– Eleverna upptäcker att de måste förstå själva för att kunna förklara för andra och de vill göra något riktigt bra eftersom den digitala produktion de skapar ska användas av andra. 

Det säger Birgitte Holm Sørensen, professor vid Ålborgs universitet och forskningsledare för ett av de danska demonstrationsskoleprojekten där man undersöker hur elevernas medinflytande och aktiva skapande i digitala lärmiljöer påverkar lärandet.

Birgitte Holm Sørensen leder projektet Elevernes egenproduktion og elevinddragelse, ett av de fem danska demonstrationsskoleprojekt som ingår i den danska satsningen på it i folkeskolen. I projektet som startade i augusti 2013 deltar fem skolor, 500 elever i olika åldrar och deras lärare samt två universitet och tre lärarutbildningar. 

Dubbel lärprocess
I projektet, som skolorna har ansökt om att få delta i, genomförs sex uppdrag med en ökad grad av komplexitet. I dessa ingår att eleverna ska producera digitalt men också vara med och aktivt delta i tankearbetet med uppgiften, den didaktiska designen. Allt för att öka engagemang och motivation. 

Tydliga ramar sätts. Det finns ett tydligt före, där planeringen sker, ett genomförandestadie och ett efter, där utvärderingen sker. Dessutom är regelbundna delavstämningar inlagda under processen, med läraren, med elevparen och enskilt för eleven.

– Vi märker att det här med att reflektera över vad man gör och lägga in egna avstämningar har blivit en sak som lärare och elever också själva tar initiativ till, säger Birgitte Holm Sørensen.

”Undringsfrågor”
En sak som man upptäckt förändrats och kan kopplas till projektet, är kvaliteten på de frågor eleverna ställer. I en mer traditionellt upplagd undervisning handlar elevernas frågor ofta om vad de ska göra när de är färdiga.

– I projektet är elevernas frågor, både till varandra och till läraren av en annan karaktär, det är mer av ”undringsfrågor”, hur gör vi nu? säger Birgitte Holm Sørensen.

Hon har också noterat att eleverna själva upptäcker att de behöver förstå bättre för att kunna förklara det för andra. Eleverna stannar upp för att lära sig mer om något för att kunna förklara det för mottagarna.

Ett uppdrag i engelska handlade om att utbyta erfarenheter med elever i en kenyansk skola. 

– Eleverna förberedde sig också noggrannare, läste på glosor, de ville verkligen vara säkra på att de blev förstådda av barnen i Kenya innan de började samtala, betonar Birgitte Holm Sørensen.

Samspel och roller 
Det har varit tydligt att samspelet mellan elever och lärare under dessa uppdrag förändras. Att lära sig blir ett gemensamt projekt och redovisningarna blir en gemensam succé. Eleverna känner sig nöjda och dessutom har det varit roligt!

Birgitte Holm Sørensen beskriver att lärarens roll förändras till att bli mer stödjande för att upptäcka och puffa på eleverna med nya utmaningar i rätt tid. 

– Några lärare fortsätter av sig själva att arbeta på detta sätt även med andra klasser medan andra återgår till sitt vanliga sätt att undervisa när projektet är över.

– Detta beror inte på att de är kritiska till arbetssättet utan för att det helt enkelt tar tid att förändra sig och vårt projekt är ett kort projekt, framhåller Birgitte Holm Sørensen.

I januari 2016 ska en slutrapport presenteras men redan nu finns tankar på hur demonstrationsskolornas erfarenheter ska spridas vidare.

– Det finns en modell framtagen för hur man ska sprida arbetssättet vidare mellan klasser på sin skola.

I projektet är rektors roll viktig och rektor ska finnas med som en aktiv person genom hela försöket med uppgift att sedan sprida det vidare till resten av skolan. Nästa utmaning blir att få ringarna att utvidga sig till den kommunala nivån med skolutvecklingscheferna som nyckelpersoner. 

Kreativitet och att skapa nytt
En viktig fråga för Birgitte Holm Sørensen har varit att undersöka om eleverna, när de använder digital teknik i lärprocesen med en tydlig slutproduktion som ska användas av andra elever, kopierar något de tidigare sett eller skapar något nytt.

– De skapar något nytt och det förefaller som om en del program och appar ger nya lärprocesser i skolan. När eleverna arbetar så mycket digitalt och kreativt blir resultatet något nytt, säger Birgitte Holm Sørensen.

Text: Monica Esborn
Foto: Aalborg universitet

Forsknings- och utvecklingsprojektet Elevernes egenproduktion og elevinddragelse fokuserar på följande frågor:
• hur eleverna digitala egenproduktion kan stödja deras lärprocess och utveckla deras ämnesmässiga och övergripande lärresultat
• hur it-didaktisk design påverkar elevernas ämnesmässiga utbyte och motivation, då eleverna som didaktiska designers involveras i både i undervisningens upplägg, ramar och innehåll
• hur it kan frigöra mer tid för lärande/ge lärare mer tid till undervisning

Fem demonstrations­skoleprojekt om it-baserat lärade
Som ett led i den danska regeringens och Kommunernes Landsforenings satsning på ökat användande av it i folkeskolen har fem demonstrationsskoleförsök startat. 29 demonstrationsskolor har kopplats samman med lärarutbildningen och universiteten för uppföljning. Demonstrationsskolorna ska undersöka hur IT och digitala läromedel kan bidra till att stödja elevernas lärande och frigöra mer tid till undervisning. Resultaten ska sedan spridas.Fem olika projekt undersöker detta genom att fokusera på
• inkludering och differentierad undervisning, 
• it–didaktik
• elevernas egenproduktion
• it i den innovativa skolan 
• digitalt understödda lärandemål.