Danskt helhetsgrepp reformerar skolan med stöd av it

foto Kristoffer Lange

I år inleddes DIUs BETT-resa med en konferens på Ørestads gymnasium på Amager utanför centrala Köpenhamn. Skolan är arkitektoniskt spektakulär men är också känd för hur de använder IT. Danskarna har över huvud uppvisat en beslutsamhet och tydlighet på skolans område senaste åren genom en skolreform: “Den nye Folkeskolen” som planerades under den förra borgerliga regeringen, och som nu fullföljs och genomförs av den socialdemokratiskt ledda regeringen. 

“Den nye folkeskole” innebär att nya mål för den kommunala grundskolan har satts upp, och att lärarutbildningen reformeras.  Som en viktig del av genomförandet satsar man också på att införa it i undervisningen. En satsningsom består av fyra pusselbitar

• marknaden för digitala läromedel

• kunskap och forskning

• lärarnas och skolledarnas kom-
   petens

• infrastruktur: Hårdvaror, trådlösa
   nätverk och digitala verktyg.

Studiedagarna på Ørestad handlade om delar av de förändringar som den danska skolan just nu genomgår: En ny lärarutbildning, de nya demonstrationsskolorna, men framför allt fokus på IT i den danska skolan. 

Strategi med grepp på helheten
Danmark har en tydlig strategi för att utveckla skolan. De fyra pusselbitarna i den digitala strategin tillsammans med den nya reformen för grundskolan samverkar och är en del av en helhet. 

IT i skolan är i Danmark en del i ett skolutvecklings- och förändringsprojekt som genomförs på flera fronter samtidigt och med ett klart mål att skapa en hållbar skola för framtiden, där en viktig del av målet är att it måste bli mer integrerat i den dagliga undervisningen för att bidra till att skapa en modern och akademiskt starkare grundskola.

– Folkeskolen ska utmana den digitala generationen. It ska i högre grad integreras i den dagliga undervisningen med ambitionen att nå regeringens målsättning om en akademiskt starkare skola, sa Kristoffer Lange, kontorschef  på  Styrelsen for It og læring, enheten för digitalisering.

I den danska strategin ligger också förmågan att följa upp resultatet av satsningar genom undersökningar och viljan att utifrån resultaten förstå vad som varit bra och vad som fungerat mindre väl.

Ny lärarutbildning
Tove Hvid Persson, dekan för lärarutbildningen vid professionshögskolan UCC, berättade om arbetet med den nya lärarutbildning och den nya skolreformen. 2013 startade en ny lärarutbildning i Danmark. Bakgrunden var att man inte var nöjd med den gamla från 2007. 

Läraryrkets attraktivitet hade blivit mindre, nivån på lärarstudenterna kunskaper var för låga och ämneskunskaperna hade försämrats. Nu vill man istället satsa på högre och mer specialiserad ämneskompetens, att arbeta med didaktik utifrån forskning samt att höja inträdeskraven till utbildningarna.

– Syftet med reformen är en akademiskt starkare och mer attraktiv lärarutbildning som matchar folkeskolens behov. Det är en omfattande reform, ett paradigmskifte, betonade Tove Hvid Persson.

Digitala läromedel
Flera av föredragen handlade om digitala läromedel och lärresurser med utgångspunkt från hur de danska myndigheterna, kommunerna och den danska skolan samarbetar. Föredragen och diskussionerna på Örestads gymnasium nådde både en bredd och ett djup som är ovanlig när det gäller samtal om digitalt innehåll i Sverige.

Administrativt är det på webbplatsen materialeplatform.emu.dk, som drivs av Styrelsen for it og læering, som hanteringen av läromedel sker. Där kan producenter registrera sina läromedel och elever och lärare söka efter lärresurser. 

Behövs läromedel?
Det diskuterades också vad det egentliga behovet av läromedel är.  Precis som i Sverige konstaterades att majoriteten av lärarna vill ha läromedel producerade av förlag. En grupp lärare kan dock inte tänka sig att arbeta med material som är för styrt och producerat av någon annan ,utan vill vara fria i hur de själva eller tillsammans med kollegor tar fram eget material. 

Orla Duedahl, lärare och it-samordna på Ørestads gymnasium var inne på behovet som lärare har av att dela upp och plocka ut enskilda avsnitt och delar från  läromedlen för sina specifika behov. 

Elever från Ørestads gymnasium deltog i diskussionerna och de sade bland annat att övergången från en pappersbaserad grundskola till det papperslösa Ørestads  gymnasium inte hade varit utan problem.

– Men användningen av digitala läromedel är framtidsinriktad och det digitala är enkelt och tidsbesparande, påpekade eleverna.

Forskning och pedagogik
En annan forskningsinsats är inrättandet av demonstrationsskolor. En satsning där universitet, lärarutbildningar och skolor gemensamt utvecklar modeller för didaktik, pedagogik och teknik. Målet är att få kunskap om hur IT kan utveckla elevernas lärande som sedan ska spridas vidare till andra skolor.

En svensk erfarenhet när det gäller demonstrationsskolor, som på seminariet togs upp av bland andra Berner Lindström, professor vid Göteborgs universitet, är att den svenska erfarenheten är att spridning till andra skolor inte är enkel utan det optimala är ett forskande med och av lärare och elever på varje enskild skola.

Text: Krister Widell, Peter Becker, Carina Näslundh
Foto: Andreas Skog