Under de senaste åren har Bett–mässan i London förändrats från att vara en teknikmässa för engelska skolor till en mer internationell och mer pedagogisk mässa. Årets mässa var inget undantag – de internationella inslagen var fler och de pedagogiska exemplen allt mer intressanta.

Den trend som kanske är den mest intressanta handlar om mötet mellan digitala verktyg och arbetssätt och analoga motsvarigheter. Det är inte en trend som är kopplad till en viss typ av verktyg eller teknik, utan snarare ett utryck för att det inte handlar om antingen eller – etta eller nolla.

Det typiskt engelska
För en svensk besökare finns det en del inslag som kan kännas lite märkliga: Webbplatser för att föräldrar ska kunna betala på ett enkelt sätt, filtrering av innehåll och internet, övervakning av datoranvändning och med kameror, låsta och slutna miljöer och förvaringsskåp för 1-1 enheter eftersom dessa inte tas med hem.  En del av detta finns ju också i Sverige, men i begränsad utsträckning.

Samtidigt är dessa inslag ett uttryck för ett konsekvent förhållningssätt. Ska skolan hantera betalning för lunch, fritidsaktiviteter och skoluniformer så ska detta ske på ett så effektivt sätt som möjligt. Är skolan orolig för vad som kan hända när elever är på internet så ska det finnas ett bra skydd. Vi har en del att lära av detta förhållningssätt även om den engelska tillämpningen inte är relevant.

Visuellt och visualiserat
En tydlig trend är de många visuella uttrycken, både när det gäller utformning av lärmiljöer och när det handlar om verktyg. Färg och form återfinns i möbler, ljussättning och i utformning av gränssnitt. Kanske är hela mässan mer webbifierad, med symboler och grafik som viktiga komponenter – det ska vara lustfyllt att arbeta i skolan. Det är definitivt en förändring från tidigare års mycket mer nyttoinriktade och matrisfyllda montrar.

Att visa saker på väggen för att synliggöra, dela och samtala kring olika pedagogiska frågeställningar är samtidigt både självklart och ett utvecklingsområde. Detta är ett område där den erfarenhetsbaserade pedagogiken kan skapa nya och intressanta tillämpningar med existerande teknik. 

Många utställare visar upp olika lösningar för att visualisera olika processer, ofta NO-inriktade, och för att presentera sitt arbete. Olika former av enkla kameror kan användas för att förstora föremål och förändringar över tid, men också som stöd vid en redovisning. Mikroskop och annan utrustning som visar kemiska eller biologiska processer med bild eller i form av mätpunkter i diagram är andra aspekter på visualisering.

Visa på vägg
Ett specialfall av visualisering är interaktiva tavlor. Förra året kändes de interaktiva tavlorna som en produkt som inte väckte något större intresse, men i år hade det hänt något – det fanns många samarbetsinriktade och pedagogiska nya lösningar och läromedel anpassade för att användas med en interaktiv tavla. Mer fokus hamnar på innehåll och program och inte på själva tavlan. Det finns ju ett mycket stort antal oanvända interaktiva tavlor både i England och i Sverige, så för bra tillämpningar som ger stöd till samarbete och lärande finns det ett stort behov.

STEM
Ett fokusområde för det engelska utbildningssystemet är STEM – Science, Technology, Engineering and Math education. Det fanns med på Bett i flera olika skepnader och är ett sätt att höja nivån i lärandet med hjälp av verktyg, metoder en förändrad undervisningspraktik. Här finns det mycket att lära för Sverige.

Jag har tidigare år beskrivit utvecklingen av enkel laborativ utrustning för naturvetenskap i yngre åldrar, och denna trend var i år ännu starkare. Det handlar om att kunna göra många mätningar på ett enkelt sätt med lätthanterad utrustning, antingen under en begränsad tid eller över långa tidsperioder. Många laborationer kan traditionellt vara tidsödande och mycket tid går åt till att få fram data att lägga in i ett diagram. Genom sensorer och andra mätinstrument, avsedda för lågstadiet och uppåt, kan insamlingsarbetet underlättas och resultatet visas upp på väggen för genomgång, jämförelse och diskussion. På mässan fanns flera exempel på mätningar som kan genomföras över flera dagar och veckor av t.ex. hur syrehalten i vatten med vattenväxter varierar med ljus och mörker.

Ytterligare ett mervärde uppnås om insamlade värden kan jämföras med andra skolor över landet. 

Detta arbetssätt är också en variant av hur det fysiska och analoga – att ta prover, samla in värden – samverkar och ger stöd till det digitala i form av verktyg, program och visualisering. 

Böcker på BETT
Nya inslag var att stora universitetsförlag fanns med som utställare. De visade på hur de digitala arbetssätten och de digitala verktygen får stöd av böcker och annat tryckt material. I stället för att se böcker och datorer som motsatser som utesluter varandra kan de istället tillsammans öka lärandet. Detta kan bli en av de mer intressanta utvecklingsområdena framöver.

Apropå datorer – de var svåra att hitta! Överallt fanns det plattor av olika sorter och storlekar, oftast för att visa upp en pedagogisk tillämpning.  Det var inte plattor som marknadsfördes utan en applikation eller webb som var tänkt att användas i en lärsituation.

