Om vikten av att vara källkritisk

Seminarium källkritik konferensen Framtidens Lärande 2014

Vi lever idag i ett samhälle där vi har en enorm tillgång till information, tack vare internet. Det gör oss fria och blir ett verktyg för oss medborgare att kontrollera staten, samtidigt som det tvärtom gör oss mer styrda än någonsin. De sökmotorer vi använder dagligen har ju faktiskt möjlighet att filtrera information. I skolan använder vi internet för att få tag på all information. I och med att alla elever har varsin dator och all övrig undervisning är digitaliserad så blir det enklast så. Men hur bra är internet som informationskälla?

Bredden av information är svårslagen, inget annat kan jämföra sig med det. Alla har också möjlighet att få dela med sig av vad de vet. Det är både en av de fina fördelarna med internet och ett stort problem. Hur vet vi att det är sant det som står?

Vi får lära oss i skolan att vara källkritiska mot det som står på internet, så att vi inte lär oss saker som inte stämmer. Det är till och med kursmål i några ämnen att vara källkritisk. Men ändå använder vi ofta wikipedia för att få reda på saker – och framförallt – vi använder wikipedia som informationskälla i alla skolämnen, inte bara i ämnen där det finns kursmål att vara källkritisk.

Sedan lär vi oss bara att vara källkritisk mot olika internetsidor och inte att faktiskt vara kritisk mot sökmotorn vi använder oss av för att söka informationen. Hur många använder inte Google till allt de vill hitta?
Om man använder gmail så blir man automatiskt inloggad på sökmotorn Google och man får ett konto på Youtube. Google lär sig vilka videoklipp du brukar titta på och vad du brukar söka på. Den informationen används till att filtrera sökfunktionen så att det kommer upp resultat som passar dig bäst. Och desto mer vi tar en informationskälla för givet desto sämre blir vi på att vara källkritiska och desto lättare är det att vi tror på något som inte stämmer.

Statens medieråd, UR, Sveriges biblioteksförening och SKL presenteras upp på scen och delar med sig av deras tankar kring allt detta, och om MIK, som står för medie- och informationskunnighet. En av utmaningarna för statens medieråd är just det nya informationssamhället, vad ska man göra för att det endast ska tillföra bra saker och inte ett problem? Det ger fantastiska möjligheter att hitta och välja vilken information vi vill, men risken är att vi bara använder samma källor. Vi är inte längre bara konsumenter i samhället, vi är också producenter.

UR menar att skolan och utbildningen måste förhålla sig till det nya samhället. Fri tillgång till information är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle.

SKL säger att vi måste tala klarspråk i dessa frågor. Vi måste acceptera att vi är i en ny tid där samhället är digitalt. Ett av problemen är att det finns lite fakta och kunskap i skolorna.

Jag nickar när jag hör det. Jag håller verkligen med. Även om våra lärare är kunniga så måste vi söka reda på nästan all information själva, och det är lätt att glömma att vara källkritisk. Sveriges biblioteksförening säger därefter något väldigt intressant. Varför utnyttjar vi inte biblioteken mer? Där finns information från många olika källor. Man har möjligheten att välja bort, granska och förmedla. Biblioteken är en oerhörd tillgång och ändå används de inte mycket alls idag.

Jag kan inte ens komma ihåg senast jag utnyttjade bibliotekens enorma tillgång till information. Det har nog aldrig hänt att en lärare sagt till mig att jag ska gå till ett bibliotek för att ta reda på något. Ändå ligger ett stort bibliotek ungefär hundra meter från vårt gymnasium. Internet är fantastiskt, men jag tror inte att det kan vara svaret på alla frågor. Efter detta seminarium med många kloka synpunkter och ord blev jag inspirerad till att utveckla mina förmågor att vara källkritisk. Bibliotek är definitivt något jag kommer utnyttja i mitt framtida lärande.

Text: Emma Parmér, elev gymnasieskolan YBC, Nacka