalet.

Artikeln är en del av dokumentationen från konferensen Framtidens Lärande 2015.

Formerna för delandet och innehållet kan skilja sig åt men konceptet som sådant är både framgångsrikt och väletablerat

Sollentuna med Sara Penje, skolutvecklare, och förstelärare Erik Jaråker beskrev en utvecklad och mångfacetterad delandekultur inom den pedagogiska verksamheten, både genom den fortbildning som sker när det gäller skriva sig till läsning, STL och som ett dagligt inslag för elever, pedagoger och skolledare. STL bygger på att publicera sina texter och få återkoppling från andra, ett arbetssätt som kan överföras till många ämnen. STL tar hjälp av molntjänster för att underlätta kommunikation, vilket också är ett viktigt inslag i det vardagliga delandet inom alla områden och åldrar. Sollentuna beskriver en delandekultur som verkligen påverkar utveckling och kompetens.

Kultur i förändring
Men även om Sollentuna i dag beskriver en delandekultur som verkligen påverkar utveckling och kompetens, gällde tills helt nyligen snarast principen att inte dela. Konkurrenssituationen i Stockholmsområdet hade lett till att skolorna behöll sina erfarenheter för sig själva. Detta förändrades i ett slag när man drog igång den pedagogiska delandewebben Parasoll.

– I dag är det självklart att lärare står inför en grupp och delar med sig, framhåller Sara Penje, skolutvecklare i Sollentuna. 

Hon menar att förvaltningen ibland måste hålla sig i skinnet och släppa fram lärarna. Nyligen bjöd några lärare in till en dag om Makerkulturen som samlade ett hundratal lärare.

– Om inbjudan hade kommit från oss på förvaltningen så hade det kanske bara dykt upp ett fåtal personer, funderar hon. 

Däremot är det viktigt att förvaltningen skapar arenor för delandet, menar hon. Och att rektor är med. Delandet har inneburit en förändrad kultur i Sollentuna.

På Runbackaskolan har man tagit ett rejält tag i det digitala delandet, där har klassbloggar och  terminsvisa IKT-uppgifter gjort att alla lärare är involverade i skolutvecklingen.

– Twitter är ett utmärkt sätt att dela med sig på och personligen skulle jag inte vilja ha en rektor som inte twittrar, säger Erik Jaråker, förstelärare på Runbackaskolan som tillsammans med sina elever nyligen trendade på Twitter när de twittrade om #enskoldag.

Mot ett djupare samtal
I Botkyrka är gymnasiechef Anna Widing Niemelä, en viktig del i ett formaliserat delande på ledningsnivå och mellan skolor. Med erfarenhetsutbyte som stående inslag på ledningsgrupper och träffar med skolorna blir delandet ett verktyg för skolutveckling. Att dela måste bli ett naturligt inslag på alla nivåer och inom alla områden, och om ledningen inte tar det på allvar och delar blir det inte på riktigt.

– I Botkyrka startade vi med att få tekniken på plats eftersom lärare måste kunna lita på att det alltid fungerar, säger gymnasiechef Anna Widing Niemelä.

Digitaliseringsresan tog fart i samband med införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, Gy11, och då skapades också en gemensam IKT-grupp för att dela erfarenheter. En rektor från varje gymnasieskola ingår tillsammans med lärare.

– I början var det naturligtvis mycket tekniska frågor men idag märker jag att samtalen handlar mer om innehållet, vad vi gör.

För att alla ska våga prova något nytt har man i Botkyrka infört ”Risk-it”, då lärare under en vecka utmanar sig själva och provar något nytt när det gäller IT i undervisningen.. I någon form delar man sedan med sig av de erfarenheter man gjort. Resor, till exempel till Bett, är ett annat viktigt inslag i Botkyrka för att skaffa och dela gemensamma erfarenheter. Då ingår alltid samtal om det som gruppen tagit del av.

– Vi bygger också upp ämnesnätverk och när digitaliseringen hamnar här så börjar det hända något, säger Anna Widing Niemelä.

Lärplattformens vara eller inte vara
Sundsvall har organiserat en del av delandet i två tydliga strukturer, Mittlärande, en stor konferens med besökare från såväl Sundsvall som omgivande kommuner, och Net21, ett utvecklingsprojekt kring förskolans och skolans digitalisering. Med Mittlärande finns möjlighet att lyssna på inspirerande pedagoger som delar med sig, dels själv via Teachmeet, dels via andra mötesformer. Net21 innehåller bland annat ett uppdrag till alla pedagoger att beskriva och publicera ett pedagogiskt upplägg som samlas i en gemensam och öppen uppgiftsbank.

Ylva Holm, lektor, och Helene Oskarsson, IT-pedagog, arbetar med den höga ambitionen att alla lärare ska dela något.

– Alla våra pedagoger förväntas lämna in ett bidrag, det är lite PIM-stuk över det hela men med mindre fokus på vad man producerar och mer på vad den enskilde läraren gör och som kan inspirera andra, säger Ylva Holm.

Materialet i Net21 är sökbart och strukturerat efter skola. Kvalitén på materialet är i dag blandat och det kan vara ett större eller mindre steg för en lärare att dela något. Regelbundet samlar man ihop till Net21-meet, till sin form inspirerade av Teach-meet.

Man kan fundera på, och det görs i de tre kommuner som deltog i seminariet delakulturer, över det faktum att lärplattformer riskerar att begränsa delandet till den egna kommunen. Är trots allt inte öppnare kanaler via sociala medier att föredra? 

– Men att man använder sig av en lärplattform innebär ju inte att det är det enda gränssnittet, påpekar Ylva Holm. 

En annan fråga som väcks när delandet tar fart är den om hur och när den enskilde läraren, rektorn, tjänstemannen ska hinna ta del av allt.

– Jag tror att en viktig kompetens också är den att kunna sortera, välja ut men också sätta stopp, menar Anna Widing Niemelä.

Delandet blev också tydligt på scenen – mikrofonen gick varm och alla ville vara med i samtalet.

Delandet som del av kompetensutvecklingen har kommit för att stanna. Eexemplen på hur det kan se ut och formerna för delning liksom vad som delas är många. Detta har både samtalet på Framtidens Lärande och Guldtrappans finalister visat på ett övertygande sätt.

Text: Mats Östling och Monica Esborn
Foto: Istockphoto