Marknadsplats
Förra året fanns det flera länder med bland utställarna, inte för att sälja eller marknadsföra utan för att knyta kontakter med leverantörer från hela världen.  Dessa länder har insett att digitaliseringen av skolan är en viktig del av samhällsutvecklingen.

I år fanns det ännu fler länder som var på plats för att marknadsföra sina inhemska leverantörer – störst av dessa var den norska montern. Med tanke på Sveriges nuvarande brist på nationella satsningar gällande skolans digitalisering är det kanske självklart att det inte fanns en svensk monter. 

Detta är en utveckling som kommer att stärkas kommande år med en ökad mångfald och variation som följd och med nya länder som tar täten i arbetet. Att Korea och andra asiatiska länder kommer att synas mer är ingen kvalificerad gissning, det intressanta är att de också marknadsför nya pedagogiska verktyg och metoder, inte bara avancerad elektronik.

Analogt+digitalt=sant
Jag ske ge ytterligare några exempel på där det vi gör fysiskt samspelar med det vi gör digitalt:

Kodning. I England har ett nytt ämne tillförts läroplanen – Computing. Det omfattar olika aspekter av digital kompetens, men också logik, abstraktion, kreativitet och problemlösning. I detta ämne ingår programmering och skapande av digitalt innehåll.

På Bett fanns flera exempel på lösningar för lågstadieelever och kodning, med symboler och robotar som nyckelkomponenter. Det finns möjlighet att arbeta med textbaserad kodning, men det som såg mest intressant ut var att till exempel bygga en robotbil och sedan få den att röra sig efter den egna kodningen eller någon annan kombination att göra/använda en konstruktion och med hjälp av ett grafiskt gränssnitt få något att hända, att skapa en hypotes och sedan testa, göra om och testa igen.

Rita, kopiera. En teknik som funnits ett tag är att projicera en bild på en vägg eller papper och sedan kopiera bilden med vanliga kritor och pennor. Nackdelen har varit att du alltid kommer att skugga projektionen. 

På Bett fanns ett exempel där en projektor som satt väldigt nära väggen användes. Med en bild på ett usb-minne fick du en skarp och bra bild och kunde sedan måla ovanpå bilden utan att skymma. Det gav en känsla av att måla direkt på en bild med möjlighet att utforska färger och detaljer på ett kreativt sätt.

Analog simulering. Enkel spelplan med blå filt, ett ramverk av trä, kort i olika färger med olika betydelse som placerades i ramverket för att skapa en ö, spelkort med olika roller och uppdrag – ett slags Sim i analog form – var grunden för ett samverkansuppdrag för en elevgrupp: Att tillsammans forma ett samhälle och få det att fungera och växa. 

När spelet pågått ett tag var det dags att forma byggnader och andra föremål med 3D-modellering och sedan skriva ut med 3D-skrivare. Modellerna placerades ut på spelplanen och spelet fortsatte. Ett riktigt spännande exempel på samspel mellan något mycket analogt och något mycket digitalt.

Berättelsen i fokus, inte texten
Delvis som en följd av att mycket på Bett 2015 riktade sig till de yngre åldrarna, men också som en effekt av fokus på det visuella, fanns det många utställare som visade stöd för berättandet i olika former. Text och ordbehandling fanns, men var inte på något sätt dominerande. 

Berättandet kan få stöd av film, av samarbetsverktyg för skrivande, av webbapplikationer för att skapa egna seriealbum eller i form av stop-motion filmer. Läsning och skrivning i centrum men inte genom textbearbetning utan genom ett skapande berättande.

Nutida berättande
En tydlig och närvarande trend på Bett var fokus på berättande, både mer traditionellt och i framkant.

En intressant form av berättande är den webbapplikation som ger stöd för att skapa en egen serietidning. Med färdiga mallar eller med egna foton och teckningar formas såväl bakgrund som de figurer som ingår i berättelsen. En enkel form av green screen gör att du kan frilägga delar av ett foto för att få det att passa ihop med bakgrund. Manus skriver du direkt i verktyget eller plockar in från ett annat dokument, och sedan drar du in texter som textrutor eller dialogrutor. Snyggt, enkelt och roligt. 

Oavsett om du har presterat en kort eller lång text kan du skapa en berättelse, men du måste hantera logiken – start, händelseutveckling och att det håller ihop till slutet. Bild, layout och text skapar helheten med berättandet i centrum.

Flera av de exempel på kodning och programmering som visades upp kan ses som en ny form av berättande. Med grafiska symboler skapar du en händelsekedja, det föremål eller den programvara du vill styra ska uppföra sig på det sätt du tänker dig. Det kräver att du har denna händelsekedja klar för dig, att du ser de olika delarna var för sig, men också som en sammanhängande berättelse. 

Berättelsen om skolan kan med ny teknik tillföras nya former av berättande.

Och allt annat
Det fanns mycket att se som inte kom med här: Minecraft, möbler, skolradio, ljud, Bird, interaktiva väggar, responsdosor och inläsningspennor, …….

Text och foto: Mats Östling