Finland har länge väckt intresse för sitt utbildningssystem, för högt anseende, kompetens och självständighet i lärarprofessionen, för goda resultat i PISA. Nu satsar Finland på en skola för framtiden, med en ny läroplan som införs successivt under läsåren 2016-2019, och där digital kompetens är en av de sju mångsidiga kompetenser som ska genomsyra all undervisning.
I april arrangerade stiftelsen DIU i samarbete med Studentlitteratur och den finska Utbildningsstyrelsen en två-dagars resa till Helsingfors med syftet att undersöka hemligheten bakom framgångarna i finska skolan.
Arja Holmstedt Svensson, konsult och verksamhetschef i Halmstad, var en av deltagarna på resan och här sammanfattar hon sina intryck från två intensiva dagar i Helsingfors.
Vår resa till Helsingfors var både innehållsrik, spännande och ”på riktigt” givande. Vi inledde med att besöka finska Utbildningsstyrelsen, en motsvarighet till vårt Skolverk. Vi fick ta del av hur ledning och styrning av finsk skola ser ut. Vi fick konkreta inspel på pågående arbete och både framgångar och utmaningar som man står inför i utvecklingsarbetet.
Mycket av det som lyftes känner vi som arbetar med ledning och styrning av svensk skola igen – men det finns skillnader som tål att fundera på.
Olika sätt att se på individualisering av undervisningen Ett område som intresserade mig handlade om individualisering av undervisningen – och då med tonvikt på svårigheterna att klara att individualisera tillräckligt för varje elev.
Vi kom in på synen på vad individualisering betyder för lärare i Finland respektive Sverige. Det framkom att lärare i Finland har perspektivet att individualisering handlar om att kunna fördjupa elevernas kunskaper utifrån elevens behov och förmåga. Det kan exempelvis handla om att blanda lärformer och att aktivt använda IKT-stöd i undervisningen.
Det andra perspektivet på individualisering som lyftes handlade om ”hastighets-individualisering”, att det i skolan i Sverige mer handlar om att elever jobbar i eget tempo och hinner olika långt. För läraren gäller det att ge eleverna tillräckligt många uppgifter att arbeta med. Det vill säga att individualisering då handlar om att som lärare ge alla elever uppgifter – att individualisering gäller vilken hastighet eleven jobbar med.
De två olika perspektiven visar dels på olika sätt att agera/planera som lärare utifrån individualisering men det handlar också om synsättet som innebär att leda gruppen av elever i den finska skolan och det mer individbaserade elevarbetet i den svenska skolan.
Har aldrig reflekterat över detta tidigare – men det är en spännande iakttagelse!
Förändringsarbete med aktiva lärare Vidare handlade vårt samtal om hur man planerar, genomför och följer upp stora nationella satsningar inom skolutveckling. Det som slår mig är den finska skolans ambition att få med så många som möjligt från starten av ett förändringsarbete. Lärare och skolledare är aktiva och involverade från start – det ger både viktig input från verksamheterna i den pågående process som är aktuell för förändringarna, samtidigt som processen skapar en förståelse och en insikt i vad som ska förändras. Det ger en mer samlad och enig grund att utgå från när förändringen ska genomföras – man har tänker jag, generellt sett en större samstämmighet kring den gemensamma bilden av nuläget och vad som ska hända framöver i processen, jämfört med svensk skola. Vi brottas inom svensk skola med att beskriva och uttala nuläget eftersom olika roller ibland har helt olika syn på nuläget och vilka tillgångar och svagheter som verksamheten behöver arbeta med – det ger en tuffare uppförsbacke från start av förändringsarbetet.
Jag hade en fråga i mitt huvud under hela samtalet som handlade om hur man styr en verksamhet med starkt autonoma lärare och därmed skolledare som behöver arbeta med andra metoder och strategier för förändring än maktverktygen. Den frågan har jag delvis kvar och den kan säkert inte besvaras med enkel förklaring. Det är en av flera anledningar till att jag vill åka tillbaka och fortsätta samtalet.
Arja Holmstedt Svensson
Dokumentation från studieresan till Helsingfors i maj 2019
Aktuella konferenser och event
Studieresa till Helsingfors,
9-10 september 2020
Finland satsar på en skola för framtiden, med en ny läroplan där digital kompetens är en av de sju mångsidiga kompetenser som ska genomsyra all undervisning. … Läs mer